Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Detta är en annons
Annons

De första ljuva åren del2

Redan från början fanns en motsättningmellan stad och landsbygd; den måste överbryggas. Likasåfanns motsättningen mellan den gamla publiken i Gävlesom vant sig vid Upsala-Gävle Stadsteaters smörgåsbordoch den teaterns trogna ensemble. Nu skulle denna "gamla" publikvänja sig vid en radikal teater som jagade en "ny publik"- dåtidens modeuttryck i all sorts teaterdebatt (ärdet i viss mån än).

Det jäste, kan man säga.

Nu gör man sig emellertid skyldig till en grav felanalysom man tror att de teatervana vände Oskarson ryggen och attfotfolket inom arbetarrörelse och väljarkår ihonom såg en frälsare. Jag vill påstå attdet var precis tvärtom (se insändarsidorna). Jag harför min del alltid förklarat att det är etablissemangetsom stöttar Folkteatern, medan "vanligt folk" (förlåtuttrycket) är emot. (Det där brukar inte alltid gillasav teaterns radikala medlemmar, men jag framhärdar intilldöddagar.)

Så var till exempel Arbetarbladets förre chefredaktörEwert Söderberg länge skeptisk mot teatern och Oskarson.Mot Folkteatern satte han mer "folklig" teater - revyer, farser.Och många tyckte bara att det skulle kosta för mycketpengar, att de skulle bli obegripligt, att "det inte var föross".

Det var här Bertil Hagström blev viktig. Han blevöverbryggaren, nyckeln, han var inte den som föll ifarstun och han gick liksom i god för den nya teatern.

Bertil gillade det unga gänget i teaterns ledning - hanställde upp. Jag har förstått av Gunnar Haag atthan liksom gick en ny vår till mötes i arbetet förteatern. Det fanns förstås andra som kämpade förteatern. Men de - som till exempel Eva Gillström häri Gävle som ett tag var teaterns vice ordförande - varmer förutsägbara i sitt stöd. Bertil Hagströmvar nyckeln.

Oskarson var sannerligen inte dum när han såg möjligheternai Gävle. Det här blir nog den sista teatern som startasi Sverige det här seklet, sa han långt senare tillmig. Och poängen var att han själv - och hans närmaste"hov": scenografen Peter Holm, ljussättaren Stefan Wiktorsson,ekonomen Kurt Nylander, dramaturgerna Jan Mark och Thomas Forserbland andra - fick bygga upp den, från grunden. Inga liki lasten som i Göteborg, inga som var mot. Han kunde handplockaoch de som inte var lojala - för dem var det kört (dethar en och annan fått erfara genom åren).

Och som han handplockade! Från Göteborg lockadehan dem som var frustrerade över misslyckandet med Manifestet.Dit hörde Sven Wollter, Viveka Seldahl, Kerstin Tidelius,Gerd Hegnell, Måns Westfelt, Bengt Järnblad.

Namnet Sven Wollter var förstås en sensation. En18-taggare.

Jag hade nämnt för Robert Rosén - han vardå en av redaktionscheferna men fungerade som stark nyhetschef,ja han var rent av ett slags exekutiv chefredaktör, alltsåen sådan till gagnet om än inte till namnet - att vinu får vi hela teaterdebatten i Gävle. Det kommer detatt hända saker.

- Det är bra, sa Robert, då blir det nyheter. Skriv!

Och som jag skrev de där åren. Jag for till Göteborgoch intervjuade Sven och Viveka, varje tur i teaterns tillblivelserapporterade jag om. Och det på ett sätt som gjordeatt dåvarande teaterchefen i Uppsala, Pierre Fränckel,en kul och fräck kille, undrade om vi måste skrivaom den där Oskarson varje gång han släppte enfjärt...

Men det var härliga år. Rent journalistiskt kommerjag sannolikt inte mer att uppleva så givande stunder somdå. Jag minns hur jag brukade cykla hem till Strömsbro- vi bodde då ännu i villan på Stationsgatan- och jag kände hur vinden blåste emot mig närjag rullade över Näringen och jag tänkte: Nu ärdu med om något stort!

Nya namn lanserades mest varje dag. Ulla Sjöblom, nuborta, från Dramaten. Hon var kompis till Lars Forssell- hon hade sjungit hans visor på nöjets estrader. LarsForssells satt sen här i Gävle i en hyrd lägenhetoch skrev "Makten och Ärligheten" som spelades i ett cirkustälti Stenebergsparken sommaren 1984. Det var trångt påpremiären minns jag och Sven Wollter gick och skrek i gångarnanär vi skulle sätta oss:

- Ni måste knö ihop er!

Där var Pernilla Wallgren som skulle bli Pernilla Östergrenoch sen Pernilla August och nu vet jag inte. Hon hade setts somden halta barnpigan i Bergmanfilmen "Fanny och Alexander" mendet var på Folkteatern hon slog igenom som Irina, den yngstasystern i "Tre systrar".

Staffan Göthe blev något av en husförfattareoch det var faktiskt hans "Ballad om en skärbräda" somblev den första större scenpjäsen på Folkteatern.Det allra första programmet var en mindre historia, "Vardagendansar ändå", en kabaré av och om Lars Forssell,med Peter Haber, Rolf Lassgård och Anne-Li Norberg.

"Balladen" blev lite av ett fiasko. Jag gillade pjäsen,den absurda humorn, Lars Göran Perssons utspel (han kom frånGävle, är nu på Stockholms stadsteater). Men UlfJönsson i AB gjorde tummen ner.

Felet man gjorde var att man spelade den i Sandviken och iValhalla av alla ställen. Folkteatern hade ingen förankringhär och en kväll dök ingen publik upp alls. Svartarubriker i tidningen. Folkteatern var alltid nyhetsstoff.

Det var i Gävle som teatern etablerades på allvar.Och nyhetsmässigt kunde få saker konkurrera med detutspel Peter Oskarson gjorde i Gefle Dagblad. Som när hanförkunnade att det var Sjömanskyrkan han ville ha somtillfällig spellokal (innan tillbygget bakom teatern i Esplanadenblev klart). En sådan dag toppade jag ledigt ettan och hadeförstås löpet.

Intressant är att redan då hade Oskarson kastatsina blickar på gasklockorna. Det stod och vägde mellanklockan och kyrkan!

Vi ska minnas att kyrkan var våldsamt omdiskuterad.Stig Källgren, då kommunalråd ville riva denoch släppa fram trafiken över Centralplan. Vi i GD varemot, liksom läsekretsen, och startade till och med en namninsamling.När jag kom upp till Källgrens tjänsterum i stadshusetmed resultatet av insamlingen ville han kasta ut mig. StadsarkitektenErik Larsson fick gå emellan.

- Det ska inte vara nån sån där blankettdemokrati,skrek kommunalrådet.

Han var sån Stig, men ja gillar honom högt ochrent i alla fall. En färgklick.

Nu kom Oskarson som ett slag räddare i nöden. Kyrkanvar inte alls i så dåligt skick som man sagt och teaterchefenfick sin historiska spelplats och kyrkan kunde räddas förgott.

Teatern tänkte stort. Café Faust inrättadesi gatuplanet. Förebilden var ett kontinentalt caféoch det formgavs av scenografen Peter Holm. Invigningskvällenhöll caféet på att sprängas, så mycketfolk kom det. Gäst var Pernilla Wallgrens man, författarenKlas Östergen, då den litterära världensstora kelgris. Klädd i kavaj och slips - något liknandehade man inte sett på en författare sedan 1950-talet- läste han ur sin senaste bok. En oförglömligkväll. Och om Faust skrevs det även i rikspressen. Skribenternavar överlag lyriska.

Många av skådespelarna var inte särkilt kändanär de kom. Men de skulle bli! Rolf Lassgård förstås.Peter Haber var då inte det minsta omskriven men senareskulle han bli polis i film och på teve. Och Hamilton! CarlmagnusDellow, Göran Forsmark helt obekanta då. Nu ärde med i fler såpor och filmer än man kan räkna.

Fast då de kom till Folkteatern var det inte tal omengagemang bredvid. Det kom senare. På teatern gälldelojalitet till varje pris.

Var man för självständig hamnade man i onåd.Lite var det nog så med regissören Finn Poulsen ochså var det definitivt med Sven Wollter. Han tog plats, hanssätt var och är så. Han vill något mer medsin konst än blott lyssna på en regissör. Tillsist fick jag sparken, sa Sven till mig långt senare.

Men det var långt före den officiella premiärenför Folkteatern. Den ägde rum i övre kyrksaleni Sjömanskyrkan den 3 december 1983. Pjäsen var Tjechovs"Tre systrar". Mellansystern Masja spelades av Viveka Seldahl,överste Versjinin av Sven Wollter.

Premiären var en vecka försenad. Man skyllde påatt någon elektrisk komponent gått sönder ochatt en ny måste skickas efter. Men jag tror att man behövdeytterligare en veckas repetitioner.

Alla var där. Berömda kritiker, rikspressen kommeralltid till Oskarsons premiärer, flera nu döda. Politiker,kändisar, vanliga åskådare.

Ingen av oss glömmer den kvällen.

BJÖRN WIDEGREN
Annons

Läs mer i appen

Superlokalt. Superenkelt. Ladda ned vår app nu och kom ännu närmare dina nyheter

Ladda ned
Annons
Annons