Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

En ständigt jakt på minuter och hundradelar

+
Läs senare
/
  • Foto: GUN WIGH I tid. Stationsklockan på perrongen måste gå rätt för att tågen ska avgå enligt tidtabellen. P-O Setterlind är mannen som gör tidtabellerna.

TEMA TIDI många år förde Mats Åkerlind en kamp mot klockan.Det handlade om hundradels sekunder. För P-O Setterlind är tid en kostnadsfråga.

P-O Setterlind
Vintertiden ställer till det för SJ och resenärerna. Tågen måste vänta in den nya tiden men å andra sidan kommer tågen en timme för sent när vi byter till sommartid.
P-O Setterlind är produktionsplanerare på SJ. Det är han som lämnar önskemål om tidtabellerna men vintertidens väntan kan han inte göra något åt.
- Det har justerat sig till morgontrafiken, säger han tröstande.
Tid är A och O för tågtrafiken och det var också tågen som gjorde att vi fick enhetlig tid i Sverige. Innan tågtrafiken kom igång fanns inte behovet av tid på samma sätt som nu. I modern tid är däremot klockslagen viktiga.
- Håller vi inte kanalerna blir det trafikstockning i Stockholm och förseningar, berättar P-O Setterlind.
Det är "kanalerna" som gör att tågen går lite udda tider i stället för hela och halva timmar.
- Nästan alla tåg från Stockholm går 25, sen tar det den tid det tar till nästa station. Ett tåg som går 8.25 från Stockholm är i Uppsala 9.01. In till Stockholm går tågen 35.

Det är P-O Setterlind som gör SJs tidtabell för de norrgående tågen eller rättare sagt beställningen av den. Det handlar om ungefär 60 avgångar per vardag. Beställningen lämnas till Banverket som lägger avgångarna efter SJs önskemål. P-O Setterlind måste bland annat tänka på när kunderna vill åka och hur många vagnar som behövs vid respektive avgång.
I juni 2003 kommer en ny tidtabell och inför den kommer SJ att lämna ut en enkät till resenärerna. Tre avgångar till Stockholm har tidigare dragits in, nu är det möjligt att två av dem kommer tillbaka.
- Vi försöker ge tågen en liten buffert i tidtabellen. Tågen kan klara sträckan Uppsala - Gävle på 42 minuter utan störningar men vi har lagt tabellen på 46 minuter.
Tågförseningar kan bero på mycket men oftast handlar det om att lok eller vagnar gått sönder eller att det hänt något med spåren. Då och då inträffar även att människor kastar sig framför tåget eller att älgar kommer i vägen.
- Förseningar innebär uppretade kunder. Vid större förseningar sätter vi in ersättningstrafik. Förra året betalade vi 60 miljoner kronor för ersättningstrafik.

Tid kostar med andra ord. Men det har faktiskt hänt att tågen gått för tidigt. Det kan kanske låta positivt men är lika illa som när tågen går för sent. Inte nog med att resenärerna kan missa avgången. På grund av mötande tåg, banarbeten och att det är fullt i "kanalerna" i Stockholm kan en minuts för tidig avgång i Gävle betyda 20 minuters försening i Stockholm.
- Det hände att ett tåg gick för tidigt förra veckan. Det var klockan på plattformen som gick en minut fel. Klockorna kollas varje dag och är en klocka trasig ska den täckas över. Går de olika ser det oproffsigt ut.
P-O Setterlind har arbetat vid SJ i 22 år och med planering i tio år. Det har satt sina spår.
- Jag är en tågtönt. Ser jag ett tåg tittar jag på klockan och kollar om det går i tid.
Tidtabellerna har han i huvudet och på arbetstid följer han tågen via datorn. Men någon perfekt tågresenär är P-O Setterlind inte - han är nämligen tidsoptimist.

Mats Åkerlind
Mats Åkerlind har ett armbandsur som kan hålla koll på 30 mellantider! Han har jagat sekunder och centimetrar sedan barnsben. Men han vet att tidsjakten har sina avigsidor.
- Tider är ett sätt att kvantifiera en prestation. Vi har en strävan att verifiera allt så exakt som möjligt och friidrotten ska vara en exakt sport.
Mats Åkerlind är före detta friidrottare i sprint, längd och häck. Numera är han lärare, tränare för friidrottsungdomar och speaker på större galor. Tid har alltid varit viktigt i hans liv men Mats kan ändå se det absurda i tidsjakten.
- Tänk Maurice Green har jobbat i tio år för att komma ner tio hundradelar på 100 meter!
Mats Åkerlind har mängder med friidrottsresultat i huvudet. Han får några enkla uppgifter och rabblar att världsrekordet på 100 meter är 9,78, herrar stav 6,14, damer 100 meter 10,49.
- Det var Florence Griffith Joyner. Tresteg herrar är 18,29. Det var Jonathan Edwards på VM i Göteborg -95. Jag var chef för sekretariatet och var med och skrev på alla papper. Jag kommer ihåg de bra resultaten från årets friidrotts SM, vilka som vann och en del längre bak i resultatlistorna men jag har inte lika många resultat i huvudet nu som förut.
- Jag har blivit äldre, det är fler resultat, det är fullt i skallen och det är fler tävlingar. Och så gör datorerna att man inte behöver skriva ner resultaten. Förr präntades de in när man skrev dem flera gånger.
När Mats Åkerlind tävlade skrev han ner sina resultat i en träningsdagbok.
- Min dröm var 12 sekunder på 100 meter och sex meter i längd. Det blev aldrig bättre än 11,69 och 6,18. Men det är magi i vissa tal. Drömmilen, att komma under elva sekunder första gången som sprinter och så vidare.

När Mats växte upp på 60-talet gick det bra för Brynäs. Många var intresserade av hockeystatistik och Mats hängde på men eftersom det var friidrotten som gällde för honom var det friidrottsstatistik och bästa-listor han skrev i sina böcker.
- Jag hamnade i en idrott som gick att mäta. Ingen hade gjort listor för GIF förut. Jag började med det när jag var 15 år. I höst blir det min 30:e upplaga.
Men Mats kan bli lite irriterad på tidsjakten och alla jämförelser mellan då och nu.
- Jag kan irriteras när man använder tider för att bevisa saker som inte behöver bevisas. Låt var tid vara sin tid. Det var samma gröna gräs 1936 som nu, det var samma kamp och spänningen var densamma. Det behöver inte jämföras.

MONIQA SWÄLAS
Vad känner du efter att ha läst denna artikel?
Älska
0
Haha
0
Wow
0
Ledsen
0
Arg
0
Annons
Annons
Annons