Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Alderholmen? Bygg vad som helst, bara det blir dyrt

Annons
....säger Bengt Turner vid Institutet förbostadsforskning i Gävle.

Det är något man hör och läser titt somtätt, i radio, på teve. Senast förra veckan dökhan upp i olika tevekanaler och förklarade hyresskillnader.

Denne gävlebo är med all sannolikhet en av de mestciterade forskarna i vårt land. Så vem är BengtTurner i Gävle? Och hur kommer det sig att alla vill vetavad just han tycker?

- Det beror på journalistkårens allmännainfantilitet. De ska ha någon som yttrar sig, så slårde upp bostäder och forskare i sina datorer och hittar mittnamn. De vet att jag brukar vara snäll och svara och därförhänger jag kvar på listorna, säger han litet raljerandeoch utmanande.

I själva verket hörs han varje vecka i någonradiokanal, ibland till och med varje dag månader i sträck.Han får flera samtal från journalister varje dag ochdet tar ett par timmar av hans tid.

Han har i själva verket utbildat en massa journalisteri bostadsfrågor och självklart är det en fördel,både för Bengt Turner själv och institutet i Gävleatt forskningsresultat blir offentliga, uppmärksammade ochdiskuterade.

- Men det kan blir litet bisarrt ibland, säger han.

Bengt är chef för institutet och har byggt upp det,sedan den gamla byggforskningen, SIB, las ner och återuppstodi två delar, en som sorterar under KTH i Stockholm och denandra som hör till Uppsala universitet.

Det är den största institutionen i hela Europa somsysslar med bostads- och urbanforskning och Bengts ambition ärsolklar. Institutet ska vara världsbäst.

Det blir man genom sin egen forskning, genom att publiceramycket och genom att nå ut med forskningsresultaten.

Institutet som har 40-45 anställda med doktorander, harkontakter över hela världen och många av forskarnaär mer kända i Berkeley än i Gävle.

Själv startade Bengt ett internationellt europeiskt nätverkför bostadsforskare 1988 som nu är det störstai världen med över tusen forskare. Bengt är fortfarandeordförande.

Bengt reser själv mycket. Närmast väntar konferenseri Wien och i Tirana i Albanien med forskare från det fornaJugoslavien inbjudna.

- Få se hur många delegater som blir skjutna.Vi kan nog trycka en t-shirt med texten "Jag överlevde konferenseni Tirana", skämtar Bengt.

Om inte Bengt Turner vore akademiker, professor i nationalekonomi,så skulle han nog kunna försörja sig som möbelsnickare.

I familjens vackra hus i Villastan finns bevisen. Bord ochskåp, vägglister och inredningsdetaljer är egenhändigttillverkade. Snickarboden har han nere i källaren. Därligger för närvarande körsbärsträ frånSmåland, inköpt via internet, och väntar påatt förvandlas till någon möbel.

Just nu håller han på med ett hörnskåpsom tar runt ett drygt år att tillverka. Allt är tillverkatmed största professionalitet, slipat och tillverkat tillyttersta perfektion.

- Jag var en fattig student och började tillverka möblerför jag hade inte råd att köpa några. Såjag började med spånplattor, säger Bengt som ärhelt självlärd.

Han är en drastisk berättare och han gillar nogatt vara litet raljant och utmanande.

Det gick dåligt för honom i skolan, sägerhan. För han hade så många andra intressen somatt jaga brudar och dricka sprit. Trots att han nog hade klassenssämsta betyg i gymnasiet vann han tävlingen Unga forskaregenom en studie över skalbaggars hörsel.

Skalbaggar har han samlat på i många åroch han äger tusentals, prydligt monterade i lådor.När han började studera i Lund gick det två årinnan han klarade någon tenta. Det var inte bara kvinnoroch sprit som gällde. Han startade även en skalbaggeförening,Sveriges entomologiska ungdomsförening, och han engageradesig i studentpolitiken, längst ut på vänsterkanteni det på den tiden, runt 69-71, mycket röda Lund. Hanprotesterade till exempel mot Akademiska föreningens hyressättningså framgångsrikt att den sannolikt inte fick in tillräckligtmed pengar för att kunna sköta underhållet.

