Annons
Annons
Annons

Släktforska medan det finns någon att fråga

De allra flesta släktforskare är pensio­närer. Synd, tycker Claes Embäck. – Då finns det ingen kvar att fråga, för ju mer du forskar desto fler frågor blir det.

Claes Embäck började söka sina rötter 1995. En moster hade dött och kusinerna började ställa frågor om släkten. De vände sig till Claes eftersom han var den som var äldst. Det han hittade var inte vad han väntat sig.

– Den jag trodde var min morfar var inte min morfar, berättar Claes och pekar på ett gammalt familjefotografi där hans mormor sitter intill en man med svart hatt. Runt om dem finns fem barn, en av flickorna är Claes mamma.

– Det visade sig att mormor fick oäkta barn och att hon senare gifte sig med den som jag trodde var morfar.

Claes har också forskat i sin frus släkt och hittat en spännande historia

– Fadern och modern dog och kvar blev sju-åtta barn. Barnaskaran splittrades och den yngste, Theodor Roselius, född 1825, kom till en prästfamilj i Gävle. Som 13-åring gick han till sjöss. Senare gick han navigationsskola och 1869 gick han till sjöss igen med fartyget Unda af Gefle, nu som kapten. Då hade han frun Augusta och treårige sonen Thore med. Ettåriga Cecilia fick stanna hemma. Fartyget gick bland annat till Brasilien på den årslånga resan. På vägen hem födde Augusta en son som fick namnet Undanus Atlanticus men han kallades Lantus.

Historien om fruns släktingar har Claes hittat i en dagbok som Augusta lämnade efter sig. Tyvärr fanns bara halva boken kvar.

– Det är kul att hitta något som är lite kusligt, som mord och sånt. Man får lära sig hur de levde och hur de bodde. Man blir lite kompis med dem och kan leva sig in i sorgen om något barn dör.

Claes utgick från sin mormors syster och letade så gott han kunde. Någon kurs gick han inte så det blev en del misstag, men efter hand har han lärt sig och numera håller han kurser för andra intresserade och kan tipsa om hur man gör en ansedel, en antavla, vilka arkiv som är värda en extra koll och så vidare.

– Man bör gå en kurs eftersom det är så många olika begrepp man behöver lära sig, bland annat latinska ord som finns på dödsattester och i kyrkböcker.

Claes visar in till sitt arbetsrum i villan. Där tronar datorn och runt om på hyllorna och i en garderob finns mängder av släktträd och material han samlat på sig under åren. Allt är prydligt ordnat i märkta pärmar och mappar. Här finns dokument över sisådär 5 000 - 6 000 släktingar.

– Äkta dokument, säger Claes för det är stor skillnad på originalhandlingar och inskrivna kopior.

Under åren har han samlat på sig material om hus och byggnader, bouppteckningar, bröllopsfoton, personliga brev och tidningsurklipp.

När Claes håller kurs börjar han alltid med att fråga deltagarna om de forskat förut, om någon annan i släkten forskat och var de vill börja.

– Man måste alltid ha en utgångsperson, helst mormor, morfar, farmor eller farmor. Har man grunduppgifterna, alltså namn, födelsedatum och i vilken församling de fötts kan man gå vidare.

Claes visar ett papper från en egen släkting.

– Det var först i början av 1900-talet som kvinnan tog mannens efternamn när de gifte sig, säger han och pekar på kvinnans namn.

Mycket längre än till 1680-talet går det inte att komma eftersom det var då kyrkoböckerna infördes. Det mesta av det gamla arkivmaterialet finns numera att tillgå via databaser. Claes berättar att det var mormonerna som började filma böckerna när de kom till Sverige på 1940-talet. På 1960-talet lades de över på mikrokort. Då fick släktforskarna åka till arkiven och sitta på biblioteken men nu räcker det med att sitta framför datorn.

Men Claes brukar åka iväg till något arkiv i alla fall då och då för att få lite omväxling. Ibland besöker han landsarkivet i Härnösand som ansvarar för material från Gävle. Ibland tar han tåget till Uppsalas landsarkiv där han kan bli sittande en hel dag.

– Timmarna går fort, säger han leende.

Vi slutar där vi började. Det var det där med oäkta barn. Att det står fader okänd i födelseattesterna är inte ovanligt men Claes har ett tips.

– Barnmorskedagböckerna, där kan faderns namn stå.

Annons
Annons
Annons
  • Berättartävling

    Den 24-26 augusti arrangeras släktforskardagar i Gävle. I samband med dem har Sveriges släktforskarförbund utlyst en berättartävling.

    Bidragen ska vara inlämnade senast den första maj och skickas till Sveriges släktforskarförbund. Mer information om tävlingen finns på www.sfd2012.se.

  • Föreningar och databaser

    Databaser som det går att abonnera på: SVAR – riksarkivets databas,

    Ancestry.se – amerikansk databas, Arkiv digital – fängelsearkiv med

    mera.

    Abonnemang på en databas kostar 1 000-2 000 kronor i årsavgift.

    Föreningar i Gästrikland: Gästriklands genealogiska förening, DIS-Mitt (datorhjälp i släktforskningen), Ockelbo släktforskarförening, Sällskapet Släktforskarna Sandviken.

Dela
  • +1 Intressant!
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons