Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ett par i nöd och läst...

Annons
GÄVLE

Se på dina skor! Rose-Marie Forsberg och Hans Anderssongör det. Men så är de också skomakare. Rose-Marieär till och med skomakare i tredje generationen.

1929 öppnade Kalle Forsberg skomakeri i Skutskär.Så småningom tog sonen Tord över men förhans dotter, Rose-Marie, skulle det bli annorlunda. Visserligenhade hon feriejobbat en hel del i skomakeriet men när detvar dags för utbildning skickades hon till Uppsala.

- Jag studerade till sekreterare. Det var inte kul, sägerhon med en lätt rysning.

1980 blev hon hemkallad till skomakeriet. Pappa Tord behövdehjälp och det fick han men inte bara av Rose-Marie. Hon hadeträffat Hans Andersson i Uppsala och tog honom med sig.

- Jag hade inte en tanke på skomakeri innan jag träffadeRose-Marie. Jag ville bli elektriker.

Har mästarbrev

Men Rose-Marie ville annorlunda och Hans ärden av de två som kan ståta med ett mästarbrev.

- Det finns ingen skola som förbundet godkännerså det är hundra procent praktik som gäller föratt få gesällbrev och mästarbrev. Arbetsprovernavisas för en mästare, förklarar Rose-Marie.

Hon berättar också att det finns olika typer avskomakare.
Vanligast är reparationsskomakare men det finns ocksåbeställningsskomakare som syr skor och ortopedskomakare.

- Vi gör inga skor, bara lästen kostar 3 000 attta fram, berättar Hans och visar en läst, det vill sägaen träform.

Skomakaryrket för en reparationsskomakarmästarebestår av att laga en sko på rätt sätt,kunna hållfasthet, skinnteknik och limteknik.

Gift i sulorna

- Det finns mjukgörare i sulorna som ärgiftiga.

Det är alltså miljöförstöring attslänga skor och enligt Rose-Marie och Hans går detatt laga nästan alla skor. Ju trasigare desto roligare fördem.

- Att slänga en sko är för mig som att rakaav mig håret i stället för att tvätta det,säger Rose-Marie.

- Ibland putsar jag upp en jobbarsko bara för att djävlas,fortsätter Hans och skrattar.

Ett äkta par som arbetar ihop i samma yrke borde kunnaleda till konflikter men inte i det här fallet.

- Hans reparerar undersidan och jag ovansidan, sägerRose-Marie och ler.

- Förr gavs mina jobb bort gratis för farfar tyckteatt sömmen var bonus men nu tar vi betalt även förmitt jobb.

Dragkedjor, klackar, sulor och sömmar i all äramen Hans tycker det roligaste i jobbet är att få hjälpanågon med fotproblem, att få bygga om skon såden passar kunden.

I höstas flyttades skomakeriet, Skomakar'n, frånSkutskär till Gävle.
I butiken trängs skor som ska lagas med väskor,tofflor, ämnen till nycklar, skosnören, sulor och enmassa andra prylar.

Men det är i källaren bevisen finns för attdetta inte är en klackbar utan ett skomakeri. Här ståralla maskiner och här utförs alla reparationsarbeten.

- Vid lågkonjunkturen 1994-1996 gick många skomakaremed dåliga kunskaper omkull. Folk lämnar inte in sinaskor när det är lågkonjunktur, de köper ettpar skor som de använder hela tiden.

Det värsta exemplet på skor genom tiderna som skomakarparetsett är platåskorna.

- De är fel utformade för att gå i, sägerHans bestämt.
Annons
Annons
Annons