Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Med Halland i djupet

+
Läs senare

Camilla Karlsson från Bomhus seglade understudietiden med Flottans skonerter Gladan och Falken under tvåsommarseglingar och fick blodad tand.

Hennes farbröder har seglat till sjöss och kanskehar somrarna i stugan vid Bönan också påverkathennes yrkesval.

Att hon skulle gå till sjöss på allvar varinte vad pappa Tony hade trott. Efter studentexamen i Borgarskolan1994 sökte Camilla till Flottan och är nu en av våraförsta kvinnliga ubåtsofficerare. Kanske var det någotspeciellt i luften därute ty hennes granne och skolkamratunder nio år valde också att söka till Flottantrots att ingen av flickorna hade pratat med varandra om att göradet. Så nu har Bomhus bidragit med två flickor ochhöjt kvoten av kvinnliga officerare i Flottan högstavsevärt.

Ubåten är den senaste bastionen i Försvarsmaktensom fallit för kvinnorna. Sjömän är som bekantbåde konservativa och skrockfulla. Att ha kvinnor ombordansågs länge medföra otur. Så det tog sintid innan kvinnorna fick tjänstgöra ombord i ubåtar.

Camilla är en av de kvinnliga officerarna ombord i ubåtenHalland, den senaste och modernaste i Gotlands-serien, levererad1997. Som alla goda ting är antalet kvinnliga officerareombord tre. Alla tycks trivas med det kvinnliga inslaget i besättningenoch av de glada minerna att döma är det inte bara enläpparnas bekännelse att de trivs bra ombord.

Havets sång

Camilla är sonaroperatör och det innebäratt hennes känsliga öron med hjälp av det avanceradesonarsystemet har fått stifta bekantskap med ett helt nytthavsbrus jämfört med det svenska. Bakgrundsbruset fråntumlare, delfiner och kaskelotvalar med mera har stundom varitså starkt att det varit riktigt störande. Närubåten går i undervattensläge, vilket ärdet normala för en ubåt, är möjligheternaatt se något med optiska hjälpmedel mycket begränsadeoch radaranläggningen kan inte användas. Sonarsystemenoch deras operatörer blir därför ubåtenskänselspröt och viktigaste informationsorgan om vadsom finns i de närmaste farvattnen.

Ett sonarsystem består av ett antal hydrofoner (mikrofoner)som sammansatts till en kvalificerad avlyssningsapparatur. Ljudethar en fantastisk förmåga att fortplanta sig undervattnet och det är därför som sonaroperatörernaom de är tränade och har avstämt apparaturen rättkan höra en oförsiktig stängning av luckan mellande vattentäta skotten i en annan ubåt.

Även om sonarutrustningen är mycket kvalificeradi jämförelse med forna tiders enkla lyssnarutrustningså är det till syvende och sist det tränade öratsom kan göra de viktiga distinktionerna mellan olika ljud.Då gäller det att man vet vad det är man höroch ett av huvudsyftena med expeditionen har varit att samla inljud från såväl djur- som växtriket samtandra fartyg med mera i ett så kallat ljudbibliotek.

Antenner undviks

Att operatörerna numera är så duktigaatt de kan uppfatta minkljud har ju använts av illvilligabelackare för att dra bort uppmärksamheten frånde fientliga intrången på svenskt vatten men nu fårdebatten föras på en högre nivå om kritikernaska tas på allvar. En av anledningarna att det tar sålång tid att ta igen skadan då man inte tränatubåtsjakt är just att det tar många åratt bli en duktig operatör. Att skilja kolvångmaskinerfrån dieselmaskiner eller turbiner tillhör de enklastefärdigheterna. Att med en aktiv hydrofon genom att skickaut en puls ( populärt kallad ping) och genom att lyssna påekot (ett så kallat dipp) kunna avgöra om det ären ubåt som avlägsnar sig eller styr emot är intedet lättaste.

Möjligheterna att ta emot information utifrån utanatt sticka upp antenner ovanför vattenytan (vilket man helstundviker) är mycket begränsade även om långvågigradiotrafik kan tas emot på mindre djup.

Avsaknaden av kontakt med yttervärlden kan dock varafrustrerande. En amerikan som fick följa med under ett övningspassundrade oroligt vem som vunnit presidentvalet utan att kunna fåbesked. Det vet å andra sidan inte vi heller?.

Till sjöss förflyttar sig ubåten huvudsakligeni undervattensläge medan besättningen går vaktsex timmar i taget för att sedan törna in enligt den"varma bingens princip", sövas av surrande fläktar ochpumpar. När man inte behöver sova kan man motionera,spela spel, läsa och se på video men inte TV.

Besökarna frapperas av hur välorganiserat allt ärombord. Läkemedel och utrustning är stuvad därden kan behövas och framför allt i den sluss som skaanvändas vid en eventuell evakuering av ubåten. Besättningenhar hittills varit kärnfrisk. Bortsett från tvåstygn i ett huvud för några veckor sedan har inga incidenterinträffat trots att fartygsläkaren betraktar arbetsmiljönsom extremt farlig för den ovane. Risken att falla ner genomen öppen manlucka eller slå i vitala delar av kroppenvid passage mellan de vattentäta utrymmena är påfallandeför den oinvigde.

