Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nya avsnitt av "Unika rum"

Udda platser och kreativa lösningar att bli inspirerad av!

Kreativa lösningar och storpolitik – allt samsas i Greiders trädgård

Syrengrottan är spioncentral, bondbönorna gillar varmbad och den fällda tallen ligger kvar likt en romersk kolonn... Nu är dock Göran Greider bekymrad över en gammal björk som borde bort.
– Det är med stora träd som med kapitalisternas banker, man kan inte tillåta dem att falla. Då rasar allt, säger han.

Annons

En typiskt greidersk replik. Och han bjuder på fler under vandringen i trädgården.

TV: Häng med när Greider greppar micken och guidar runt trädgården

För 15 år sedan flyttade han och hustrun Berit in i huset i byn Hagen. De har lägenhet i Stockholm, men Göran tillbringar minst halvtid på gården i Dala-Floda. Här blev han också med trädgård, en dröm sedan tonåren.

– Att odla är en del av livets mening, när flyktingkatastrofen var som värst hösten 2015 mötte jag människor som berättade om sina trädgårdar hemma i Syrien och Irak, muromgärdade oaser. Jag tror vi bär med oss vår barndoms trädgårdar, kanske är det ett paradisminne, säger Göran Greider.

I sin syrenspioncentral kan Göran Greider avlyssna samtalen på byvägen. Skuggigt och luftkonditionerat är det också.

Han är chefredaktör på Dala-Demokraten, politisk debattör, poet och författare, och bjuder på en tankeväckande visning av denna plätt på jorden, som förankrar honom i världsalltet.

Träd, gräs, stenar och blommor leder till resonemang om migration och maktpolitik, samvete och status, klimatförändringar och könsroller... Greiders tankegångar är lika yviga som hans frisyr, men resonemangen samlar han ihop till eleganta ordflätor.

I våras kom Göran Greiders bok I trädgården hörs andra ekon. Den innehåller allt från politik och poesi till recept, spellista för trädgården och funderingar kring partiblommor.

– Jag lämnade in 10 000 blombilder som jag tagit under 10 år, så redaktören fick det tufft, säger Göran Greider som betonar att han inte är expert. Men han har odlat, tänkt och lärt sig mycket genom åren.

Han visar äppelträdet som för honom binder ihop nu och då – ett Säfstaholm. Moderträdet står på ett gods hemma i Vingåker, med "rullator och kryckor". Det unga står för sig själv i Hagen.

Säfstaholm. Moderträdet står på ett gods i Vingåker där Greider växte upp. Nu bär en ung ättling frukt i Floda.

Bilden av farfars trädgård i Vingåker har Göran med sig. Han minns lek och klättring i päronträd och bigarråer. En kvinnlig kusin påpekade dock att farmor fick slita och svettas vid spisen, hon skulle ju ta till vara på allt – safta och sylta. Det finns alltid olika perspektiv.

"Här brukar jag sitta och läsa" är en vanlig greidersk replik.

The sunken garden är ett av dessa ställen. Från början grävde han ut för att göra en damm, men fick mardrömmar om barn som drunknade. Det blev i stället en skyddad sänka med en vattenbalja längst ner.

Den överblivna jorden blev en kulle med vy. Greider gillar kuperat. Omväxling och överraskningar förnöjer. Speglar i buskarna finns där för effektens skull, man ska undra vad som rör sig därinne.

Att det finns någon inne i syrengrottorna är dock ingen synvilla, här hittar du ofta Göran Greider, läsande i det svala lövrummet. Den som växer vid byvägen fungerar bra som spioncentral, det hörs vad folk säger när de går förbi.

Jorden i Hagen är sandig, torkar lätt ur och kräver vattning. Inlandsklimatet kan vara tufft här vid Västerdalälven och Göran Greider har drabbats av besvikelser. Slånbärsträdet som var en stickling från Sörmland ville sig inte. Säkrare är att plantera det som trivs hos grannarna. Körsbärsträdet fick han som rotskott av en snäll Björbobo när han sneglat bedjande – lika framgångsrik som hunden Stina som ofta får godbitar ur hans ficka.

– Att försöka med rosor som vill ha klimatzon 3 är slöseri – swosh så är de döda. Det får bli kanadensiska, lettiska och ryska. Rena Putinland, kommenterar Greider.

