Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Detta är en annons
Annons

Raka rör – sedan 1907

Alla riktigt initierade bandyvänner vetatt den första SM-finalen spelades på Gavleånsis, uppe vid den lilla viken vid Boulognerskogen, och att IFKUppsala då besegrade IFK Gävle med 4-1.

Många vet också att några av Gävlekillarnai den matchen introducerade bandyrören i Sverige.

Bakgrunden är inte helt klarlagd, och den fullständigasanningen lär väl aldrig komma fram, men en IFK:arevid namn Kalle Flodin har en nyckelroll i historien. Antingenkom han, som det ibland sagts, med idén och lyckades förmåett företag vid namn Hagen & Co i Kristiania (det villsäga Oslo) att starta serietillverkning eller ocksåstötte han på nyheten vid ett besök i Kristiania.

Hur det nu än var med det så levererades ett antalpar skridskor till Gävle en tid före den stora SM-finalen,men när det gäller vilka som faktiskt använde demvid tillfället går uppgifterna isär.

Enligt en version var det Monte Afzelius, August Johanssonoch Hansjacob Mattsson som hade bandyrör på sig i finalen.Det skulle i så fall innebära att Kalle Flodin självinte använde sig av nyheten, vilket inte förefallersannolikt.

En annan version säger att bara Afzelius hade bandyrör.

Vad som är sanning i fallet lär vi aldrig fåveta. Men att bandyrören var en stor nyhet bland idrottsgrabbarnaär helt klart. Vi som är uppväxta med alla de skridskovariantersom finns att välja mellan nuförtiden kan nog aldrigförstå vilken uppståndelse denna enkla uppfinningväckte. Fram till den dag då unge herr Flodin dökupp i IFK:s omklädningsrum och vecklade upp sitt norska paket- eller hur det nu gick till - kände ingen av de förhoppningsfullaunga spelarna till något annat än de synnerligen enklaskenor som man fäste vid skorna, i bästa fall skidpjäxor,med hjälp av läderremmar. Varv efter varv kring skodonenför att få stadga och för att rören heltenkelt skulle sitta kvar på fötterna.

Den tidens bandymatcher måste ha varit märkligaskådespel. Att svänga var naturligtvis knappt att tänkapå, för då vek sig skridskoskenorna under sulorna,så det gällde att tänka ut en åkriktningoch hålla sig till den så länge det fanns iskvar att åka på.

Det torde ha sett ut ungefär som ett bordshockeyspelmed spelare som har varsin sträcka att åka upp ochner, upp och ner. Fast bandyspelarna måste ibland ocksåsätta sig ner vid sidan av planen för att snöraom remmarna som alltid hade ovanan att lossna när man åkten stund. Var man inte uppmärksam kunde skridskorna heltenkelt ramla av när man kom och åkte, och det brukadeuppskattas av publiken. Så uppenbarligen var det en mycketstor nyhet när någon kom och visade upp skor med skridskoskenorfastskruvade vid sulan.

IFK-spelarna var naturligtvis medvetna om att de hade etthemligt vapen i den första SM-finalen. Och det sägeren del om hur överlägsna Uppsalaspelarna egentligenvar när de trots Gävles fördel när det gällerutrustning kunde vinna matchen med klara siffror. Men såfanns där också namn som med tiden kom att bli legendariska- som Sleven Säfvenberg och Sune Almkvist.
Annons

Läs mer i appen

Superlokalt. Superenkelt. Ladda ned vår app nu och kom ännu närmare dina nyheter

Ladda ned
Annons
Annons