Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Silverfiskarna satsar på gäddtävlingar

/
  • Ordförande i Gävles nya fiskeförening, Silverfiskarna, Freddie Nurmi. Bild från lördagens gäddfiske. En mycket glupsk abborre tog en av mörtarna.
  • Ska du fiska lake så ska du passa på nu.
  • Slow Food Gästrikland besökte Trollharens Fisk. Per-Olof Erickson lät sig väl smaka av fiskbuffén. I framtiden vill vi ha mer lokalt fångad fisk.

Gävle har fått en ny fiskeförening. Den heter Silverfiskarna och hade den 25 januari sitt första årsmöte.

Annons

Till ordförande för föreningen valdes Freddie Nurmi.

– Namnet spånades fram under ett medlemsmöte, berättade Freddie Nurmi när jag intervjuar honom på telefon.

Silverfiskarna kommer tills vidare att vara en förening med upp till endast 20 medlemmar. Freddie och hans vänner som bildat föreningen har ett stort intresse för fiske efter gädda. Att delta i Gäddfestivalen och andra prestigefyllda lokala gäddtävlingar kommer medlemmarna i Silverfiskarna att satsa extra på. Det kan tänkas att föreningen så småningom även arrangerar en egen tävling.

I lördags var delar av Silverfiskarna på Testeboån för att angelfiska. Freddie berättade att det blev några smågäddor och en liten abborre. En större gädda tappades. Den lilla abborren hade tagit betesmörten som var nästan lika stor som den själv.

Utöver tävlandet vill Silverfiskarna gärna engagera sig i något lokalt fiskevårdsprojekt. Mer information om föreningen hittar du på www.silverfiskarna.net.

Fisket för egen del har sedan sist bestått av två lakfisketurer till nedersta delen av Testeboån. En lake på ungefär ett kilo lurade jag i lördags. Det var en hona proppfull med rom. Med andra ord har åtminstone inte alla lakar lekt än.

Lakfisket på Testeboån är populärt. En av kvällarna jag var där blev vi till slut åtta fiskare på isen.

Fisket går upp och ner. Ett gäng ska ha fångat 26 lakar på en kväll. Det är det mesta jag hört talas om i år. Andra kvällar kan det vara nästan dött. Strömming och nors är två populära beten för lake.

Spelar det egentligen någon roll om det finns fisk i Testeboån eller inte? Den något överraskande frågan fick jag under en intervju i förra veckan i SR Gävleborg. Jag svarade något i stil med att fisk alltid har funnits i Testeboån, och att alla arter som naturligt hör hemma i ån ska kunna finnas där i framtiden. Det är åtminstone den utmaning jag antagit och bestämt mig för att genomföra.

Frågan om varför det ska finnas fisk i våra vatten är intressant att fundera vidare kring. Inte minst för att det är bra att ha många olika argument för att vi ska ha livskraftiga fiskbestånd. Fortfarande är det långtifrån alltid det är att slå in öppna dörrar när du vill värna fisken eller annat i vår miljö om det står i konflikt med andra intressen.

Argument för miljön som bygger på ekologi går hem ibland. I takt med att kunskapen om att arter har olika populationer som lever skilda från varandra blir det allt vanligare att även genetiska värden lyfts fram. I andra sammanhang kan det vara bättre att lägga tonvikten på fiskens ekonomiska värden.

För ett par lördagar sedan följde jag med föreningen Slow Food Gästrikland på en bussresa till Trollharens Fisk. Trollharen ligger mitt mellan Axmar och Ljusne och är ett gammalt fiskeläge. Trollharens Fisk består av både en fiskbutik och en fiskrestaurang, som åtminstone delvis kan ses som exempel på varför vi även av ekonomiska skäl ska ha livskraftiga fiskbestånd. Lars-Ove Flodberg, som varit yrkesfiskare i hela sitt liv, startade Trollharens Fisk 1999.

Slow Food Gästrikland hade riksmöte i Gävle samma helg, och resan till Trollharen var en del av det mötet. Kvällen blev en fantastiskt trevlig upplevelse från början till slut. På vägen till Trollharen bjöd Peter Ågren, som har butiken Gävligt Gott i Gävle, på smakprov av lokala produkter som en tunnbrödsklämma med nötfalukorv från Hamrånge, brännässlesenap och öl från Jädraås.

På plats i Trollharen blev det fisk för hela slanten. Fattas bara annat. Strömming, sill och lax i många olika former. Däribland den lökströmming som Lars-Ove vann klassen för gravad fisk med i SM för mathantverk 2008. Sandelkryddad strömming, som enligt Lars-Ove är det äldsta nedtecknade receptet på en strömmingsinläggning, fanns också med på buffén. Röd sandel är annars en av karaktärskryddorna i det som vi känner som ansjovis, gjord av skarpsill. (Den fisk som heter sardin, och som saltas och läggs in i olja säljs under namnet sardell).

Lars-Ove beskrev under kvällen hur fisket var förr, från allra första början på Trollharen och fram till i dag. Det aktiva yrkesfisket har stadigt minskat under flera decennier. Under fiskets storhetstid på 1940-talet fanns det enbart på Trollharen 13 yrkesfiskare.

För att ge en bild av hur det ser ut i dag berättade Lars-Ove att han tidigare samma vecka varit på ett möte i Söderhamn med samtliga yrkesfiskare i Gävleborgs län. 47 fiskare fanns på plats, varav endast sju fiskare under 60 år. Rekryteringen av nya yrkesfiskare är i det närmaste obefintlig.

I bussen på vägen hem till Gävle blev det en intressant diskussion om tillgången på lokalt fångad fisk, och hållbart fiske. Lokalt och uthålligt brukande av våra naturresurser är en viktig del av det Slow Food-rörelsen vill uppmuntra.

Jag har en dröm om att någon skulle öppna fiskrestaurang i Gävle och löpa linan fullt ut och servera enbart lokalt fångad fisk. Jag är säker på att det skulle bli succé. Dessvärre kan det inte bli mer än en orealistisk dröm som det ser ut i dag. Menyn på en sådan restaurang skulle bli alltför torftig. På Trollharen var det lokala inslaget ungefär tio procent. Resten av fiskråvaran kom från västkusten och från Norge.

Ett realistiskt mål får bli att vi i framtiden ska ha fiskrestauranger med åtminstone en stor del av menyn bestående av lokalt fångad fisk. Har vi det som mål får vi utöver de ekologiska och genetiska incitamenten även ett ekonomiskt sådant för mer och bättre fiskevård.

Vi har visserligen naturligt ganska få fiskarter här hos oss. Men med fullt ut levande vatten och starka fiskbestånd går det med lätthet att komponera mycket attraktiva menyer. Stekt abborrfilé, gäddqueneller, soppa på gös, stuvad lake, halstrad rimmad sik, inkokt lax, kokt torsk med äggsås och stekt strömming skulle få gästerna att trängas till bords. Lyckas vi riktigt bra med fiskevården kanske vi till och med kan lägga till rökt ål i framtiden. Känner du hur snålvattnet rinner till? Självklart ska vi ta oss till en situation då vi åter kan njuta av allt som havet kan ge.

Till sist: Åk inte till Trollharen Fisk just nu. De har stängt februari ut.

Bernt Moberg

Annons
Annons
Annons