Bengts två flickor, som också studerat i Lund,berättar att lägenheterna fortfarande är dåligtunderhållna.

Efter två år satte dock Bengt igång medstudierna. Han började läsa juridik, men tyckte attdet var så tråkigt att han gick över till nationalekonomiistället.

Han satte fart på allvar när han insåg atthan måste göra ett val, studera eller åka hemtill Borås och börja jobba i pappans konfektionsföretag.

- Jag insåg att jag var för stel i ryggen föratt bli direktör. I konfektionsindustrin måste mankunna bocka. Men att kränga forskningsresultat som jag görnu är inte så olikt att vara knalle i Boråsbygden,säger han.

Till Gävle kom han 1985, nyskild. Han och hans hustrudelade på barnen, så den äldsta flickan, då8-9 år gammal och i snickarbyxeåldern, följdemed pappa till Gävle.

Hon gick fortfarande i snickarbyxor när Bengt träffadesin nuvarande fru, även hon bostadsforskare, två-treår senare.

- Vi möttes vid kopieringsmaskinen. Det är där,och kanske om man har hund, som man möter folk numera, intepå folkparken eller disco, säger Bengt.

Och att han och hans Lena jobbar på samma ställeär naturligtvis inte okomplicerat.

De löser problemet genom att ha så litet som möjligtmed varann att göra på arbetstid. Det händer attnyanställda inte ens vet att de är ett par.

- Men det är ingen fördel för henne att jagär chef, säger Bengt.

Vad betyder det att Institutet för bostadsforskningligger i Gävle?

- Det är en fördel genom att kommunikationernanu är så bra. Vi har bättre lokaler än vihade kunnat få i Uppsala. För kommunen här ärvi viktiga. Dom gullar med oss som dom inte skulle göra iUppsala.

Du har varit ordförande i Hyresbostäderi Gävle. Hur gick det att kombinera med din roll som forskare?

- Det gick inte. Jag har avvecklat det politiskaarbetet. Nu sitter jag som sakkunnig i Gavlegårdarnas styrelse.Att ha dubbla roller är inte alls bra. Jag fick sarkastiskafrågor från journalister om jag uttalade mig som socialdemokratiskordförande eller oberoende forskare.

Vad är du i själ och hjärta?

- Jag är nog rätt mycket sosse, skullejag tro, men jag vet inte om sossarna skulle hålla med omdet när dom ser vad jag forskar om. Men jag är intemedlem i partiet längre.

Vad tycker du om fastighetsskatten?

- Det är en jäkla bra skatt, utmärktpå det sättet att ingen kan smita och den påverkarinte beteendet. Man kan inte ta sitt hus och flytta utomlands.Däremot är det ett fördelningsproblem närmänniskor med låga inkomster bor i fina hus. Det blirett jätteproblem om skattesatsen är för hög.Det blir problem för fiskaränkan på Norrlandetom taxeringsvärdena stiger.

Hur ska man lösa det?

- Det finns många sätt. Man kan skjutaupp skatten för de med låga inkomster tills folk döreller flyttar. Mer hårdhjärtade nationalekonomer skullesäga att då får dom sälja. Flytta och cashain förmögenheten. Då skulle dom få en massapengar att köpa portvin för. Men det är svårt.Folk flyttar inte gärna ifrån sina hus av ekonomiskaskäl.

Vilka frågor är viktiga på bostadsområdet?

- Segregationen. Vi går mot en ökad segregationmed subkulturer i vissa områden som Nordost i Gävle.Det är ett av Sveriges mest segregerade områden, merän Öster och Andersberg.

Hur ska man komma till rätta med det?

