Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nya avsnitt av "Unika rum"

Udda platser och kreativa lösningar att bli inspirerad av!

Timmervillan klarade stadsbranden med hårsmån – nu säljer de huset: "Glädje och sorg"

Pia och Peter Waldenbäcks gula villa längs Slottsträdgårdsgatan har klarat sig genom stadsbrand och vinkällaren från 1600-talet har stått ut med mer än så. Nu skalar de ner sitt boende och säljer det eleganta huset – till sina blivande grannar.
– Det är både en glädje och sorg att sälja ett sånt hus, säger Pia Waldenbäck.

Annons

TV: Följ med in i vinkällaren från 1600-talet och till trädgården längs Gavleån: "Jag skulle tro att folk stod här och tittade på branden"

Beslutet har skavt lite grann, men paret är inte vanligen särskilt veligt. Faktum är att när de köpte gården från ett dödsbo 2008, gjorde de det utan att ens ha varit här.

– Vi såg bara bilder på det. Men det är ju så med hus, att är man inte nöjd så kan man alltid sälja, säger Peter Waldenbäck.

Tio år senare är barnen utflugna och föräldrarna Waldenbäck tycker att två stora hus är väl mycket för två personer. De har styckat av tomten, ska behålla det mindre huset och säljer den pampigare huvudbyggnaden.

– Har vi riktigt tur kanske vi får hälsa på här någon gång så vi får sitta här, njuta och filosofera, säger paret när de slagit sig till ro i sin vinkällare från 1600-talet.

LÄS OCKSÅ: Följ med in i Gävles hemligaste festsal: Det var Gävles pampigaste privatpalats

På övervåningen får man passa vart man rör sin panna. Takbjälkarna hindrar framfarten en del men ger vardagsrummet en speciell karaktär.

Just källaren är den äldsta delen av bebyggelsen och runt den har hus både rivits och brunnit ner innan den nuvarande huvudbyggnaden grundlades i slutet på 1700-talet.

– Man får en särskild känsla av att vara i det här valvet. Det har uppvärmt golv, inte som på medeltiden förstås, men man kan ändå känna de historiska vingslagen som varit här, säger Peter Waldenbäck.

– Senast i går kväll var en av pojkarna här med sina kompisar, för det är faktiskt ett härligt ställe. Jag tror inte det finns många sådana vinkällare i Gävle, säger Pia.

Var det en vinkällare när den byggdes?

– Sannolikt inte. Det var väl troligen en matkällare? spekulerar hon.

Tomten med både det röda och gula huset ha styckats av och de som nu väljer att köpa huset och flytta in blir familjen Waldenbäcks nya grannar.

Den bebyggelse som sen kommit till är unik på så sätt att gårdens struktur är medeltida och det bäst bevarade exemplet i Gävle, tillsammans med prästgården vid Heliga Trefaldighets kyrka, har paret fått veta. Ett typiskt kännetecken är hur man separerat huvudbyggnaden från den andra.

– Dels har man markerat det med färg, genom att det här huset är gult och det andra som är mer av ett bihus, är rött. Dels är det lägre och inte lika rikt smyckat.

Det gula huvudhuset är 257 kvadratmeter stort, i sengustaviansk stil, byggt i två våningar och med ett källarplan.

LÄS MER: Gävles brandstation – följ med på en rundtur i en unik byggnad

En väldig murstock sträcker sig rakt upp i huset som om det var byggt runt en trädstam. I övervåningens öppna vardagsrum ramas den in av tjocka, lågt sittande takbjälkar. Detaljer i träet avslöjar att rummet använts för klädtorkning med uppspända tvättlinor mellan bjälkarna.

Något exakt byggår känner inte ägarna till, men en Gävlebo som forskat lite om det har berättat för dem att början på huset fanns åtminstone 1795. Vem som lät bygga huset är också oklart, men Per Åberg, ägare till en stor garverifabrik i stan på 1800-talet, ska ha haft det som bostadshus en period.

– Tydligen är det mycket som ändå är original, man kan se det dels på formen på huset och dels på de här fönsterbågarna, säger Pia och pekar på de som sitter ovanför en innerport i hallen. De ska vara väldigt tidstypiska.

I början på 1900-talet ersattes kakelugnen som stod i vardagsrummet med en pampig eldstad.

Skyltdockan Elsa Wikner köptes från en klädbutik i Umeå som slog igen och har hängt med familjen i cirka 30 år. Nu står den och skrämmer gäster i ett hörn av matsalen:

På markplanet sticker dörrtrösklarna upp och längs väggarna löper paneler. I matsalen rev Pia och Peter bort den väggpanel som fanns och hittade den ursprungliga, med brädor i olika storlekar, under. På samma sätt har de plockat fram de handhuggna stockarna i innerväggen runt trappen.

– I rätt ljus ser man ju precis hur yxan har gått och det är ju spännande tycker jag, eftersom jag gillar gamla saker. Det är inte så att allt ska vara som ett museum, men det är ändå kul att ta fram en del detaljer och kanske visa på historian, säger Pia.

SE OCKSÅ: Nu flyttar hockeykungen Andreas Dackell – följ med in till paradvillan i Villastan

Nu flyttar de från det gula huset i väster till det röda huset i öster, där deras barn bott i sejourer. Utsikt mot och trädgård vid Gavleån får de med andra ord behålla en del av.

