Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Anarkist, feminist, kristen

/

Han ser ut som en indian från Sydamerika när han kommer med sin hatt, sitt långa mörka hår och exotiska utseende. Och litet hajar jag till över hans mycket rött målade läppar.

Annons
Helt klart gillar Per-Olof Flodström att synas och stå i rampljuset.
Och uppmärksamhet får han nu, välförtjänt, efter att ha lyckats locka toppnamn som Gudrun Schyman och Janne Josefsson till sin konferens om demokrati och globaliseringsfrågor på fredag och lördag på Borgarskolan i Gävle.
Medan vi pratar får han samtal från Sida, som bekräftar att han får bidrag med 50 000 kronor. Per-Olof lyser upp och säger att då kan han ordna en fin middag till deltagarna.
Han hade planerat för att 300 elever från hela Sverige skulle komma till konferensen och att deras skolor skulle ställa upp och betala kostnaden, 320 kronor per person för allt.
Nu blir det inte så många och därför blir konferensen öppen även för allmänheten.
Förutom affischnamnen Schyman och Josefsson kommer representanter för alla politiska ungdomspartier, från vänster till höger, och programmet är fullmatat.

Vem är du?
- Var det där en kuggfråga? Det där är svåra frågor. Filosofi på mvg-nivå, minst.
Jag var fyra månader när jag kom till Sverige. Egentligen skulle jag ha kommit två månader tidigare, men Indira Gandhi blev skjuten just då. Jag kom till Sverige den 21 februari. Min bakgrund i Indien? Jag vet att min biologiska morsa var 15 år och jag blev inlämnad på barnhem från första dagen. Barnsköterskorna var hinduer allihop och lyckades ge mig vattkoppor. Det är fullt med ormar i Calcutta och eftersom jag inte gillar ormar tänker jag inte sätta min fot där.

Du blev adopterad av din mamma som är ensamstående. Hur var det?
- Helt perfekt. I alla fall ingen nackdel men jag har inget att jämföra med.

Du har växt upp i Fagersta. Hur var det?
- I högstadiet blev det skitskoj, men det var mycket tjafs med nazister i nian. Det är ett litet ställe och om man vill kan man lära känna alla, även i orterna runt omkring. Jag visste vilka alla var och alla visste vem jag var, så jag kunde känna mig relativt trygg. Jag hade alltid kompisar som var i närheten om det var någonting.
Sedan ärvde vi ett hus i Strömsbro och det måste rustas så då flyttade vi hit. Mamma är sjuksköterska och jobbar på Bomhusgården.

Du märks på långt håll och går med målade läppar. Varför?
- Det började i slutet av högstadiet att jag drogs allt mer åt punken. Till slut var jag fullfjädrad och fick ibland för mig att jag var svartrockare och då efter ett tag blir man beroende av sminket. Nu har jag alltid läppstift för jag tycker det ser bra ut.

Vad vill du bli?

- Statsminister. Nej, med mitt partival kommer jag aldrig att bli det. Men riksdagsman. Förresten, varför kallar man det riksdagsman fortfarande, när det även finns kvinnor. Det är ju sjukt!

Du är feminist?
- Ja. Jag började som anarkist och då visste jag inte vad feminism var. Sen på vårterminen i nian kände jag att det var dags att organisera sig, så då drog jag igång Suf där nere, alltså syndikalistiska ungdomsförbundet. Och då fick jag litet pejl på att vara mot fascism, rasism, sexism, kapitalism och homofobi. Det höll i sig genom hela ettan i gymnasiet.
Men i tvåan började jag inse att man också måste ha parlamentarismen och nu är jag med i Ung vänster och stöder syndikalisterna som fackförbund.

Hur blev du politiskt intresserad?
- Det började när jag var fyra år. Jag hade ju ingen farsa så morfar blev min manliga förebild. Istället för att kolla på fotboll och hockey satt han och kollade på politiska debatter, mellan nio och tolv på förmiddagarna, med mig i knät. Han förklarade allt dom sa och slutsatsen var att allt Carl Bildt sa var dåligt för Sverige och allt Ingvar Carlsson sa var bra.

Så du blev indoktrinerad!
- Nej, jag blev vänsterpartist. Inte sosse.

När började du tänka själv?
- I åttan, som dom flesta andra.

Vilken är din drivkraft.Varför ordnar du den här konferensen?
- Tanken på det här fick jag i ettan. Dessförinnan hade jag inte gjort något, bara hållit i litet konserter, spelningar och sånt.

Spelar du själv?
- Ja, piano och gitarr och jag kan litet bas och så där. När det till exempel är talangjakt här på Borgis brukar jag samla ihop mina kompisar. Jag presenterar några låtar som jag gjort själv och litet covers. Vi kallar oss M'Sync, alltså M för morbid och att vara i otakt. Det är ett punkband.

Är punkare vänstermänniskor?
- Äh, det beror på. Dom jag växte upp med i Fagersta var råideologiska anarkister. Vissa är nazister, vissa är fascister, vissa är dumma i huvudet, andra är kommunister eller anarkister.

Skulle du kunna vara kompis med en fascist?
- Jag har varit kompis, eller snarare bekant, med en Snf-are som försvarade mig mot sverigedemokrater och Snf-are. Han gick emellan och varnade när dom var på gång.

