Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Detta är en annons
Annons

När Ockelbo låg vid kusten...

När och hur befolkades Norrland? En bitav svaret på den frågan finns i Ockelbo.

Det var där det började. Där hittade man 1996södra Norrlands äldsta boplats, 8 500 år gammal.

- Det är synd att inte den här utgrävningenhar uppmärksammats mer, säger arkeologen Niclas Björcksom ledde utgrävningen vid Gårdsjösundet.

Gårdsjösundet är unikt därför attman där hittade en hartstätning, beviset för attman tillverkade och använde svepskar av näver i Gävleborgredan för 8 500 år sedan. Men fynden är mer änså.

- Det är ett väldigt omfattande material, berättarNiclas Björck och visar på lådorna i Länsmuseetsmagasin. Låda efter låda är fyllda av framförallt stenfynd från Gårdsjön.

Tillsammans ger fynden en ganska god bild av hur man levdepå stenåldern.

De allra första ockelboborna var faktiskt skärgårdsbor.I dag är Gårdsjön en liten insjö nästan100 meter över havet och två mil från kusten.Men då var Gårdsjön en vik av Bottenhavet.

Vid sundet in till Gårdsjön fanns en sandig sluttningner mot vattnet. Där slog sig människorna ner i vadsom närmast kan betecknas som ett litet fiskeläge.

Två, tre familjer kan ha bott här, delar av året.

- Jag kan tänka mig att människor bodde härnågra månader på vintern varje år. Dåhade man mindre att äta och levde i små grupper. Sedanfortsatte de kanske till någon laxälv, där mankunde samlas i större grupper och fiska lax, och sedan flyttademan kanske till någon insjö där man bodde någramånader, säger Niclas Björck.

Gårdsjösundet var bebott under 400 år, menprecis som skärgårdsborna nu för tiden fick gårdsjösundsbornaproblem med landhöjningen. Landhöjningen var dessutommycket kraftigare för 8000 år sedan, troligen tre meterpå hundra år.

Allt eftersom landet steg fick boplatsen därförflyttas nedåt, sammanlagt 230 meter, för att inte hamnaför långt från stranden.

- Man kan ju undra hur människorna då reagerade.De såg hur deras föräldrars boplats hamnat högtuppe i backen, fast de kom ihåg när den låg istrandkanten. De måste ju ha undrat över varförhavet sjönk undan, säger Niclas Björck.

- Men vad de tänkte får vi aldrig veta.

Att boplatsen har flyttats nedför sammanlagt åttastrandterasser som bildats i sandsluttningen är bingo förarkeologerna. Normalt ligger olika husgrunder och kokgropar somhar använts under 400 år ovanpå varandra, meni Gårdsjösundet låg de bredvid varandra. Mankunde enkelt se hur man byggt nya hus en bit från de gamla.

Fast hus var det nog egentligen inte. Förmodligen boddeman i något som mer liknade tält eller kåtor,som var lätta att flytta.

Säljakten var viktig för gårdsjösundsborna.Man klubbade sälarna på isen, fångade dem mednät och jagade med harpun, tillverkade av ben, men med hullingarav sten. Man har hittat ett 50-tal sådana stenhullingar.

Stenskrapor visar att man också tillvaratog skinnen.

Men säljakt var inte det enda man ägnade sig åt.Tvärtom var kosten varierad. Arkeologerna har hittat brändaben av säl, älg, bäver, skogsmård, hare,fågel, säl, lax, abborre, gädda och rovfågelpå boplatsen.

Dessutom plockade man säkert bär och andra växter.Fynd av brända hasselnötsskal visar att man åtminstonegillade nötter.

- Att man jagat rovfågel får en också attfundera. Kanske var det fjäderdräkten man var ute efter,för att pryda sig med fjädrarna? säger Niclas Björck.

Stenredskapen som man har hittat visar att det fanns skickligastensmeder vid Gårdsjösundet. Yxor, skrapor och sänkenär fint utformade, och arkeologerna anser att fynden visaratt arbetet med att tillverka stenverktyg var viktigt under heladen tid som boplatsen användes.

Men stenfynden visar också att gårdsjösundsbornaägnade sig åt byteshandel. De hade långvägakontakter. Ett par av verktygen är nämligen tillverkadeav flinta, som bara finns i Skåne, inte i Norrland. Andraär tillverkade av sten som kommer från Dalarna ellerJämtland.

- Det här spånet är så väldigtfint gjort att jag tycker att man ser att det har importeratshit i färdigt skick. Det är någon som ärvan att arbeta med flinta som gjort det, visar Niclas Björck.

Efter fyra hundra år övergavs boplatsen vid Gårdsjösundet.Då hade havet sjunkit undan så långt att deförsta gävleborgarna letade reda på en annan platsdär de kunde jaga älg och säl, fiska, knacka framstenyxor, tillverka harts och täta svepaskar, bereda skinnoch knäcka nötter.

Vart de flyttade vet ingen.

Vid Gårdsjösundet växte skogen in överden gamla boplatsen. Inte förrän Banverket skulle draom Stambanan 8 100 år senare började människorintressera sig för platsen igen.

I kanten av utgrävningen ligger det säkert kvarfler fynd som skulle kunna kasta mer ljus över livet i Ockelboskärgård.
Annons

Läs mer i appen

Superlokalt. Superenkelt. Ladda ned vår app nu och kom ännu närmare dina nyheter

Ladda ned
Annons
Annons