– Det är en väldigt vacker tomt när man kommer in och ser den. Här är man som i en egen värld. Det är väldigt lugnt och rofyllt på gården, säger Peter.

Han blickar bort mot Gammelbron, gestikulerar och berättar om att hur husen nästan slukades av stadsbranden 1869. Katastrofen kunde bevittnas från sydsidan av ån – det gula och det röda huset klarade sig tack vare att man högg ner brofästet till Gammelbron, ett stenkast därifrån, så elden inte kunde spridas hit.

– Det är vi glad för i dag att de gjorde.

Den gula villan längs Slottsträdgårdsgatan var ett ordentligt renoveringsobjekt när de flyttade dit för tio år sedan. Paret Waldenbäck har i alla deras husköp fastnat för objekt som haft rustbehov. Peter beskriver det som att de ser gamla hus som en tavla man skulle kunna göra något vackert av.

– Det vi har gjort här är som att måla färdigt den där tavlan, om du förstår liknelsen.

LÄS MER: Första adresskalendern speglar Gävle före branden

Pia och Peter Waldenbäck.

FAKTA:

Pia och Peter Waldenbäck har bott i Gävle sedan 1996, men kommer från Örebro respektive Östersund. De har ägt fastigheten på Slottsträdgårdsgatan 5 sedan 2008.

Familj: Fem söner, mellan 19 och 29 år gamla.

Gör: Peter jobbar med läromedelsutveckling. Tillsammans med mittensonen Joel, 24 som startat upp Unis, ett digitalt läromedel för svenska som andraspråk, som har blivit dominerande i Sverige, med cirka 40 000 registrerade användare på bara ett par år.

Pia är utbildad läkare och jobbar med cancerdiagnostik. Delar av jobbet kan hon sköta hemifrån, men hennes arbetsgivare finns i Umeå och Östersund.

I hallen står det en gammal biobänk i svartmålat trä som Pias mamma köpt in för längesen.

Hallen är rymlig med kapacitet för många gästers jackor.

Vardagsrummet är rymligt och en naturlig mötesplats, med en öppen spis som värmer mörka vinterkvällar.

På den här väggen satt det tidigare masonitskivor och pärlspont som var gammalt och trasigt. Paret tog bort det och fick fram de handhuggna stockarna i stället.

När Pia hittat en målning som föreställde Gammelbron och deras hus i bakgrunden visade hon den för grannen som tryckte upp etiketter och satte dem på sin hemgjorda äppelmust.

Tomten ligger bara ett stenkast från den pittoreska Gammelbron.

Pia och Peter Waldenbäck har varit ägare till huset längs Gavleån sedan 2008.

Trädgården ligger i en sluttning och har flera etage ner mot Gavleån.

Stenhuvud bland växtligheten i trädgården.

En oxel i trädgården lutar sig mäktigt ut över stenmuren och har stadgats upp av plankor.

Fasaden ut mot gatan rymmer mycket växtlighet och döljer insynen till trädgården.

Glasen står redo i vinkällarens fönster.

På nederplanet hittar vi husets mest ursprungliga del: vinkällaren, som Pia tror kan ha använts som matkällare när den byggdes på 1600-talet. Här är temperaturen lägre, men ett uppvärmt golv gör att fötterna håller sig varma.

Dryckeslagring i vinkällaren.

Skyltdockan Elsa Wikner köptes från en klädbutik i Umeå som slog igen och har hängt med familjen i cirka 30 år. Nu står den och skrämmer gäster i ett hörn av matsalen:

I vardagsrummet har man vacker utsikt över trädgården och Gavleån, vilket gör det till Pia och Peters favoritrum i huset.

Övervåningen med tjocka takbjälkar och en trappstege mot himlen.

En enorm kåpa över spisen lär ha suttit där sen huset byggdes. De har aldrig behövt installera någon spisfläkt – kåpan gör jobbet än i dag.

Vardagsrummet och hallen.

Vardagsrummet, med utsikt över Gavleån.

I köksdelen brukar de börja dagen med frukosten, vid middagstid sitter familjen i stället i matsalen.

En ritning från tidigt 1900-tal visar på hur det fanns planer för en ombyggnation. Ändrade ekonomiska förutsättningar – kanske i samband med första världskriget – gjorde att planerna aldrig gick i lås.

På den här väggen satt det tidigare masonitskivor och pärlspont som var gammalt och trasigt. Paret tog bort det och fick fram de handhuggna stockarna i stället.

Den stora murstocken är centrum i det väldiga rummet på övervåningen.

Gröna växter och svartvita fotomotiv i en skön blandning.

På den stora övervåningen har Pia sitt hemmakontor, där hon i bland arbetar med cancerdiagnostik.

TV-hörnan på övervåningen.

I ett hörn av övervåningen finns det fönster som ägarna tror är det enda som är original i hela huset. Ironiskt nog är utsikten också helt täckt.  Grannhuset kom förmodligen till efter fönstret.

På den här väggen satt det tidigare masonitskivor och pärlspont som var gammalt och trasigt. Paret tog bort det och fick fram de handhuggna stockarna i stället.

Gammelbron och husen längs Slottsträdgårdsgatan i en målning av en Gävlekonstnär.

Oxelträdet lutar sig vackert ut mot Gavleån.

Annons

Nya avsnitt av "Hemma hos"

Inspireras av planlösningar, inredning och färgval!

Annons