Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Detta är en annons
Annons

Säg nej och ta dig tid att vara lycklig

/
  • Foto: Anders Wiklund/Scanpix Avstressad. En ensam man ligger i en hängmatta och solar. Inte särskilt stressande när man själv har valt att vila

Semesterstressen riskerar att slå till med full kraft så här dagarna före eller mitt i den långa sommarledigheten. Ett paradoxalt begrepp, semesterstress. Semester och stress bör ju befinna sig i vardera änden av en skala och aldrig mötas. I stället ökar arbetsstressen och vardagsstressen och spiller numera över även i fritidsstress, semesterstress, mormorsstress och pensionärsstress.

- Det är skuldkänslor och dåligt samvete som skapar stressen, säger Kerstin Kulling, Stockholm, leg. psykolog och leg. psykoterapeut som driver företaget ABC Psykologkonsult i Stockholm.
- När vi inte kan säga nej ibland till egna lustar, eller nej till ofta ideella uppdrag och uppgifter, som vi tar på oss utanför arbetslivet, drabbas vi av stress.
Kerstin Kulling anser att det avgörande är att lära sig säga nej för att undvika själslig och kroppslig stress samt plånboksstress, som hon uttrycker det. Numera är inte ens de heliga veckorna på sommaren fredade från stress. Vi blir stressade av att försöka hinna med att njuta, att hinna med att uppleva allt det som vi tänkt på under vintermånaderna. Vi blir stressade av kraven på umgänge. Plötsligt nu när dagarna är långa kommer kraven på att träffas "nu när vi äntligen har tid".
- Det gäller att mota Olle i grind. Det är den rubbade jämvikten, det är alla bör och måsten som skapar skuldkänslor. Och skuldkänslorna i sin tur ger negativ stress. Den negativa stressen är alltid av ondo, men positiv stress är stimulerande. Den ger inte upphov till dåligt samvete. Även om målet med våra aktiviteter är positivt, kan vi känna stress, om det blir för mycket av det goda, säger Kerstin Kulling.

- Under semestern "måste" vi vara glada, umgås, vara friska, vackra, bruna, ha ett bra sexliv och stå ut i köer. Det som är tillåtet att klaga på är dåligt väder, magsjuka och förkylning. I övrigt ska vi vara snälla. Varför ställer vi upp på dessa krav? Jo, Svensson gör så och vi vill göra som alla andra, säger Kerstin Kulling.
- Semesterstress är lite grann som pensionärsstress, säger Kerstin Kulling. Det finns väl ingen svårare att få tag på än den som precis har gått i pension. Nyblivna pensionärer fyller tillvaron med så mycket "roligt" att de riskerar att bli stressade.
Kerstin Kulling fyllde själv 65 år i slutet av juni, men är inte stressad för det. Hon fortsätter att arbeta som vanligt i sitt företag med chefsutvecklingsprogram, seminarier om bland annat stress, samt med psykoterapi i sin mottagning.

Det är status att vara upptagen i vår kultur, att ha en fulltecknad almanacka. Passivitet kan kännas hotande. Vi känner som att det är fel att vara ledig och att inte göra någonting. Stressen infinner sig ofta när vi är lediga eftersom vi har för vana att skjuta saker framför oss. Och då måste allting göras till slut, till exempel när vi får semester. Då blir det för mycket.
Och genom att rusa omkring i tillvaron med fullt intecknad tid skjuter många undan depressiva tankar.
Lösningen är ganska enkel. Vi måste övertyga våra samveten om att det är rätt att vara ledig, en värderingsfråga i vårt lutherska land.
- Vi lever i det berömda ekorrhjulet, säger Kerstin Kulling. Ekorrhjulet är själva livet. Det gäller att hitta en dörr som vi kan öppna och stänga och till och med låsa när vi själva vill. Genom att lära oss att sätta gränser, säga nej och använda dörren till ekorrhjulet, kan vi lära oss att bemästra krav som leder till stress.
- Vad är lycka för mig som individ? Och hur ofta uppnår jag verkligen den? Det är frågor som vi kunde ställa oss ofta. Jag tror inte att det är många som verkligen ställer sig de frågorna.

Men många människor drabbas också av skuldkänslor när de säger nej till någonting. Ett bra exempel från arbetslivet är it-företagen, anser hon.
- Folk på dataföretag jobbar ofta som blåmusslor för att vara lojala med företaget. Och it-företagen har varit smarta och utnyttjar människornas lojalitet.
- Jag har sett många exempel på it-företag, som skapar en känsla av familj på arbetsplatsen, med gemensamma aktiviteter och fredagsöl och liknande. Det blir mycket svårt för anställda att säga nej till "familjen". Resultatet blir sociala skuldkänslor och stress, säger hon.

Mentorgrupper är ett begrepp som Kerstin Kulling skapat i det egna företaget. Mentorgrupper bildas av chefer och rektorer från liknande nivåer och status. Grupperna fungerar som erfarenhetsgrupper där deltagarna lyssnar och hjälper varandra. Man blir lärare och mentorer åt varandra.
I semestertider märker Kerstin Kulling en ökning av krissamtal och önskemål om parterapi. Det gnisslar i äktenskapet när förnuftet säger oss att vi ska vara lediga och njuta tillsammans, men skuldkänslor för omöjliga krav yttrar sig då i stället i psykiska och fysiska stressymptom. "Vi hinner inte vara lyckliga." (PM)
Christer Fälldin
Annons

Läs mer i appen

Superlokalt. Superenkelt. Ladda ned vår app nu och kom ännu närmare dina nyheter

Ladda ned
Annons
Annons