Kan du förstå hur dom tänker?
- Nej. Jo. Fascistideologin, ifall man inte tror på individens intelligens och förnuft utan tror att mänskligheten i sig är ond och oförnuftig. Om man tror så och är tillräckligt vriden i huvudet, så skulle man kunna komma fram till att fascismen är den ideologi som fungerar.

Vad är viktigt i livet för dig?
- Min kristna tro, min socialistiska ideologi, musik, vänner, kärlek.

Är du kristen?
- Ja, jag började som pingstvän men nu är jag missionsvän. Det har jag fått med mig hemifrån. Halva min släkt är pingstvänner, andra halvan är missionsvänner. De i min släkt som är ideologiskt mest förtroendeingivande är pingstvänner. Men i Fagersta är dom väldigt högervridna i sin retorik och därför ville jag ifrån pingstkyrkan.

Hur går pingstkyrkan ihop med kampen mot homofobi?
- Ja, jag förstår inte hur man kan vara så osmidig och låta pastorer blir sexualpoliser. De gör sig själva en otjänst genom att fokusera så mycket på sånt. Jag fattar inte att man kan komma på tanken att göra en kärleksreligion till något så fördömande som dom gör i trons värld bara för några få verser i bibeln.

Varför är ungdomar politiskt ointresserade?

- För att de känner vanmakt och för att man inte kan påverka. Makten tas från oss och flyttas till Bryssel och regeringen gör allt för att påskynda det.

Vad tycker du om EU?
- Det är ett kapitalistiskt projekt. Dom tar det sämsta från både högern och vänstern. Dom tar vänsterns byråkrati och högerns liberala marknadspolitik. Sen klumpar man ihop det och hoppas att något bra ska komma ut.

Vad tycker du om situationen med Irak och Bush?
- Jag tycker att Saddam ska plockas bort men utan civila offer. Det ska den inhemska oppositionen göra tillsammans med någon FN-styrka. USA ska absolut inte vara ledande i den styrkan.
Kolla bara vad som hände i Afghanistan. Dag två var det pipelines överallt där dom började pumpa olja. Och kolla familjen Bush. Under sin senatstid hade han rekord i att avrätta folk i elektriska stolen. Familjen Bush fick sina rikedomar genom att sälja vapen till Hitler. Och George Bush är en konservativ skitstövel, den värsta ledaren, och jag ser knappt några skillnader mellan Bush och Saddam.
Man kan ju också diskutera demokratin i USA. Det är bara 50 procent som deltar i valen och bara hälften av dem röstade på Bush. Så i teorin har han bara 25 procent av väljarnas stöd.

Vilka politiska problem ser du i Sverige?
- Maktförskjutningen, helt klart. Om vi går med i EMU tappar vi också vår ekonomiska makt till Bryssel.

Är du engagerad i kommunpolitiken?
- Nej, den har jag ingen större koll på. Men jag tycker att Ulla Andersson är en bra politiker.

Vem skulle ha efterträtt Gudrun Schyman?
- Lars Ohly, helt klart.

Är du besviken på Gudrun?
- Jag säger så här. Det är ett ödets ironi att så fort en kvinnlig politiker blir för populär så ska mediadrevet igång. Kolla på Mona Sahlin som kunde ha blivit partiledare för sossarna. Och när Gudrun blir populär, då måste vi ta bort henne. Men Jan O Karlsson gör sina finter och då granskar vi litet grann. Så ber han om ursäkt och då är allt bra. Jag tycker att man segregerar kvinnliga politiker.

Hur ska man komma till rätta med det?
- Helt klart måste det in i politiken att till exempel kvinnor ska ha lika lön för lika arbete. Så ser det inte ut idag.

Beror det inte också på hur tjejer uppfostras att ta hand om barn och familj?
- Det är en ond cirkel. Nu har pappan tre månader och det är mamman som tar mest barnledigt för hon har lägst lön. Det här kan marknaden inte lösa. Det behövs politiska beslut och jag tycker att man ska dela lika på barnledigheten.

Hur mycket hjälper du själv till hemma?
- Hur menar du? Jag lagar mat och gör läxorna. Mamma gör resten. Ibland diskar jag. Jag tycker om att laga stora grytor. När jag valde linje i gymnasiet hade jag restaurang som fjärdeval. Helst hade jag velat gå estet/musik men det fick jag inte för mamma. Sam/sam, som jag går nu, var mitt andra val.

Du tar studenten i vår. Vad gör du sen?
- Jag läser in matte c på komvux, sedan läser jag nationalekonomi på högskolan. Jag valde pedagogiskt ledarskap i stället för matte i gymnasiet och därför måste jag komplettera. Helst skulle jag vilja gå journalistutbildning, men betygen räcker inte.

Vad gör du om tio år?
- Då har jag doktorerat i samhällskunskap. Men kanske satsar jag på teologin och blir pastor istället. I så fall i missionskyrkan.

Hur kommer du att känna dig på söndag, när konferensen är över?
- Då mår jag gott. Det här är kul. Annars skulle jag inte jobba 24 timmar om dygnet helt ensam för att ro det iland. Och jag vill uppmana gävlebor att gå på det här. Då får jag hjälp så att jag kan driva det nästa år också. Det kostar 60 kronor för en dag, 80 för två. Man kan föranmäla sig genom att sätta in pengarna på vårt postgironummer 345771-0, Politisk framtid.

Kerstin Monk
kerstin.monk@gd.se
026-15 96 44
Annons
Annons
Annons