Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Sportfisket kan ge flera hundra nya jobb

+
Läs senare
/
  • Fiskeriverket har gjort beräkningar av laxuppvandringen i vildlaxälvarna fram till år 2017. Prognoskurvorna pekar uppåt hela tiden i samtliga älvar. Micke Norrbelius och andra laxfiskare kan med andra ord räkna med ökade chanser till att fånga fler stora och blanka laxar.
  • Stor gädda från Nedre Dalälven. Det är dessa som lockar flest besökare till älven.
  • Bosse Lund berättade om fisketurism vid Storsjön och Sölvbacka strömmar.

Fisketurism här i Gästrikland och i Älvkarleby kommun handlar i praktiken om fiske efter gädda i Ned­re Dalälven och fiske efter lax- och havsöring i Älvkarleby.
– Gäddan är vår värdefullaste produkt, sa Kalle Hedin från Nedre Dalälvens Intresseförening på ett av de två fisketurismseminarierna som tilldragit sig i Sandviken sedan förra fiskesidan.

Nedre Dalälven har unika förutsättningar för fisketurism. Samarbetet kring fisket i nedre Dalälven omfattar 20 mil av älven, från havet upp till Långhags kraftverk i Säters kommun.

120 000 fiskekort såldes på denna del av älven 2007. Fisketurismen inom samma område beräknas under året ha omsatt 50 miljoner kronor.

– För Nedre Dalälven är det brist på både fiskeguider och logi. Vi kan helt enkelt inte ta emot alla som vill komma hit och fiska, fortsatte Kalle Hedin.

Naturligtvis finns det inget annat vatten här i trakten som ens kommer i närheten av Dalälvens möjligheter. För intresserade vid övriga vatten i landskapet då, finns det potential för fisketurism?

På båda seminarierna i Sandviken deltog fisketurismentreprenörer från andra delar av landet, för att inspirera och komma med värdefulla tips för blivande entreprenörer. Bosse Lund från Storsjö kapell i Härjedalen var en av dem, och han höll ett mycket intressant föredrag om hur han arbetar med fisketurism.

Han berättade att även i Storsjö är fisketurismen helt beroende av en större älv, eller faktiskt av en speciell ström. Nästan alla som besöker Storsjö för att fiska gör det för att fiska i Sölvbacka strömmar, som är en del av Ljungan.

– Utan Sölvbacka strömmar skulle det inte gå att ägna sig åt fisketurism här, sa Bosse Lund.

Men det är inte alltid det går att fiska. Det kan vara för hög vattenföring. Eller alla kanske inte vill fiska. Därför är det viktigt med komplement, betonade Bosse. Utöver fiske vid Storsjö finns möjlighet till jakt, paddling, fågelskådning, ridning, skoteråkning, och en del annat. Till campen hör även en restaurang med fullständiga rättigheter.

– Sett till omsättningen är det mat och logi som står för den största delen, sa Bosse Lund.

Storsjö Fjällturism AB, som företaget heter, förvaltar inget eget fiske. Allt fiske sker inom de befintliga fiskevårdsområdena.

Sammanfattningsvis från de båda seminarierna är det viktigaste rådet: Tänk i kombinationsmöjligheter om du vill ägna dig åt fisketurism. Fisketurismen kan på de flesta platser bara vara en del av en bredare verksamhet.

De båda seminarierna var en del av två separata fisketurismprojekt som pågår. Om du är en del av endera projekten, så hör gärna av dig och berätta hur det går för dig. Då kan jag göra ett reportage om din verksamhet här på fiskesidan.

Ser vi till hela landet kommer tillgången på lax att få stor betydelse för den framtida fisketurismen. År 2010 väntas det finnas 2,7 miljoner unglaxar i Östersjön. Det är mer än fem gånger så många unglaxar som det fanns 1997. Prognos är ställd av Fiskeriverket.