I brist på patienter har fartygsläkaren tillsammansmed Camilla, som är sjukvårdsansvarig, lärt besättningenatt sätta infusionsnålar.

Se sig om

Under denna speciella provtur har personalen arbetatnågra veckor till sjöss och därefter varit ledigai sju dygn. De som så önskat har kunnat resa hem. Ungkarlarnaoch dito kvinnorna har ofta valt att se sig om i världeni samband med hamnbesöken.

Ulf-Peder Olrog önskade sig en gång "att fåsegla uppför Fyrisån" i undervattensbåt. Detblev verklighet med miniubåten Spiggen, inköpt frånStorbritannien efter kriget.

Under det andra världskriget byggdes ubåtar pålöpande band i Sverige. Svenska Lloyds SS Patricia inköptesför att bli ubåtsmoderfartyg. Hon var förseddmed en fläktanordning som sög in och blåste utluft i fartyget.

När de nya ubåtarna i Gotlandsserien levereradeskunde man dessvärre konstatera att de uppställda kravenpå kylning av maskineri och besättningsutrymmen inteuppfylldes.

Ubåten Halland byggdes därför om föratt kunna klara kraven och ska kunna delta i fredsbevarande insatseräven i varmare hav än de som omger Sverige.

I samband med förberedelserna för en lämpligprovtursroute framkom det att den franska flottan var mycket intresseradav ett samarbete och alldeles speciellt av att få en målubåtför sina atomubåtar. Något varmt hav fanns inteatt tillgå på närmare håll så därförbestämdes det att HMS Halland skulle gå provtur ochsamtidigt öva samverkan med andra mariner i Medelhavet.

Efterfrågad resurs

Under Kosovokrisen fick Sverige frågan om enubåt kunde ställas till förfogande som "gatekeeper".Det vill säga för spaningsuppgifter samt för attkontrollera blockaden mot tillförsel av vapen med mera.

Att Sverige tillfrågades sammanhänger med att desvenska ubåtarna har en unik uthållighet kombineradmed förmåga att operera i grunda farvatten. De storanationernas ubåtar kan inte heller "parkeras" på bottenvilket Gotlandsklassen är byggd för att klara. Ubåtensallsidighet i kombination med förmågan att uppträdadolt gör den särskilt användbar i alla konfliktnivåer.

HMS Halland lämnade Karlskrona den 16 september och togett riktigt nappatag med Biscaya innan Brest anlöptes förkomplettering av förråden.

Under passagen av Biscaya valde hon att gå igenom envåg som sjösatte vakthavande officeren löjtnantRikard Fürst från Sundsvall i tornet. Dessbättrevar han reglementsenligt fastsurrad. Efter en timme i våtvarmaomslag fann vaktchefen för gott att ta ner honom i manöverrummetoch lägga luckan på. En adrenalinkick utan like blevRikards behållning av den vakten.

Genom Gibraltar

Efter Brest gick färden vidare i u-lägegenom Gibraltarsund in i Medelhavet där ubåten fickstifta bekantskap med såväl kaskelotvalar som delfineroch tumlare. Under samövning med såväl yt- somundervattensfartyg samt flygplan och helikoptrar från olikanationer gick färden vidare till Toulon och Cartagena. Påväg hem anlöptes Lissabon innan den sista och längstasjöpullen påbörjades.

Där var det dags för examen i ubåtsskolanoch visning för såväl intresserade amiraler somandra blåkragar, landkrabbor och pressfolk. Resultatet av"vänskapsmatchen" med andra flottenheter var enligt fartygschefen,kommendörkapten Gunnar Wieslander inte 1-0 utan snarare 5-0.Klart godkänt alltså. Intresset för såvälsvenska ubåtar som torpeder var stort. Ubåtsräddningssystemetsom också det anses vara världens bästa tilldrogsig inte mindre intresse.

Gotlandsklassen är den hittills effektivaste konventionellaubåtstypen i världen. Med konventionell menas ickeatomdriven. Gotlandsklassen har en sjusärdeles förmågaatt hålla sig dold under vattnet tack vare Stirlingmaskinerietsom drivs med flytande syre. Amiralen, som för befälöver den franska Medelhavsflottan, förklarade med allden vältalighet som det franska språket medger atthan var imponerad och såg fram mot ett fortsatt samarbete.

Ubåten passerade Biscaya på väg hem därman på 56 meters djup kunde höra i hydrofonerna hursmattrande regn slog mot det vindpiskade havet. Det blåstecirka 10 meter per sekund och vågrörelserna påytan fortplantades ner till ubåten som dock vaggade mjuktframåt på sin väg till Kielkanalen och förväntadåterkomst till Berga-basen.

Enligt gammal god långresetradition med en lång"hemlängtan" (blågul örlogsvimpel, king size)blåsande från tornet!

CLAES-GÖRAN DAHL
Vad känner du efter att ha läst denna artikel?
Älska
0
Haha
0
Wow
0
Ledsen
0
Arg
0
Annons
Annons
Annons