- Det är svårt, mycket beroende påojämn inkomstfördelning i samhället och att baravissa bostadsområden är öppna för invandrare.Dessutom är det många invandrare som aktivt sökersig till den miljön.

Borde inte Nordost vara attraktivt för alla somligger så centralt?

- Jo, det är egenartat att området harden profil den har. Det är svårt att förstå.Det ligger för nära stan liksom Öster som bordevara attraktivt bortsett från de gräsliga höghusen.

Andra viktiga frågor?

- Att byggandet kommer igång men det ärsvårt att bygga för vanligt folk. Det har blivit fördyrt för att vi inte byggt på länge och att kostnadernasuccessivt har stigit under tiden. Vanliga hushåll ärinställda på en hyresnivå på 800 till 900kronor kvadratmetern men nyproduktion kostar 1 200 till 1 300kronor. Det blir ett stort gap och då kan man bara byggaför hushåll med höga inkomster. Kanske sju-åttaparhus där man kan meta i Gavleån från sovrumsfönstret,typ.

Det är inte rättvist?

- Nej, men det är mycket annat som inte hellerär rättvist. Till exempel att folk med höga inkomsterkan köpa dyrare bil än vad jag har råd med. Mantycker det är okej att marknadskrafterna påverkar småhusoch bostadsrätter, däremot inte hyresrätter. Därvill man ha kvar rättvisebegreppet.

Andra problem?

- Ja, att folk flyttar från orter som Sandviken,Hofors och Ockelbo så att det blir tomma bostäder där.Ingen vill bo i Sandviken längre. Men man märker ocksåatt folk flyttar ut i sommarstugor. Det finns en tendens blandunga hushåll med barn och pensionärer. De flyttar gärnaut på landet, till Torsåker till exempel. Däremotinte till Västerhöjden i Hofors.

Vad ska vi göra med Alderholmen?

- Den ska man bebygga. Det vore dumt att inte göradet.

Vad ska man bygga?

- Vad som helst, bara det blir dyrt.

Varför?

- Det finns en stark efterfrågan frånmänniskor med bra inkomster. Folk har inget att invändamot de fina husen man ser på Norrlandet när man åkerbåt. Tänk om de hade legat på Alderholmen! Omman nu kan bryta igenom Jantelagen i den här kommunen voredet läckert att bygga hus på Alderholmen med sålitet normer som möjligt. Då skulle man kunna lyftamagasinskvarteren och Öster samtidigt och få en spridningseffekt.Då skulle man kunna skapa en unik och variationsrik miljö.Det skulle bli snobbigt, men det får jag ta.

Som sakkunnig i Gavlegårdarnas styrelse, hurkan du påverka?

- Egentligen bara genom att dela med mig av min erfarenhet.Dom lyssnar till vad jag säger men tar andra hänsynockså. Det är ju en politisk styrelse och vad partiernavill betyder mycket. Jag kan ge ett kunskapsunderlag.

Det har funnits tankar om att låta invandrareskapa något på Alderholmen.

- Alldeles utmärkt, tycker jag. Det finns enoerhörd kraft bland invandrarna. De är sina ländersmest kreativa och resursstarka människor och de kommer dessutomofta från en småföretagarkultur som de skullekunna berika den här staden med.

Hur har Gävle skött sig på bostadsfronten?

- Så bra som man kan begära. Det har intefunnits någon särskilt stark marknad här sådet har inte funnits underlag för att bygga. Det ären hyggligt balanserad marknad med lika mycket segregation sompå andra ställen.

Hur är framtiden för Gävle?

- Jag tror att vi går en hygglig framtid tillmötes, inte minst tack vare de goda kommunikationerna. Snartkan man bo här lika gärna som i Stockholm. Men mycketberor på hur Gävle kan klara sig som kunskapsstad,hur högskolan klarar sig.

Kan det bli ett universitet?

- Ja, men vägen dit är mycket lång.Högskolan ligger i slagskugga till Uppsala och det gördet svårare.
Annons
Annons
Annons