Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sågen var Ockelbos största arbetsplats

Annons
Genom åren är det många somhar arbetat på Frankssons såg och hyvleri. På1950-talet var det Ockelbos största arbetsplats med 150 anställda.

I dag är det tyst där - som rationell industri harFrankssons såg och hyvleri gjort sitt.

Nu har industrimiljön uppmärksammats av länsmuseeti Gävleborg som dokumenterar sågen och hyvleriet pålänsstyrelsens uppdrag. Dokumentationen utförs som ettsex veckors praktikarbete av Gustaf Willers som studerar påbyggnads- och industrivårdsavdelningen i Sala. Länsstyrelsenstår för finansieringen via ett industriminnesarvsprogram.

Gustaf Willers har bland annat gått igenom gamla arkivoch intervjuat människor som arbetat i företaget. Dokumentationenär färdig, nu är bara själva sammanställningenkvar.

Åsa Nilsson, antikvarie på länsmuseet, ärentusiastisk över resultatet och hon tycker att industrimiljönborde bevaras för framtiden, kanske genom en K-märkning.

- En sådan här bevarad helhetsmiljö med kontoret,maskinutrustningen, byggnaderna och så vidare har jag aldrigsett. Det är ingen tvekan om att det här är enkulturhistoriskt unik miljö.

Bland de unika byggnaderna finns till exempel hyvleriet sombyggdes 1929. Det ritades av Jan Franksson och hade en fri golvytapå 800 kvadratmeter.

- Det var det modernaste hyvleri man kunde hitta påden tiden, säger Gustaf Willers.

Kvar finns också en ångmaskin från 1890som kom till sågen kring sekelskiftet.

Såg- och hyvleriverksamheten startades redan i börjanav 1880- talet av Fredrik Jonson, området kallas fortfarandeför Fredriksro. 1935 köpte Lars-Emil Franksson sågverketefter att ha varit disponent där i närmare 20 år.I dag är det hans sonson, Jan Franksson som är ägare.

1950 var sågen Ockelbos största företag med150 anställda och dessutom ett av Sveriges största hyvlerier.

På 1970-talet hade sågverket en sista intensivperiod men 1980 hamnade hela skogsindustrin i kris och sågengick i konkurs.

I dag är sågen och hyvleriet kvar i familjens ägomen används endast till verksamhet i mycket liten skala.Stora delar av byggnaderna står tomma och inne i lokalernavittnar endast en del kvarlämnade föremål om attdet en gång varit full verksamhet där.

Hur framtiden för sågverket ser ut vet inte JanFranksson.

- Om det kan stå kvar får det fungera som industriminne.Jag försöker hålla det i skick men det kostarenormt mycket.

Han bor själv i barndomshemmet, gamla träpatronshus, som ligger invid sågen. Huset bidrar även dettill att skapa en unik industrimiljö. Huset byggdes omkring1884.

Jan Franksson bor i en 400 kvadratmeter och tolv rum storvåning. Kakelugnar och snickarglädje präglar våningenoch den som tar en titt ut i trädgården ser Testeboånrinna förbi på tomten. Det är ett boende som detär lätt att bli avundsjuk på.

Fastigheten har han rustat och han hyr ut sex lägenheter.

- Tack vare det kan jag bo kvar, säger Jan Franksson.
Annons
Annons
Annons