Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ett år efter Fadime

/
  • Foto: Björn Larsson Ask/SCANPIX Fadime Sahindal. Förra månaden var det ett år sedan Fadime mördades av sin pappa, ett så kallat hedersmord. För att hedra hennes minne hölls en manifestation på Srgels Torg i Stockholm, där justitieminister Thomas Bodström var en av talarna. Trots alla tidigare löften om skydd för utsatta unga kvinnor har lite gjorts sedan Fadimes död.

Skyddet av unga invandrarflickor har debatterats livligt sedan Fadime mördades för ett år sedan.
Men rent konkret har inte så mycket hänt. Än så länge finns bara ett enda kollektivt skyddsboende.

Annons
- Var är pengarna? är den fråga socialarbetare, frivilliga och poliser ställer till staten.
De kommer till våren, är svaret från regeringen.
Familjeförtryck av unga invandrarflickor hamnade på den politiska dagordningen efter mordet på Fadime Sahindal. Tal och manifestationer avlöste varandra.
- Men sedan har det inte hänt så mycket. Det har mest varit utredningar och enkäter och sådant har vi inte tid att svara på, säger Bernadita Nunez, som är ordförande i Terrafem, en av många frivilliga organisationer som hjälper invandrarflickor.

Nu ser det dock ut som om regeringen vaknat. Integrationsminister Mona Sahlin avslöjade i en TT-intervju att pengar kommer att anslås i vårpropositionen. Mellan 90 och 100 miljoner kronor ska anslås till åtgärder för flickor som utsätts för hedersbrott i sina familjer.
Förra året fick Terrafem ta emot 1 000 samtal från nödställda flickor på sin rikstäckande hjälptelefon. Men organisationen fick lägre statsbidrag än året innan.
- Stödet till skyddat boende och annan hjälp till invandrarflickor är långt ifrån tillräckligt, säger Nunez.
Det formella ansvaret för invandrarflickornas situation ligger hos kommunerna och regleras i socialtjänstlagen.
- Vi ser det här med skyddat boende för invandrarflickor som en del av den statliga integrationspolitiken. Än så länge har kommunerna inte fått något ekonomiskt stöd till detta, säger Qaisar Mahmood på Kommunförbundet.

Hittills har staten satsat två miljoner kronor. De gick till länsstyrelserna i Stockholm, Göteborg och Malmö med uppdraget att kartlägga problemets omfattning. Undersökningen visade att 100 till 300 flickor i vart och ett av storstadslänen har sökt stöd efter våld eller hot från familj eller släkt.
Tio procent av flickorna omhändertogs och fyra procent av dem fick skyddat boende. Hur många det handlar om i absoluta tal kan ingen svara på.
Det enda skräddarsydda kollektiva skyddsboende som finns kallas Kruton, ligger i Stockholm och kostar kommunen åtta miljoner kronor per år.
Kruton har åtta platser och hittills har 22 flickor, de flesta med kurdiskt ursprung, fått en tillfällig trygghet där.
- Skyddat boende är mycket dyrt. Här jobbar nio socionomer och vi har öppet dygnet runt, säger Anders Börjes, institutionschef.
Ett stort problem är vart flickorna ska ta vägen efter det skyddade boendet.
- Risken är att de blir mycket ensamma. Vi försöker ordna familjehem åt de yngre flickorna och funderar på någon form av kollektivt boende för dem som är myndiga.
I Göteborg och Uppsala har kommunerna ännu inte sjösatt något kollektivt boende bara för invandrarflickor. Men planeringen är långt framskriden och de hoppas på statsbidrag.
Malmö stöder ideella föreningar och slussar än så länge unga flickor till "vanliga" hemliga bostäder.
- Behovet är klart större än vi själva kan klara, säger Andreas Konstantinides, Malmö kommun.
Även inom polisen är det knalt med resurser.
Kickis Åhré Älgamo är sedan ett år ensam expert på Rikskriminalen. Hon har fått ägna mycket tid åt att hjälpa kollegor runt om i landet att försöka hitta "hjärnan" bakom misstänkta hedersbrott. Det vill säga att räkna in hela släkten i kretsen av misstänkta gärningsmän.
- Kunskapstörsten är enorm. Men jag hinner bara med akuta ärenden, säger hon.
Alla klagar över bristen på resurser. Men de gläds också åt det oerhörda engagemang som både frivilliga och offentligt anställda tydligt ger uttryck för.
- Det finns hopp, säger Bernadita Nunez.
Ewa Tures
TT
Annons
Annons
Annons