Muren har Göran Greider byggt upp av grenar och överblivet papper – böcker och rapporter. Återvinning och kompostering som ska bli en vertikal trädgård.

Han visar oss sin kinesiska mur, en långsam kompost, en vägg på uppåt två meter byggd av grenar, kvistar, böcker och rapporter från Riksrevisionsverket, bland annat.

– Här tänkte jag sätta upp ett nät och skapa en vertikal trädgård, förklarar han.

Invid ängsladan ligger en fallen jätte – tallen som fick symbolisera storbankerna i början av denna text. Greider våndades när den skulle fällas, ladan klarade sig dock, medan äppelträdet och spireahäcken fick sig en knäck.

Ängsladan till vänster klarade sig när tallen dråsade, som planerat, genom trädgården. Ett äppelträd fick sig dock en knäck.

Ur förödelsen efter massiva tallgrenar och kottar skapades hans japanska trädgård. Här låg gamla grundstenar som Greider först tänkte flytta. De var dock för tunga, men i motgång prövas kreativiteten. Greider grävde fram stenarna, lade på en markduk och täckte med grus runt om. Här finns en av många stenbänkar där han, inte helt otippat, ofta sitter och läser.

Stenar, vatten och växter är komponenter i en japansk trädgård. De gamla grundstenarna blev kvar, och kungsljusen har en fantastisk förmåga att växa trots karga förutsättningar.

Vi går ut på ängen – Greiders ögonsten bland alla grönskande älsklingsplatser– en mångfald med backnejlika, smällglim, prästkrage, blåklocka och mycket annat.

Backnejlikorna blommar! Inget slår ängen, enligt Greider. Och den ska slås med lie när växterna gått i frö, för Göran brukar det bli först i september.

Vi beundrar utsikten från kullen, och följer de gångar han klippt till på ett labyrintliknande vis mellan rosa praktspirea. Han gillar de lättuktade buskarna, en gång formade han en som en bil.

Den rosa praktspirean är tålig och lättformad. Göran Greider gillar att klippa gångar genom härligheten.

Enda dahlian som hunnit gå i blom i mitten av juli heter Franz Kafka.

Göran Greider njuter och trivs, och funderar.

– När vi tittar ner i rabatterna ser vi en bild av imperialismens historia, säger han apropå dahliorna – de spanska erövrarna som mördade lokalbefolkningen i Mexiko och tog blommorna till Europas hov.

Och syrenen som känns så äktsvenskt folklig – den kom till Europa 1580 som gåva från en turkisk sultan. Länge fanns på storgodsen, men först på 1800-talet hamnade den i var mans trädgård, när bönderna snott skott från storgodsen.

Det överblivna badkaret har han målat grönt. Här trivs bondbönor, och Greider hoppas också att majsen ska ta sig.

Nu är vi nästan runt tomten, men det ätbara finns kvar - olika sorters ärtor i rabatterna, och ett grönmålat badkar vid en gavel, fullt med bondbönor och majsplantor.

– De gillar varmbad, solen värmer metallen. Men mest är det för att det ser roligt ut, säger Göran Greider som är noga med att trädgården inte får bli ont slit på sommaren, utan grön glädje.

För honom är varje årstid viktig, vinterns magi, vårens uppladdning, sommarens självklara prakt... Nu närmar sig hösten, enligt Greider en tid för drömmar om utopier, en tid för eftertanke då de där ekona hörs i trädgården.

Fingerborgsblomma har fått sitt namn av att blommorna är klocklika och passar som en fingerborg.  Den kallas ibland också digitalis efter det vetenskapliga namnet. Blommorna kan vara violetta, rosa eller vita, och är fläckiga invändigt,

Havtorn växer ofta vid havsstränder, men trivs bra i Hagens sandjord. Här står paret Romeo och Julia, för det behövs en han- och honplanta för befruktning och vitaminrika bär.

Rosenhallon – föraktad buske  eftersom den är så lättodlad.

Bondbönorna gillar varmbad.

Boken som kom i juni – omslaget.

LÄS MER: Lina, 19, skippar bostadskön och bygger eget hus på hjul

LÄS MER: Ett ruckligt men älskat hus för lust och frid

Annons

Nya avsnitt av "Hemma hos"

Inspireras av planlösningar, inredning och färgval!

Annons