Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

”Vet man mycket om islam vet man att det inte är bra”

+
Läs senare
/
  • Nimo är helt emot könsstympning och tänker utbilda sig till barnmorska. Blir det fred i Somalia flyttar hon gärna tillbaka för att hjälpa de stympade kvinnorna.

De gamla tycker att flickorna ska könsstympas men jag hoppas det försvinner med tiden. Nimo är 23 år och har tagit upp kampen mot den kvinnliga könsstympningen. Om några år är hon färdig barnmorska och kan hjälpa de stympade kvinnorna.

Barnmorskan Ingrid Cerna vill gärna att skolorna tar upp könsstympning för att påverka och informera. Polhemsskolan är en av de skolor som har många elever från Somalia.

Men någon utbildning för att möta de stympade flickorna har inte skolsköterskorna.

Kristina Mattsson är skolsköterska på Polhemsskolan och har ansvar för introduktionsprogrammets elever.

– Vi pratade om det häromdagen. Du trycker på något som kan förbättras säger Kristina Mattsson.

Hon tar upp frågan på en arbetsplatsträff för skolsköterskorna och det visar sig att informationen om könsstympning är godtycklig men intresset väcktes i och med att frågan kom upp.

– Vi fick oss en tankeställare. Vi måste bli bättre och tänka ett steg längre. Det kanske inte är mensvärk flickorna klagar över och det handlar ju mycket om bemötande.

Nimo kom från Somalia till Sverige och Gävle 2004. Sedan dess har hon lärt sig tala svenska flytande. Hon har gift sig och fått två pojkar som nu är två och fyra år. Men framför allt pluggar hon.

När hon var 19 år började hon gymnasiet och till sommaren går hon ut omvårdnadsprogrammet.

– Helst hade jag velat göra praktik utomlands men det går inte, säger hon med en nick mot småkillarna.

Nimo nöjer sig inte med att ta studenten från gymnasiet. Hon har alltid haft drömmen om att bli barnläkare eller barnmorska och hon tänker förverkliga drömmen. Det tar tre år för henne att bli sjuksköterska och ytterligare två år för att bli barnmorska.

– Könsstympningen har inget med religion att göra. Det kommer från Faraos folk och har förts vidare i generation efter generation. Mina föräldrar är religiösa. De flesta religiösa är emot det. Vet man mycket om islam vet man att det inte är bra, det är att gå över gränsen.

Bland somalierna i Gävle pratas det mycket om könsstympning och Nimo vet att fler och fler väljer att inte skära, både i Somalia och i Sverige.

Men även om traditionen kanske håller på att förändras kommer det att ta tid och de allra flesta somaliska kvinnor är könsstympade.

– Barnmorskor behövs. I Somalia är de flesta som förlöser outbildade. Oftast går det bra eftersom de har erfarenhet. Bara i storstäderna finns det utbildade barnmorskor. Kanske flyttar jag tillbaka dit om det blir fred på riktigt.

Nimo berättar att förlossningarna blir besvärligare för könsstympade kvinnor och de kan också få svåra besvär med mensvärk. Men när de fått barn är de flesta besvär lindrigare.

– Vi har pratat om könsstympning i skolan på etik och moral och på någon annan lektion. Jag var med och diskuterade. Det var i tvåan.

Nimo kan prata ganska öppet om könsstympning men fortfarande är det ett känsligt ämne för många. Många skäms för att vara stympade. Nimo vill göra en insats och hon tror att när hon är färdig barnmorska kommer de könsstympade kvinnorna lättare kunna prata med henne än med de svenska barnmorskorna om sina besvär.

Vad känner du efter att ha läst denna artikel?
Älska
0
Haha
0
Wow
0
Ledsen
0
Arg
0
Annons
Annons
Annons