Det är den vilda laxen som står för den största ökningen, och Kalixälven och Torneälven kommer att vara de största vinnarna. Tillsammans producerar de två jätteälvarna hela 70 procent av de vilda unglaxar som tar sig till Östersjön för att växa upp.

Dalälven ska väl också få sin beskärda del av ökningen. Där består visserligen laxbeståndet av mestadels odlad lax, vilka har visat en markant försämrad överlevnad de senaste åren. Men förhoppningsvis ska det gå att få bukt med det problemet.

Det är flera orsaker till den ökade mängden lax. De tillåtna fångstkvoterna har inte nyttjats fullt ut. En dålig lönsamhet är en av förklaringarna till det. Från och med 2008 är dessutom drivgarnsfisket förbjudet. Anledningen till förbudet är att skydda beståndet av tumlare. Att även laxen gynnas är en ren bonuseffekt.

Det fiskas alltjämt lax i ute på Östersjön. Fiske med krok, det vill säga en typ av långrev, är tillåtet. Det fisket kan tack och lov inte ersätta fisket med drivgarn, då fisket med krok enbart fungerar under en del av året.

Den gångna helgens snöväder lockade inte direkt till eget fiske. I stället satt jag inne, försjunken i intressant statistik från Fiskeriverket över fångad fisk och över värdet på försåld fångst under 2008.

Längs hela ostkusten landades 196 879 kilo lax under fjolåret. Försäljningsvärdet i det första handelsledet på denna mängd lax var totalt 2 475 000 kronor. Det innebär ett snittpris på 12,57 kronor per kilo. En mycket dålig affär med andra ord. Som väl är minskar yrkesfiskets fångster av lax. År 2004 landades 402 646 kilo på ostkusten. Statistiken bygger på de uppgifter som yrkesfiskarna lämnar till Fiskeriverket i form av loggböcker och kustfiskejournaler.

Siffrorna är mycket uppseendeväckande. Jag har dubbelkollat och trippelkollat, och det är faktiskt dessa siffror som står i tabellerna. Men jag kastar gärna ut frågan: Stämmer siffrorna? Vet du att det finns andra siffror på fjolårets fångster och försäljningsvärden så hör gärna av er till mig. Rätt ska vara rätt.

Det är i hög grad berättigat att fråga hur vi tillsammans i Aktiebolaget Sverige kunnat missbruka en resurs så till den milda grad som vi har gjort med laxen. Två och en halv miljoner kronor för hela svenska yrkesfisket i Östersjön efter lax 2008! Det är mindre än fem procent av värdet av sportfisket bara på den nedersta milen av Mörrumsån, Blekinge. Den åsträckan är i och för sig kanske den värdefullaste i landet. Men sådant stort värde kan vi bygga upp även i många andra rinnande vatten. Skillnaden mellan yrkesfisket till havs och sportfisket i Mörrumsån ligger i att en lax fångad på spö generar ett samhällsekonomiskt värde som är mångdubbelt jämfört med det som genereras inom yrkesfisket. Studier på detta har gjorts såväl i Sverige som i flera andra länder.

Nu gäller det att se framåt, och ta vara på chansen att skapa fler hundra nya arbeten i de norrländska älvdalarna. Efterfrågan på bra sportfiske efter lax är mycket stor.

Att beskatta laxen i älvarna har dessutom fördelen att varje bestånd då kan få möjlighet att producera laxungar efter den potential som finns i vattnet. Älvfisket kan regleras in i minsta detalj för att säkra återväxten.

Det kommer att finnas mycket lax i framtiden. Faktum är att det i många större älvar även kommer att finnas utrymme för en beskattning utöver det som sportfisket tar. Då kan det ske i form av fällfångst i eller alldeles utanför älvarna.

BERNT MOBERG

Skriver om fiske i GD

Vad känner du efter att ha läst denna artikel?
Älska
0
Haha
0
Wow
0
Ledsen
0
Arg
0
Annons
Annons
Annons