Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En utsträckt hand

Annons
I fem år har barnhemmet varit Galinashem. Hon är 18 år och kommer från Narva därhennes föräldrar och fem systrar bor.

Men hon har en bror som även han bor på barnhemmeti Narva-Jõesuu. På helgerna åker de tillsammansden dryga milen in till Narva för att träffa familjen.

- Problem money, problem med pengar, säger Galina föratt förklara situationen.

Hon visar stolt sitt rum som hon delar med två åryngre Sveta. Det ser ut som det fått nya tapeter förinte alltför länge sedan. I övrigt ser det i stortsett ut som ett tonårsrum i Sverige, men med mindre prylaroch, kanske, bättre ordning. Trots att Galinas engelska ärknagglig pratar hon på. Hon berättar att hon gåri skola i Narva, men att hon hellre bor på barnhemmet änhos familjen i Narva.

- Livet är bättre här, säger hon.

En femtedel av de 63 barnen och ungdomarna på barnhemmetär föräldralösa. Resten har föräldrarsom av ekonomiska eller sociala skäl inte ta hand om barnenhemma.

Många av dem kommer från Narva eftersom det barnhemsom finns där är överfullt. Några av demhar kommit till barnhemmet direkt från stadens gator.

- Jag besöker Narva så sällan som möjligt.Det är en farlig stad i ett av Estlands krisområden,säger föreståndarinnan Luule Põdra.

Narva-Jõesuu, som är en förstad till Narvai Östra Estland, är en märklig upplevelse. Härbor 40 000. Under sovjettiden var orten en välbesöktsemesterort. I dag är orten bitvis en spökstad med 14övergivna turisthotell. Men bland tomma och till stor delförfallna byggnader byggs lyxvillor upp av en liten nyrikdel av befolkningen. Här finns inte en enda arbetsplats.De som har arbeten pendlar till Narva.

Barnhemmet i Narva-Jõesuu har funnits sedan 1948. Tidigarefick barnen lämna barnhemmet när de fyllt 15 år.

- I dag går inte det. Många här har ingenstansatt ta vägen och skulle direkt hamna i arbetslöshet,prostitution eller missbruk om de skulle tvingas ge sig ut i vuxenvärldenså tidigt. De äldsta ungdomarna här är 18,19 år gamla, säger Luule Põdra.

Barnhemmet är till stora delar slitet och nedgånget,mycket enkelt men inte smutsigt. Det tycks inte råda någonbrist på mat.

Det är kallt ute och i de samlingsrum som finns påbarnhemmet står teveapparaterna på och sofforna ärfullsatta. Tittarna är tysta och ser disciplinerade ut därde sitter med raka ryggar. De gör sitt bästa föratt inte trängas. Det är de olika musikkanalerna, somMTV, som tycks locka mest.

Trots att det inte går någon akut nöd påbarnen här är det snålt med mycket. Perslundaskolanshjälpsändning är välkommen.

- Stor händelse, skrattar Galina och viftar påögonfransarna för att visa att hon sminkat sig införbesöket.

Sen försvinner hon för att hjälpa till medmaten som ska dukas fram åt eleverna från Ockelbo.

Glädjen var lika stor bland barnen vid skolan i Muuga.

- Jag vill att det här aldrig ska ta slut, sa 15-årigaMerle Rosar och såg närmast salig ut medan hon letadebland kläderna som delvis var uppackade.

Entrén till skolan förvandlades snabbt till ettgemensamt provrum av barnen som tog emot kartongerna. Byxor, kjolar,tröjor och skor provades.

De skor som fanns med i sändningen ställdes i enlånga trappa i skolan. Här fick Marko Palm tillräckligtmed svängrum för att prova den rock han poserar medför kompisen.

På en annan skola, i Narva-Jõesuu utanförNarva i östra Estland, var utdelningen snabbt avklarad. Dettog längre tid att bära in kartongerna i skolans kapprumän det tog att hämta sakerna för de som kommitför att ta emot hjälpen. På mindre än enhalvtimme hade kartongerna öppnats och innehållet tömts.

- Det är underbart att eleverna kan få en sådirekt reaktion på allt jobb de har lagt ner på hjälpsändningen.I de familjer vi besökte grät några när deinsåg att de skulle få de här sakerna, sägerläraren Ulf Gräsberg.

Till ett daghem delades leksaker ut, något som intefanns tidigare.

- Men det var svårt att få barnen att förståatt leksakerna var till dagiset och inte deras personliga saker.

På andra ställen, som på barnhemmet i Narva-Jõesuu,kunde inte eleverna vara med när lådorna öppnades.Till internerna på kvinnofängelset i Harku hade depackat 140 kartonger med likadant innehåll, främsthygienartiklar.

- Vi hoppas naturligtvis att hjälpen har kommit kvinnornaoch de barn som finns i fängelset till del, säger UlfGräsberg.

SOFIA ÖHLANDER
Annons
Annons
Annons