Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Problem i reformens spår

GÄVLE / Skör vardagFör sju år sedan kom psykiatrireformen med ambitionen att ge psykiskt sjuka och funktionshindrade människor ett bättre liv. Institutioner och vårdplatser stängdes för att så många som möjligt skulle bli delaktiga i samhället.

Annons
En reform som fått kritik för att ha varit dåligt förberedd.
I dag börjar kommunens stöd att finna sina former, även om en del återstår.
Från flera håll hörs önskan om fler vårdplatser.
I Gävle delar Omvårdnad, Socialtjänst och Utbildning & arbete på ansvaret för att ge de psykiskt funktionshindrade en bra vardag.
Stöd för att kunna bo i egen lägenhet och gruppbostäder finns liksom dagverksamhet och personliga ombud, medan hjälp för anhöriga och till de som bollas mellan landsting och kommun fortfarande är under uppbyggnad.

Saknade mellanting
För tre år sedan sade den dåvarande chefen för kommunens LSS- och psykiatrienhet till GD att reformen hade gått för långt. Hon saknade ett mellanting mellan sjukhusvård och kommunens omvårdnad och de hann själva inte med någon uppsökande verksamhet.
I dag säger Anita Svensson, chef för Omvårdnad:
- Jag påstår att vår del har väldigt hög kvalitet och inte är så eftersatt.
Men hon tror ändå att de inte når alla som skulle behöva deras hjälp.

Öppna dagverksamhet
Ett problem just nu är kön till gruppbostäder, men i våras stod några tomma så det är inte fråga om att bygga nytt.
Ambitionen är att nästa år öppna en dagverksamhet som är ett mellanting mellan de två nuvarande. Douglasprojektet, ett samarbete mellan kommun och landsting, ska nå de runt hundra personer med antingen en personlighetsstörning eller både missbruk och psykisk sjukdom som kommit i kläm mellan landstinget och kommunen.
- Alltid när det är olika huvudmän och olika organisationer finns en tendens att man tycker att ärendet är någon annans bord, säger Anita Svensson.
Vid psykiatrireformen 1995 var de närmare 800 platserna på Hälsinge sjukhus i Bollnäs avvecklade sedan flera år.

Pengar till öppenvård
För Gästrikland fanns 69 platser för vård längre eller kortare tid. 43 av dessa var akut- eller korttidsvård. I dag finns det 24 sjukhusplatser för akut-, korttids- och psykosvård i Gästrikland.
- Vi försöker lägga resurserna på öppenvård. Vi funderar rätt mycket på slutenvårdsplatserna och diskuterar med hälso- och sjukvårdsnämnderna, säger Per Forsman, klinikadministratör på psykiatriska kliniken.

Lite pengar
Landstinget Gävleborg, som ansvarar för den medicinska hjälpen, lägger förhållandevis lite pengar på vuxenpsykiatri och skulle behöva lägga 30-35 miljoner kronor till för att komma i nivå med jämförbara landsting. En politisk grupp ser över läget.
En landstingsutredning konstaterar också att samarbetet mellan kommunerna och primärvården inte fungerar alla gånger.
- Det är till och från beroende på hälsocentral och om de har psykosociala team, säger Per Forsman som ändå tycker att samarbetet mellan kommun och landsting i stort fungerar bra.
Länsstyrelsens utredning av psykiatrireformens konsekvenser blir klar i vår.
ANNA BAGGE
026-15 96 47
anna.bagge@gd.se
Annons
Annons
Annons