Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Nu föds fiskets framtid - fisken

+
Läs senare
/
  • Sikynglen i Testeboån är just nu 12-14 millimeter långa.
  • Strandzonen utgör en lämplig miljö för de små sikynglen. Henrik Harju, som annars studerar på Sävenfors Vattenbruksskola, gör ett drag med provtagningshåven i Testeboåns mynningsområde.
  • Skyddsjakt på säl, för att mildra dess skadeverkningar på fisket, får pågå fram till nyår. Här utmed Gästrikekusten sköts under fjolårets skyddsjakt två av de omkring 25 000 gråsälar som finns i Östersjön. Frågan är väl om inte jakten skulle kunna bli effektivare.

Rommen från alla fiskarter som lever och förökar sig här i våra sjöar, rinnande vatten och på kusten kläcks nu på våren och försommaren. Några arter lägger sin rom på hösten, men de flesta gör det på våren. Laken leker däremellan, mitt i vintern.

Vårlekande arter behöver bara några veckor på sig för att den befruktade rommen ska kläckas. Lax, öring och sik har anpassat sig till att leka på hösten. Deras rom måste ha nästan ett halvår på sig till kläckning.

Sikens rom är nog den som kläcks allra först. Sikbeståndet här i Bottenhavet har minskat kraftigt, vilket jag redan skrivit om flera gånger. Yrkesfiskarna talar om en total kollaps av beståndet.

Vi har åtminstone två typer av sik. Den så kallade vandringssiken vandrar från havet upp i åar och älvar för att leka. Sikleken i Testeboån har jag följt i många år. Hösten 2009 var första året jag dessvärre inte såg en enda sik under lekperioden. Nu kan vi lyckligtvis konstatera att åtminstone några sikar trots allt lekte där i höstas.

Länsstyrelsen har tagit initiativ till en inventering av sikyngel. Kontrollen sker med hjälp av en finmaskig håv. De vattendrag som nu kontrollerats är Testeboån, Gavleån, Trödjeån och Hamrångeån. Flest sikyngel har påträffats i Testeboån, enstaka yngel i Hamrångeån och noll yngel i Gavleån och Trödjeån.

Alla är överens om att vi måste reparera sikbestånden. Frågan är: Vad måste göras?

Minskningen av sik blev känd i en vidare krets ungefär samtidigt som Fiskeområde Södra Bottenhavet började att ta form. Ganska självklart är det därför just sikfrågan som hamnat överst på dagordningen i fiskeområdet. Fiskeområdet, som kort och gott är ett samarbetsprojekt för fisket på kusten, har för övrigt sitt andra årsmöte i dag. Yrkesfiskare, kommuner, sportfiskare, naturvården och turistnäringen ska i fiskeområdet samverka för att utveckla fiskresursen.

I början av juni arrangerar fiskeområdet tillsammans med länsstyrelsen och Högskolan i Gävle ett heldagsseminarium om sik. Programmet för seminariet ser makalöst bra ut. Forskare, fiskare och myndigheter kommer att göra seminariet till ett nedslag i kunskapsläget och ett avstamp i ett regionalt projekt för sik. Alla intresserade är välkommen att delta på seminariet. Exakt tid och plats återkommer jag till här på fiskesidan i maj.

Sikprojektet kommer att bestå av flera olika delar. Exakt vilka återstår att se. Förvaltning av fisket med en aktiv tillsyn kommer alltid att vara en viktig åtgärd. Skyddsjakt av säl och skarv för att gynna fisken på kusten, inte minst sik, pågår just nu. Utsättning av sik är också en möjlig åtgärd, som skett tidigare och som nu åter är aktuell.

Uppföljning och utvärdering av projektet ska också ske. Det kan göras genom fångststatistik, provfisken, diverse märkningar av fisk och nämnda yngelinventering på lekområden. Resultaten från de olika provtagningarna blir pusselbitar som tillsammans ger oss en bild av sikbestånden.

