Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Havsbotten kartläggs

/
  • Foto: LEIF JÄDERBERG Yttre fjärden mäts. På torsdagen körde Ocean Surveyer mätlinjerna utanför Korsnäs. Den mindre båten används för mätning på grunt vatten och på däcket syns en del av de instrument som används för provtagning på bottnarna.

GÄVLEKlockan är åtta på morgonen och forskningsfartyget Ocean Surveyer lägger ut från kajen i Fredriksskans.

Annons
På däck råder febril aktivitet, när geologernas mätinstrument ska i sjön.
En hydrofon, som ser ut som en lång slang, en luftkanon och en sonar, som kan ge en bild av bottnen cirka 750 meter åt varje sida, hissas ner i vattnet för att släpas efter båten.
Under fem veckor i sommar har Statens Geologiska Undersökning, SGU:S forskningsfartyg kartlagt bottnarna utanför Gävleborg,
Ute till havs har man följt en glesare mätlinje och täckt in hela området ut till finskt vatten. Närmare Gävle gör man en detaljerad kartläggning med mätlinjer varje kilometer.
Massor av folk har därför kunnat se fartyget glida fram, ofta långt från farleden, och höra det typiska ljudet. Det smäller varje sekund.

Skapar ljudvågor
- Vi använder tryckluft för att skapa ljudvågor som reflekteras under havsbotten, berättar Bernt Kjellin, som arbetat som maringeolog sedan 1970-talet och ombord på den här båten sedan 1989 när SGU, Statens Geologiska undersökningar, köpte den.
- Folk undrar ibland om vi inte skrämmer djuren med vårt smällande, men det tror jag inte. Förra veckan hade vi en säl som hoppade som en delfin utmed hydroforen när vi var ute, säger han.
Målet med mätningarna är att få fram en karta över jordarterna på havsbottnen. Var finns det urberg? Var finns det sand eller morän? Var finns det leror?
- Framför allt är det intressant att veta var det finns nybildade leror, för dem använder man i miljöövervakningen, säger Bernt Kjellin.

Köper uppgifter
Många utomstående är mycket intresserade av den kartläggning som SGU gör. Försvaret köper alltid uppgifterna, men på senare år har intresset ökat också från företag som vill bygga vindkraftverk eller lägga ut kabel.
- Det är väldigt många som lägger ut fiberoptik nu, men också kraftkabel, och då är det bra att veta hur bottnen ser ut så man inte lägger kabeln över vassa klippblock, förklarar Bernt Kjellin.
När instrumenten är i sjön navigerar Ocean Surveyer in på dagens första mätlinje som går utmed stranden på Norrlandet.
Yttre fjärden har sparats för att mätas under blåsiga dagar när man inte kan arbeta utomskärs, men den här sommaren har det knappt varit några blåsiga dagar.

Osannolikt bra väder
- Vädret har varit osannolikt bra. Men vi är till sjöss hela sommaren men lika bleka för det, konstaterar Bernt Kjellin och försvinner tillsammans med övriga geologer in i fartyget. Det hjälps inte hur vackert vädret är, det mesta av arbetet görs framför dataskärmarna.
Att arbeta som maringeolog är lite speciellt. Sammanlagt arbetar tio maringeologer från SGU på Ocean Surveyer. Hälften är ombord just nu. Man arbetar sju dygn i sträck och bor ombord.
Om mätningarna görs nära land är man igång från klockan 8 till klockan 21 varje dag. Ute till havs kör man i stället i sextimmarspass dygnet runt.
Under de sju dagar man arbetar hinner man därför inte med något annat.
- Jag är faktiskt född i Gävle och döpt i Staffans kyrka, fast jag inte varit här sedan jag var 11 månader. Men jag har inte hunnit gå i land för att se om huset där jag bodde finns kvar, säger Fredrik Lindberg, en annan av geologerna.

Resultaten tickar fram
Medan Ocean Surveyer smällande går utmed sin mätlinje och mätresultaten tickar fram på det 20-tal datorer som finns ombord, arbetar Fredrik Lindberg med att bestämma var man ska ta prover på bottnen.
När mätningarna är avslutade om några dagar återstår nämligen några veckors provtagningar, som ska ge mer exakta besked om vad bottnarna består av.
Sammanlagt 300 prover ska tas, glesare ute till havs, tätare utanför Gävle.
Utöver de instrument som släpas efter fartyget, och de instrument som finns inbyggda, bland annat sedimentekolod, är akterdäcket därför fyllt med stora provtagningsapparater.
Där finns en speciell skopa så att man kan hämta upp sten och grus från botten och flera instrument som gör att man kan ta upp sedimentkärnor ur bottnarna.
De senare används framför allt vid miljöundersökningarna.
I en nybildad sedimentsbotten kan man se inte bara vilka föroreningar som släpps ut i havet just nu just nu, utan också avslöja gamla synder.

Arsenik utanför Karlstad
- När vi var utanför Karlstad kunde jag se i sedimenten att arsenikutsläppen fördubblats sedan 1988. Det är bra information för myndigheterna att få, berättar Fredrik Lindberg.
- När det gäller många andra ämnen går halterna ner. Halterna av bly och kadmium brukar sjunka nära ytan där sedimenten lagrats de senaste åren, säger han.
Utöver de kartläggningsarbeten som geologerna gör åt SGU tar man ofta uppdrag.
Det var Ocean Surveyer som undersökte grundläggningsförhållandena på Finngrundet för eventuella vindkraftverk för ett par år sedan, på uppdrag av Bohus Energi.

Hålla position
I höst ska man undersöka förhållandena utanför Forsmark och Oskarshamn, där man planerar för ett framtida slutförvar av kärnbränsleavfall.
Det är SKB, Svensk kärnbränslehantering AB som vill veta om man kan se spår av jordbävningar på havsbottnen.
Också för fartygets besättning är arbetet på Ocean Surveyer lite speciellt.
Fartyget måste hålla en exakt position, som mäts ut på en meter när med hjälp av DGPS satellitnavigatorer.
- Det är lite speciellt. Vi tittar på TV-skärmen hela tiden. Det är inte ofta vi tittar ut, säger Stefan Löv, kapten ombord. Han har arbetat för SGU i tio år och arbetet har påverkat honom.
- Jag har blivit mycket mer miljömedveten. Sjöfolk är ju inte särskilt bra på miljöfrågor annars. Det har varit vanligt att dumpa en massa ute till havs, men här har jag insett hur viktig miljön är, säger han.

INGEGERD SÖRGARD
026-15 96 27
ingegerd.sorgard@gd.se
Annons
Annons
Annons