Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Klart bakåt...skott kommer

/
  • Övning med tryck. Johan Söderqvist och Andreas Eriksson specialutbildas på granatgevär under överinseende av löjtnant Peter Ferlander. Johan och Andreas laddar med skarp ammunition. Skottet ger en tryckvåg som känns vida omkring.

Terrorism och översvämningar. Det är några av dagens hot mot samhället, inte som förr då fienden förväntades komma från öst. Skulle hoten bli verklighet fyller hemvärnet och dess insatsplutoner en viktig funktion.

Annons
Den röda flaggan är hissad vid övningsfältet i Marma. Då och då dånar skottsalvorna från tungt artilleri. Höststormen viner och regnmolnen hopar sig. De flesta vill nog helst hålla sig hemma i stugvärmen men 80 man och en kvinna från länet har valt att öva med hemvärnets insatsplutoner.
Ett befälet visar på en plansch hur en rökgranat ska skickas iväg 1 000 meter och därmed lura fienden.
- Granaten avger värme och förvillar värmekamerorna och då passar ni på att försvinna, instruerar han.
Hemvärnssoldaterna har 66 kronor per dag, fri mat och kilometerersättning för sin insats. Det är alltså knappast för pengarna som killarna och tjejerna går med.

Vid ett övningsfält i skogen finns Johan Söderqvist och Andreas Eriksson från Gävle. De båda ska specialutbildas på granatgevär.
Johan Söderqvist ville vara kvar inom försvaret efter lumpen men kom inte med på FN-tjänst. När han såg en annons om insatsplutonerna sökte han. Andreas Eriksson har varit i Bosnien som skyttesoldat och ville på ett eller annat sätt fortsätta inom det militära. För de här killarna är det inte någon uppoffring att tillbringa helgen ute på övning.
- Det är inte mycket fritid vi offrar, säger Andreas Eriksson.
Han lägger granatgeväret på axeln och Johan Söderqvist laddar med skarp ammunition.
- Nu ska vi spöa skiten ur pappfigurerna, flinar Johan Söderqvist.
Andreas avfyrar vapnet och tryckvågen känns vida omkring.

I ett skogsområde intill finns Magnus Karlsson och hans grupp. De tränar strid i skogen eller "tagande av terräng" som det kallas på militärspråk. Gruppen övar kommandon och förflyttningar i sidled.
- Tänk på att ha magasinen rätt vända i fickorna så det går snabbt, säger Mikael Burstedt, utbildningssamordnare för insatsplutonerna.
Magnus Karlsson har varit med sedan 1999. Han började som hemvärnssoldat men ville ha mer kvalitet på övningarna och gick med i en insatspluton i stället.
- Jag är med på fler övningar än vi behöver, säger han.
Magnus fick tips från en kompis och precis så vill försvaret helst att det går till med rekryteringen. Den sociala biten är viktig, soldaten måste passa för uppgiften och får inte ha kriminellt förflutet. Den som inte sköter sig får inte vara med.
Gruppen får en sista genomgång av vad de ska tänka på innan det blir praktisk övning.
- Nu är det krig, hojtar Burstedt med ett leende.
Det blir startsignalen och killarna rusar iväg i disciplinerad oordning och några sekunder senare smattrar det från buskar och träd. Krutröken ligger tät. "Fi" är snabbt oskadliggjord.
Övningen avbryts. Patron ur beordras. Säkerheten är viktig och intill övningsfälten står en ambulans i fall att.
Gruppen får själv utvärdera sin insats.
- Det är nytt. Förr var det befälet som gjorde det, säger Burstedt.
Soldaternas synpunkter redovisas för befälet som i sin tur ger vägledning om vad som kan förbättras.

Insatsplutonerna är det nya inom hemvärnet. 2004 väntas regeringen ta beslut om hemvärnets framtida uppgift men redan nu är riktlinjerna klara och rekryteringen till insatsplutonerna har redan pågått i tre år.
Hotbilden är en annan än när hemvärnet bildades 1940. Det är inte längre någon som tror på en militär invasion men hotet finns där likväl.
Det kan gälla miljörisker, naturkatastrofer och inte minst organiserad brottslighet och terrorism. Samhället blir också mer och mer sårbart i takt med att teknologin gör framsteg.
Förr, när i princip alla 18-åringar gjorde lumpen, var det lätt att rekrytera folk. För ett antal år sedan fanns 100 000 hemvärnssoldater i hela landet som bevakade skyddsobjekt på hemorten.
I dag finns 64 000 personer i hemvärnet och det finns inte lika många att rekrytera eftersom det är färre och färre som gör lumpen.
Intresset för försvaret har också minskat hos gemene man. Men försvaret behövs och därför ska delar av hemvärnet specialutbildas och ingå i insatsplutonerna.
- Det här är gräddan. Många tror det är Åsa-Nisse med hemvärnet. Speciellt de yngre vill ha fler och tuffare övningar som det är för insatsplutonerna, säger Mikael Burstedt.
Skillnaden mellan vanlig hemvärnssoldat och insatsplutonerna är bland annat att hemvärnet övar 20 timmar per år medan insatsplutonerna övar minst 60 timmar per år.
- Hemvärnet är utbildat för att lösa en uppgift vid ett lokalt objekt. Utöver vad den vanliga hemvärnsplutonen klarar ska insatsplutonen kunna röra sig över stora ytor och ges kvalificerade uppgifter som att eskortera personal och materiel, ange mål åt artilleri och styrda vapen samt försvara terrängavsnitt. Därför har insatssoldaten 60 utbildningstimmar per år och är prioriterade vad gäller tillförsel av ny materiel, berättar Mikael Burstedt.

En annan skillnad är att insatsplutonerna har terrängbilar, tre per pluton. Det innebär bland annat att medan det vanliga hemvärnet bevakar skyddsobjekt i hemområdet kan insatsplutonen snabbt sättas in och användas över stora ytor.
Från och med nästa år ska också insatsplutonerna få öva på okända objekt.
När rekryteringen i Gävleborgsgruppen är helt klar ska det finnas 40 man och kvinnor per pluton. I länet finns sex plutoner fördelade på Gävle, Sandviken, Ljusdal, Bollnäs, Hudiksvall och Söderhamn.
- Att vara med i hemvärnet är frivilligt under utbildningen men vid beredskap är det en plikt, säger Håkan Nordfors, chef för Gävleborgsgruppen.
Reportage:
MONIQA SWÄLAS, text
LEIF JÄDERBERG, bilder
Annons
Annons
Annons