Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Trio prisas för strålande insatser

+
Läs senare
/
  • Foto: Reuters En av tre. Solen skickar ut mängder med neutriner. Nobelpristagaren Raymond Davis jr har utvecklat en metod för att mäta flödet från solen.

Årets Nobelpris i fysik går till tre forskare som bidragit till att ge oss nya inblickar i universums mysterier. De har utvecklat metoder för att undersöka neutrinopartiklar och röntgenstrålning från kosmos. Därmed har de bidragit till en ny bild av universum.

Astronomin är en vetenskap som utvecklas både med hjälp av teoretiska framsteg och tekniska innovationer.
Flera av astronomihistoriens stora namn har varit teoretiker - Nicolaus Copernicus, Johannes Kepler och Albert Einstein är några av dem.
En annan typ av forskare har jobbat med att utveckla eller använda nya tekniker för att observera universum. De har på detta sätt också förändrat astronomins världsbild. Till dem hör Tycho Brahe, Galileo Galilei och Edwin Hubble.
Det är just tre forskare ur denna andra kategori som fått årets Nobelpris i fysik. De har alla tre utvecklat metoder för att observera kosmos i annan strålning än vanligt ljus.
Numera kan man observera flera slags strålning från rymden. Eftersom himlakropparna inte enbart sänder ut vanligt ljus har dessa tekniker varit viktiga för förståelsen av kosmos.
Ena hälften av 2002 års Nobelpris i fysik går till Riccardo Giacconi, som under lång tid varit en ledande inom röntgenastronomin. Himlakropparna sänder ut röntgenstrålning men denna absorberas av vår atmosfär. Därför måste man placera instrumenten ovanför jordens atmosfär. Först använde man raketer som under några korta minuter vistades ovan atmosfären innan de föll ned till marken. Senare har man observerat röntgenstrålning från rymden genom att sända upp satelliter i omloppsbana kring jorden.
Man har nu hittat tusentals röntgenkällor. Inte minst himlakroppar med extremt höga temperaturer sänder ut mycket röntgenstrålning. Svarta hål och exploderande stjärnor (supernovor) är några av de objekt som studerats med hjälp av röntgenteleskop.
-!Genom att observera en särskild sorts röntgenkällor som är dubbla kan vi lära oss mer om svarta hål, säger Melvyn Davies, astronom vid Leicesters universitet.
-!I några av de här dubbla objekten flödar gas från en stjärna som liknar solen till ett svart hål. När gasen dras in i det svarta hålet blir den ytterst varm och börjar sända ut röntgenstrålning.
Riccardo Giacconi upptäckte den första röntgenkällan bortom vårt solsystem. Han har även upptäckt röntgenkällor som många astronomer nu anser innehåller svarta hål. Giacconi konstruerade även de första röntgenteleskopen. Mycket av det här arbetet utfördes under 1960- och 70-talen, då Giacconi var en av grundarna av området röntgenastronomi.

Den andra halvan av årets Nobelpris i fysik delas av Raymond Davis jr från USA och Masatoshi Koshiba från Japan för deras utveckling av neutrinoastronomin. Sedan länge känner man till neutriner. Partikeln skapas bland annat i stora mängder inne i solen och andra stjärnor i samband med de kärnreaktioner som är stjärnornas energikälla. Det är mycket svårt att registrera neutrinon, eftersom den knappast alls reagerar med materia. Tusentals miljarder neutrino-partiklar passerar genom dig varje sekund utan att du märker ett dugg.
Raymond Davis jr lyckades konstruera en ny typ av detektor med hjälp av 600 ton vätska, placerade djupt nere i en gruva. Under flera årtionden har Davis och hans medhjälpare kunnat fånga in omkring 2 000 neutriner från solen. Antalet är mindre än vad man först trodde, vilket kan leda till att man eventuellt får förändra några delar av den teoretiska modellen för hur solen alstrar energi.
Masatoshi Koshiba har utvecklat ett annat slags neutrinodetektor och med den bekräftat Davids resultat.

Koshibas forskargrupp har även påvisat neutriner från en supernova. Våren 1987 exploderade en stjärna i vår granngalax Stora magellanska molnet. Supernovan var synlig för blotta ögat, trots att den ligger på ett avstånd av 170 000 ljusår. Strax efter supernovan upptäckts observerade man tolv neutriner från samma objekt med Koshibas mätinstrument.
- Vi räknar med att det exploderar en supernova i vår galax vart 30:e år. Även om nästa explosion sker i andra änden av galaxen, där vi inte kan se den i vanligt ljus, skulle vi ändå kunna observera neutriner från den. Genom att observera dessa neutriner från supernovor direkt hoppas vi kunna lära oss mer om hur supernovor fungerar. De är viktiga astronomiska objekt eftersom många av de tyngre grundämnena som vi och övriga kosmos består av skapas just i supernovor, säger Melvyn Davis.
Gustav Holmberg
PM
Vad känner du efter att ha läst denna artikel?
Älska
0
Haha
0
Wow
0
Ledsen
0
Arg
0
Annons
Annons
Annons