Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Han synar och värderar dina prylar

+
Läs senare
/
  • Foto: Elinor Torp Granskning. Carl Barkman, förste intendent på Bukowskis, granskar föremålen med van hand för att göra en värdering.

Hans ögon röntgar antikviteter. Efter 23 år i branschen kan han värdera ett föremål bara genom att se ett fotografi. Som förste intendent på Bukowskis besöker han svenskars hem och undersöker deras ägodelar.

Mot väggarna står tavlor lutade och i hyllor och hörn ligger drivor med prylar. Lövtunna papperslappar med kråkfötter och siffror är fästa vid vart och ett av föremålen.
Hamstrandet inför vinterns auktioner har börjat. Det ringer konstant på Carl Barkmans bärbara telefon. Presumtiva kunder.
Telefonen är fortfarande det vanligaste kommunikationsmedlet och det beror enligt Barkman på att det är den äldre generationen som sitter på de flesta fina föremål av hög kvalitet. Men mejl dimper också ner i inkorgen, då oftast med bifogade bilder så att de anställda lättare kan värdera föremålen.
Det finns allmänna värderare och det finns experter som är specialiserade på till exempel äldre måleri, nyare måleri, modernt konsthantverk, mattor och textiler eller antika möbler.

Carl Barkman är allmän. Han liknar sig själv vid en distriktsläkare med lite kunskap om mycket. Han har läst auktionskataloger och gått på utropsförsäljningar så länge han kan minnas.
I slutet av 70-talet började han på Bukowskis och sedan 1985 är han fast anställd som förste intendent. Det innebär att han befinner sig en hel del på resande fot. Med ett fotografi och en specifikation framför sig och på grundval av ett eller flera telefonsamtal fattar han beslutet att åka till olika adresser i mellersta Sverige. Det är hans täckningsområde. Totalt finns det omkring tio kringresande intendenter.
- Man måste tillskansa sig en känsla av kvalitet, men det är ogripbart var den känslan kommer ifrån. Det är lite som musikalitet. Alla kan spela ett instrument men för att spela riktigt bra måste det finnas en talang i botten.

När Carl Barkman traskar runt i människors hem hittar han ofta andra föremål, saker som är mer värda i pengar än de han ursprungligen kom dit för att titta på. Han tillbringar timmar i hemmen, vänder och vrider på saker, väger dem i handen. Synar dem. Fotograferar dem. Och så värderar han. Ofta samstämmer det någorlunda exakt med det pris hans kollega en stund senare sätter. Det uppskattade värdet är det lägsta tänkbara försäljningspriset, det som kallas bevakningspriset.
- Vi har höstterminer och vårterminer. Höstterminen har precis startat och fram till auktionerna i november-december intensifieras vårt arbete.
Carl Barkman rätar på slipsen, klagar på augustihettan och önskar att han kunde få jobba i lite ledigare kläder.
Han tar en klunk vatten och jämför sig återigen med en allmänläkare som måste kunna skilja mellan en cysta och en tumör.
- Vi kan inte tala om det exakta värdet på stående fot men vi kan avgöra, precis som läkare, om vi ska gå vidare och undersöka det noggrannare.
Ibland tar Carl Barkman en tavla under armen, en kartong med porslin i den ena handen och en ljusstake i den andra och går. Andra gånger tvingas han i ärlighetens namn förklara att familjens föremål säkert har ett stort affektionsvärde men tyvärr inte är värda så mycket i pengar. Det är ingen idé att hymla.

Bukowskis är ett vinstdrivande företag och får provision på det som ropas in på auktioner. Tolv procent på försäljningspriset. Ju högre inropspris desto mer provision får Barkman och Bukowskis.
- Båda parter vinner på att ett föremål går till ett högt pris. Vi betraktar inte våra kunder som engångskunder. Tror vi att de kan få mer får något i utlandet eller på hemorten tar vi inte hand om det. Vi hoppas istället att de kommer till oss nästa gång.
Carl Barkman har studerat konstvetenskap på universitetet men betonar att det inte är där han lärde sig sitt yrke. Det är ett hantverksyrke som han hävdar att man måste lära sig genom att gå flera år bredvid äldre kollegor och genom att vara genuint intresserad av antikviteter och konst.
- Men samtidigt är det bra att ha inpluggad kunskap. Man lär sig stilar och kan konstatera vad det inte är. Många gånger går vi bakvägen för att ringa in ett föremål.
Visst händer det att förfalskningar smyger sig in liksom stöldgods, men det är inte så ofta.
Målningarna, möblerna och de andra antikviteterna inspekteras noga av polis och konstkännare, i olika syften.
Det har hänt att en förfalskning eller ett stulet konstföremål upptäcks först vid utropet av någon i publiken.
De flesta föremål som kommer till auktionsfirman är hämtade från dödsbon. Vägg i vägg på Arsenalsgatan i Stockholm ligger Lilla Bukowski som också tar emot konsthantverk och till företaget hör även Auktionskompaniet som finns i Stockholm, Göteborg och Malmö.
Bukowski är namnet på den polska adelsman som 1870 grundade auktionsverket. Det var på hans initiativ som de första auktionskatalogerna gavs ut. Under de första decennierna klubbades samlingar som varit i kungens ägo. Auktionskunder från hela världen lockades hit.
Efter andra världskriget svällde branschen i Sverige. Säljarna blev fler liksom kunderna och nya auktionsverk öppnades.
På nätet finns en hemsida med länkar till Sveriges auktionsfirmor och antikaffärer. (www.antikborsen.se). (PM)

Elinor Torp
Vad känner du efter att ha läst denna artikel?
Älska
0
Haha
0
Wow
0
Ledsen
0
Arg
0
Annons
Annons
Annons