Annons
Annons
Annons

Sinnlighet och smak i sakta mak

– Vi är inte sämre på att laga mat i Sverige, bara ­mindre stolta. Gertrud Edström vet och vågar jämföra. Hon har nyligen varit i Turin, Italien på matmässa med 3 000 deltagare. Allihop medlemmar i Slow food-rörelsen.

Slowfood startade som en motreaktion mot stordrift och snabbmat. Och för två år sedan gick Gertrud med.

– Mitt brinnande intresse i livet är mat. Det innebär allt från att plantera ett litet frö, hitta bär och svamp i skogen, äta gott. Och måltiden, att sitta ner och äta tillsammans är lika väsentlig den.

– Det är så oerhört viktigt att vi lär oss och tar tillvara på vad som finns därute.

Hon sveper med handen ut mot gräsmatten utanför radhuset på Sätra.

Men det är inte där hon odlar själv, det gör hon i sommarstugan.

– Jag är självförsörjande med grönsaker till nyår.

Efter nyår blir det svårare, de lokala grönsaksodlarna är för få runt Gävle. Likaså sylt- och honungsproducenter, ”det är bara Lotta från Los”. Kött finns det däremot. Gertrud önskar att alla lokala producenter hade en gemensam hemsida så det blev enkelt att hitta morötterna, lammstekarna, blåbärssylten eller vad det nu är man vill köpa. En uppgift för kommunerna eller länsstyrelsen kanske?

Det är sånt slow food i grunden handlar om, regionalt producerade råvaror tillredda med traditionella metoder.

Rörelsen grundades 1986 av Carlo Petrini i Italien. I dag omfattar den omkring 100 000 personer i 150 länder. Gott, rent och rättvist är ledorden för proteströrelsen, för det är i grunden vad den är, en protest mot den värld som ”förväxlar effektivitet med frenesi” och som behöver lära sig att långsamt njuta av att äta och andra sinnliga nöjen. Gott för att man ska njuta av mat och dryck, rent som i giftfritt och miljövänligt, rättvist för att bra mat ska vara för alla och att de som förser oss med maten ska ha drägliga arbetsvillkor.

Gertrud startade sitt företag Vårt Skafferi Sverige som en del i den här rörelsen. Vid sidan av sitt halvtidsjobb på Vattenverket i Gävle föreläser hon om slow food. Och nu har hon härliga bilder att visa från matmässan Salone del Gusto i Turin. Det nordiska stod Sápmi för där samiska specialiteter presenterades. Samerna är liksom andra ursprungsbefolkningar också med i ett annat nätverk, Terra Madre, för att producera livsmedel av hög kvalitet på ett ansvarsfullt sätt.

Sorgligt bara, tycker Gertrud, att övriga Sverige inte tar för sig och visar upp alla sina matrikedomar.

– Vi som har så mycket gott, säger Gertrud. Älg, bär, fisk, svamp, en hel del som inget annat land kom med.

– Vet du att den torkade Karl Johansvampen som du kan köpa för dyra pengar i små påsar, som du tror kommer från Italien – den är plockad i Värmland! Italienarna skrattar åt oss!

Varför är det så då?

– Ja, svenskarna försätter sig på något sätt i offerrollen, vi förväntar oss att någon annan ska fixa sakerna åt oss.

En historisk ironi är att matmässan som vänder sig emot industrialismens värsta konsekvenser håller till i Fiats nedlagda fabrik. Bildelarna och de löpande banden är borta och ersatta av dignande stånd med ost, korv, vin från världens alla hörn. Asien visar upp spännande rötter och kryddor. Nya sätt att producera visas också, som att odla i halm. Matlagningsskola för barn ordnas och naturligtvis massor av föredrag och workshops under de fem dagar mässan hade öppet.

Och så utser man presidierätter, ett slags K-märkning för maträtter som bör bevaras, ungefär som ett världsarv. Och överallt provsmakning – uppskattat förstås av både utställare och de 80 000 besökarna.

Titta bara på Gertruds egna bilder i bildspelet här intill! Mer information och fler bilder finns att se på www.vartskafferisverige.com.

Annons
Annons
Annons
Dela
  • +1 Intressant!
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons