Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

De tar tillsammans ett krafttag för klimatet

/
  • Ingrid Sandström och Lena Nylund är två av 16 medlemmar i Tillsammansodlingen i Mjösund som träffas varje söndag för att påta. Allt med syftet att jobba mot en hållbar framtid.
  • Lena Nylund ser många fina grejer med Tillsammansodlingen, bland annat att få jobba med växter, umgås med likasinnade och att göra gott för miljön.
  • På odlingen finns allt från vitlök (på bild) till bär och kryddor.
  • Återbruka mera är slagorden från Tillsammansodlingen i Mjösund – till och med spik.

Tillsammansodlingens 16 medlemmar satsar på framtiden genom att arbeta som förr.
Tanken är att bli helt självförsörjande på grönsaker och att spara på jordens resurser.
– Vi förenades i vårt engagemang för klimatet, säger Lena Nylund, miljökämpe.

Annons

Varje söndag träffas gänget på odlingsfältet intill Mjösunds kyrkogård i Njurunda. Det var på studiefrämjandets framtidsvecka 2012 som tanken kläcktes, och året efter startades odlingsnätverket. Då var de tio men efter två hårda år på fältet har gruppen vuxit med ytterligare sex medlemmar.

– Det känns som det ligger i tiden. Folk är mer medvetna och intresserade kring ekologisk mat och det märks i intresset för vår grupp, säger Ingrid Sandström.

Allt från kål och örter till jordgubbar och rotsaker finns att hitta på fältet som gänget länge har jobbat med. Men än är skörden inte så stor då det har varit mycket trubbel med näringsfattig jord.

– Det är en hel vetenskap med det här, vi lär oss nya saker hela tiden vilket är jättekul, säger Lena.

En fördel för gruppen är att de nu från egen ficka har köpt en vattenpump som ska pumpa upp vatten från Ljungan. Innan dess har inget vatten funnits på plats, utan de har fått köra med släpvagn och stora tankar till platsen från kyrkan.

– Det har ju inte varit så värst miljövänligt och det har varit rätt slitsamt att gå med kannor, säger Lena.

Tillsammansodlingen är ingen förening utan beskrivs mer som ett nätverk. Ingen ekonomi finns utan deras verksamhet bygger på engagemang från medlemmarna. Därför använder de sig mycket av återbruk, både för att hålla ned kostnaderna men också för att spara på jordens resurser. Och det är alltid till dit det kommer tillbaka – miljön och en hållbar framtid.

– Det är ju därför vi är här. Förhoppningen är att det här sprider ringar på vattnet och att vi föregår med gott exempel, säger Ingrid och fortsätter:

– Under åren har man lärt sig att be som saker, om sådant som folk annars skulle slänga. Det är ju toppen att material kan återbrukas.

Ibland känns kampen att nå en hållbar framtid tuff, men hoppet lever. Och det är det där hoppet som gör att Ingrid och Lena med sina odlarkompisar orkar fortsätta: Det är inte för sent.

– Det ser ju inte bra ut, det gör det ju inte. Men det är ju därför vi måste ta krafttag och göra allt vi kan, säger Lena och fortsätter:

– Jag vill inte att mina barnbarn ska säga "men vad gjorde du då" efter att jorden är helt förstörd och det är försent för att göra något.

– Hade vi gett upp på framtiden hade vi inte sysslat med det här, säger Ingrid.

Förutom engagemanget kring odling och miljö är även den sociala biten väldigt viktig. Innan odlingen bildades fanns inga relationer mellan gruppmedlemmarna. Utan det är under åren som vänskapen har vuxit fram.

– Jag har fått chansen att dela det här intresset med likasinnade och det är häftigt att vi kan förenas och samarbeta utan att känna varandra innan, säger Ingrid.

Just det med samarbete funkar bra för gruppen, även om det ibland finns många starka viljor. Uppstår någon större fråga är det majoriteten som får avgöra.

– Alla vi är ju kunniga och gör på våra egna sätt, så det gäller att respektera och lyssna på alla, säger Lena.

Det är också det lyckade samarbetet som gör det möjligt att åka iväg på en resa – fast man odlar eget.

– Det är ju tjusningen, man kan åka på semester! Under sommaren har vi ett vattningsschema som fungerar jättebra, säger Lena.

Odlingen som är nästan 100 hektar stor fortsätter att växa och planen framöver är att kanske ordna en höstmarknad. Men största drömmen är att bli helt självförsörjande.

– På så sätt sparar vi så mycket på miljön, som vi ska vara väldigt rädd om, säger Ingrid.

Annons
Annons
Annons