Sikynglen är just nu 12-14 millimeter långa. Ett problem med yngelinventeringen är att vi inte har en aning om hur mycket yngel vi funnit om sikbeståndet hade varit som i sin krafts dagar. Den kunskapsluckan får vi leva med. Yngelinventeringar nu och framöver kan i alla fall ge oss kunskap om tendenser i beståndsutvecklingen framöver.

Beträffande skyddsjakten på säl så har den hittills sannolikt inte gett någon större effekt på fiskbestånden här längs Gästrikekusten. Årets jakt startade i fredags. 60 sälar får skjutas i Gävleborgs län. Det är lika många som ifjol. Totalt får 230 av landets ungefär 25 000 sälar skjutas.

Länsstyrelsens sammanställning av 2009 års jakt visar att endast 46 sälar sköts. 23 av dessa sköts av en och samma jägare i Hudiksvallstrakten. En säl sköts vid Eskön, och en annan vid Axmar. Det vill säga: 44 av 46 sälar sköts i Hälsingland. Hur ska vi få fart på jakten här längs vår kust? Kanske är årets först fällda säl ett tecken på en förändring. Den sköts i helgen vid Björns båk utanför Norrsundet.

Jägarförbundet Gävleborg menar att det låga antalet skjutna sälar helt kan tillskrivas de stränga restriktionerna runt jakten.

– Alla jägare och yrkesfiskare kanske inte känner till möjligheterna att jaga säl från båt, berättade Kalle Johansson på Jägareförbundet Gävleborg när jag ringde upp honom för att få veta varför det skjuts så få sälar.

Jakt från båt ska bedrivas av yrkesfiskare eller av jägare som jagar på uppdrag av yrkesfiskare, och jakten ska ske i anslutning till fiskeredskap, berättar Kalle Johansson.

Jägareförbundet har tagit fram ett studiematerial och genomför kurser för säljakt från båt. Naturvårdsverket kräver att alla som ska jaga från båt ska ha gått den kursen. Två dagar pågår kursen, som omfattar både teori och praktik. Nästa kurstillfälle här i länet blir i sommar. Är du intresserad av att gå kursen och få behörighet att jaga säl från båt så ska du kontakta Kalle Johansson, 070-33 00 638.

Skyddsjakt är en typ av fiskevård. Fisketillsyn är en annan.

– All annan fiskevård är bortkastad om vi inte ser till att reglerna för fisket efterlevs, sa David Johansson som är länsfiskekonsulent i Västra Götaland län och som förra helgen var med och ledde en upptaktsträff i Ljusne för ett samarbetsprojekt för fisketillsyn längs Gävleborgskusten.

Länets kommuner, olika kategorier fiskare, fiskevårdsområden med kustanknytning och Kustbevakningen ingår i samarbetet som tillsammans ska sprida information om gällande regler för fisket och utöva praktisk tillsyn. Mycket energi kommer att läggas på att förklara regelverket.

Den nyaste bestämmelsen i våra fiskevatten är fångstbegränsningen på tre gäddor vid fiske med handredskap i Östersjön, utom i Bottenviken. Dessa gäddor ska vara mellan 40 och 75 centimeter långa. Gäddbegränsningen har gällt från den 1 april i år.

Fiskeriverket beslutar om fiskeregler på kusten. En återkommande synpunkt i remissvaren inför den nya gäddbegränsningen var att även övriga redskap, som till exempel nät, borde omfattas av förslaget. Det låter ju sunt, och nya regler är på väg. Fiskeriverket gör nu en grundlig översyn av reglerna för fiske med andra redskap på ostkusten.  

– Det här är bara ett första steg i arbetet med att stärka fiskbestånden. Vi kommer att ta fram fler åtgärder för både gädda och andra arter, lovar Martin Rydgren på Fiskeriverket.

Bernt Moberg

Skriver om fiske i GD

Vad känner du efter att ha läst denna artikel?
Älska
0
Haha
0
Wow
0
Ledsen
0
Arg
0
Annons
Annons
Annons