Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

...och Blossa heter glöggen

+
Läs senare
/
  • Foto: Dan Hansson/SCANPIX Julbricka med mandel, russin, mandelskorpor och glögg - men då ska det vara något med Blossa på etiketten. Bästa glöggen visar vårt test.

Julen står för dörren och våra traditioner är djupt rotade. En av dem är glöggdrickandet. Svenska folket dricker cirka fem miljoner liter glögg per år, det mesta runt jul. Vi har provat både nyheter och gamla godbitar ur sortimentet.

Bland Systembolagets glöggsorter tillhör Blossas olika glöggsorter våra absoluta favoriter, speciellt Blossa Lättglögg och Blossa Röd Starkvinsglögg. Den förstnämnda är till skillnad från annan saftglögg gjord på ett bra basvin som man avlägsnar alkoholen från och kvar blir endast smakämnen. Denna glögg har en rund, harmonisk doft med mycket kanel och kryddig smak av nejlika, kardemumma och tillika kanel. Genuin framtoning med en trevlig, mjuk eftersmak. Högsta betyg!
I samma betygskategori hamnar den röda starkvinsglöggen från Blossa. Doften är russinlik, med tydliga kryddtoner av ingefära och kardemumma. Eldig smak med bra balans mellan alkohol och kryddning. Stor smakrikedom med läcker avrundning.

Bland andra lättglögg märks Saturnus samt Dufvenkrooks lättglögg, båda prisvärda. Den förstnämnda har en aning artificiell doft med nejlika och överdriven kanel. Smaken är söt, kryddig med pepparkakstoner och en liten avslutande bitterhet. Dufvenkrooks lättglögg har en fruktig doft av plommon och äpplen och därtill lätt kryddad. Smaken frångår den vanliga "glöggsmaken" för en dominans av mogna äpplen med underliggande kryddor såsom kanel och kardemumma.
Annorlunda är Grythyttans Skogsglögg gjord på lingon och blåbär. Udda doft av skogsbär, arrak och nejlika med en fyllig smak av blåbär, julkryddor och viss bitterhet. Anmärkningsvärt lång eftersmak och en nyhet som står sig väl i sällskapet.
Stjärnans glögg är trevlig. Doften är aningen neutral, med inslag av mandelmassa och kanel med viss spritig ton. Smaken är desto angenämare. Fyllig och söt med behaglig kryddning av nejlika, kardemumma och ingefära med inslag av sötlakrits.
Snälleröds vita starkvinsglögg har en parfymerad doft med inslag av torkade kryddor. Smaken är söt, nötig med en dominans av kardemumma, torkad frukt och russin. Mild och balanserad med elegant eftersmak.
Dufvenkrooks Original starkvinsglögg har en intensivt kryddig doft av kardemumma och mandel. Smaken är frisk och halvsöt med nötter, russin och viss överdimensionerad kardemumma. Smakrik och vinös.
För rom- och konjaksälskare finns lyxig starkvinsglögg från Blossa, den ena spetsad med rom, den andra med konjak.
Dessa har förutom en välbalanserad glöggkaraktär även påtaglig doft och smak av respektive spritsort.
Glögg finns numera på tetraförpackning. Visserligen lätthanterligt men ack så trist är Åkesson röd vinglögg. Oxiderad doft med klen kryddning. Platt, artificiell smak med tydlig kryddnejlika och liten koncentration. Långt ifrån prisvärd.

Traditionen att dricka kryddat vin går långt tillbaka i tiden. Man känner till att romarna drack vin kryddat med olika sorters blommor. På medeltiden njöt man av "hypokras", själva namnet taget från den grekiska läkekonstens fader Hippokrates. Det sägs att "hypokras" skulle innehålla sherry, vitt vin, kryddor och socker vilket resulterade i en dryck med utomordentlig läkande effekt, trodde man.
Våra svenska kungar Gustav Vasa och Erik XIV drack varmt, kryddat vin där den sistnämnde gärna tillsatte mjölk till blandningen. På 1800-talet började man i Tyskland och i andra delar av Europa dricka glühwein, medan fransmännen njöt en annan varm vindrink - vin chaud.
Glühwein är grunden till den svenska glöggen. I början var alkoholhalten låg och kryddningen begränsad. Allteftersom blev drycken starkare och man började tillsätta karamelliserat socker. En sockertopp dränktes i alkohol, antändes och det smälta sockret rann ner i drycken för att på så sätt tillföra sötma - därav namnet glögg - glödgat vin. I dag har man frångått denna något komplicerade sötningsmetod och socker är istället en av glöggens ingredienser.
Att dricka glögg till jul är ett nordiskt bruk och i slutet av 1800-talet tillhörde glöggdrickandet den svenska jultraditionen för att i dag nästintill uteslutande konsumeras vid denna högtid.

Camilla Settlin & Ulrika Karlsson
PM
Vad känner du efter att ha läst denna artikel?
Älska
0
Haha
0
Wow
0
Ledsen
0
Arg
0
Annons
Annons
Annons