Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Betlehems stjärna förbryllar

+
Läs senare
/
  • Foto: Reuters Betlehems stjärna, var det en supernova eller en komet? Eller både och? Astronomer har genom århundranden försökt få svar på frågan vad stjärntydarna i Österlandet såg vid tiden för Jesu födelse.

"Gläns över sjö och strand, stjärna i fjärran ..."Om Betlehems stjärna som ledde de vise männen till krubban i Betlehem berättar evangelisten Matteus. Många vetenskapsmän har under århundraden brytt sina huvuden för att försöka utröna om stjärnan verkligen har funnits eller om historien är en myt. Eller möjligen framsprungen ur en god berättares fantasi.

Vår tideräkning inleds med Jesu födelse och redan här uppstår en del problem för den som vill fastställa om något himlafenomen förekom i samband med detta. En romersk munk vid namn Dionysius Exiguus var den som år 525 bestämde att Jesus omskars den 1 januari år 1, åtta dagar efter sin födelse. Han skulle därför ha fötts den 25 december året innan.
Med all säkerhet är detta fel. Jesus föddes inte den 25 december och inte år 0. Jesus föddes inte under vinterhalvåret, utan sannolikt på våren. Året torde ha varit någon gång mellan år 7 och år 4 före Kristus.
Att Jesus inte föddes på vintern är de flesta teologer numera överens om. Lukasevangeliet berättar om herdar som vakade över sina får i närheten av födelseplatsen. Betlehem är en förhållandevis kall och regnig stad under november, december och januari. Normalt hålls inga fårhjordar ute på fälten under dessa månader. De brukar släppas ut tidigast i mars i samband med lamningen.
Vilket år som Jesus föddes är en mer komplicerad fråga. Det ska ha varit under Quirinius tid som ståthållare i Syrien, enligt Lukasevangeliet (2:2). Men enligt Matteusevangeliet (2:1) skulle det ha skett under kungen Herodes den store tid. Quirinius var ståthållare år 6-9 efter Kristus medan Herodes avled år 4 före Kristus.
Dessa årtal anses vara säkra.
Man måste beakta att evangelierna skrevs 80-100 år efter Jesu födelse och sannolikt byggde på muntliga berättelser. En av evangelisterna, Matteus eller Lukas, måste alltså ha missuppfattat tidpunkten för när Maria nedkom med sin son.

Men hur var det då med Betlehems stjärna? Har den någonsin existerat?
Himlafenomenet nämns endast i Matteus evangelium samt i de apokryfiska evangelierna. Där berättas det om stjärntydarna från Österlandet som anlände till kung Herodes hov och frågade efter judarnas nyfödde konung.
- Vi har sett hans stjärna gå upp och kommer för att hylla honom, sa de till Herodes, enligt Matteus (2:2).
De hade observerat stjärnan månader tidigare och sedan följt den till Judeen. Eftersom Messias enligt judisk tradition skulle födas i Betlehem skickade Herodes stjärntydarna dit och där fann de att stjärnan hade stannat över den plats där Jesusbarnet fanns. De "fylldes av stor glädje", överlämnade gåvor till jungfru Maria, men återvände inte till Herodes för att rapportera utan tog en annan väg hem.
Det var då som Herodes, enligt Matteus (2:16), lät mörda alla pojkar under två års ålder i Betlehem. Maria och Josef hade då redan, på uppmaning av Herrens ängel, hunnit sätta sig i säkerhet med sin lille son.

Professor Colin J Humphreys vid universitetet i Cambridge i England har skrivit en hel avhandling om Betlehems stjärna. Han har slagit fast vissa fakta:
Det rörde sig om ett nytt, ej tidigare observerat himlafenomen.
Stjärnan eller kometen rörde sig långsamt över himlavalvet. Stjärntydarna hade följt den västerut, men i Jerusalem stod den i öster.
De mest tillförlitliga astronomiska källor som finns från tiden för Jesu födelse är kinesiska. Med dessa som grund har sedan astronomer från olika länder och under skilda tider försökt utröna vad för slags himlafenomen det kan ha rört sig om.
Humphreys och den svenske författaren och astronomen Peter Nilson har båda kommit fram till snarlika teorier, som skiljer sig från tidigare vedertagna tankar framlagda av bland andra astronomen Johannes Kepler på 1600-talet. Det mest sannolika är att Betlehems stjärna var en komet.
Kepler ansåg däremot att Betlehems stjärna var en uppflammande supernova i stjärnbilden Fiskarna som syntes upp dels år 7 före Kristus när de vise männen lämnade Persien eller Mesopotamien och dels år 5 före Kristus när de fann barnet. Denna stjärna skulle ha mött två planeter, Jupiter och Saturnus, och tillsammans bildat en oerhört stark ljuspunkt på himlen. Detta kallas på astronomiskt språk konjunktion.

Med hjälp av nutida datorer har man kunnat räkna ut att någon konjunktion mellan Jupiter och Saturnus inte inträffade år 5 före Kristus, men faktiskt år 7 före Kristus.
Så här ser de mest sannolika teorierna ut:
Betlehems stjärna var en konjunktion med Saturnus och Jupiter år 7 före Kristus i stjärnbilden Fiskarna.
Betlehems stjärna var en förening av Mars, Saturnus och Jupiter år 6 före Kristus. En sådan inträffar endast vart 800:e år.
Betlehems stjärna var en uppflammande supernova i Fiskarnas tecken år 6 eller 5 före Kristus.
Betlehems stjärna var en komet år 4 före Kristus i Stenbockens tecken. Att en komet uppträdde då är vetenskapligt belagt. Den passerade över stjärnhimlen 13-27 april just detta år.
Man kan tänka sig att den stjärna som männen från Österlandet såg när de påbörjade sin resa mot Palestina var en planetkonjunktion eller en uppflammande supernova och att de sedan observerade kometen som kan ha befunnit sig över Betlehem. Tidpunkten på året kan nämligen stämma.
Sammantaget skulle i så fall Jesus ha varit född någon gång i mitten eller slutet av april år 4.
Eller också kan den tvivlande bortse från hela historien och säga till sig själv att allt detta är en sägen eller en myt. Men i jultider ska man inte lyssna till sådana cyniska tankar.
Stigbjörn Bergensten
PM
Vad känner du efter att ha läst denna artikel?
Älska
0
Haha
0
Wow
0
Ledsen
0
Arg
0
Annons
Annons
Annons