Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En titt på Gäst...nej, Erskineland

Annons
Ralph Erskine har varit flitig i Gästrikland.Han kan sannolikt utses till landskapets hovarkitekt, från1946 till i dag.

Kanske är det i Sandviken med Knuten, Nya Bruket ochVallhov bland annat som han mest tydligt har satt sin karaktärpå hela stadsbilden.

Erskine-husen är speciella och mycket karakteristiskaför sin upphovsman. De avspeglar både hans värme,omtanke och humor.

- Det är speciellt och hedrande och få bo i ettErskinehus, säger Janet Wenngren.

Vi träffar henne när hon är ute och påtari trädgårdslandet. Hon har bott i Erskinelägenheteri 15 år, först i tio år på Skolgatan ien trea och nu för femte året i en tvåa i Nyabruket, en lägenhet med uteplats och bara fem minuters gångvägtill centrum.

- Är det inte fantastiskt! säger hon.

Jag undrar vad det är som är så speciellt.

Stor gräsmatta

Nya bruket är byggt kring en stor gräsmatta,som en village green i England. Det sitter fågelholkar påhusen som är vända mot varann. Det finns bänkarutsatta längs stigarna och det finns mötespunkter.

- Jag uppskattar det som nog var tänkt som sovalkov,säger Janet. Av den har hon gjort en plats för matgruppeni vardagsrummet.

Fönstren sitter lågt i Erskines hus. Men det vänjerman sig vid, säger Janet som trivs och tycker att det allrabästa, det är altanen med uteplats. Och att utgångentill altanen är från köket. Det är bara attta med sig kaffekoppen ut.

Tvättstugan som också är kvarterslokal liggermitt i området och Janet säger att Erskine har tänktpå det mesta.

Först i G/Hammarby

De första bostäderna i vårt landskapbyggde Erskine i Gästrike-Hammarby.

Vi träffar Mildred och Göte Norberg som flyttadein i sitt hus när det var nybyggt, 1949 och som trivts därunder alla år.

Vissa detaljer är opraktiska, som takfönstren sominte går att tvätta om man inte är två somhjälps åt.

Annat är imponerande. Det finns ingen insyn varken tilleller från grannarna i radhusområdet. Men alla harsina uteplatser och fönstret ner till källaren ärutformat som en drivbänk, som släpper in maximalt medljus.

Det är lågt i tak i husen.

Erskine hade velat ha en takhöjd på 2,10. Efterkompromiss blev det 2,20. Han tänkte på att värmeninte skulle försvinna upp i taket utan komma de boende tillgodo.

Huset är 82 kvadratmeter stort och kostade på dentiden 27 000 kronor.

Då var det vanligt att arbetare bodde i ett rum ochkök med dass på gården. En avsevärd standardhöjning.

- Det var paradiset då, säger Mildred och Götesom har tre vuxna barn som vuxit upp i huset. I början kalladesförresten hela området för Villervallan och negerhyddorna.

Ålderdomshemmet

I Gästrike-Hammarby ligger också ålderdomshemmetsom numera står tomt och som Sandvikenhus AB vill riva.Länsmuseet vill däremot att det ska vara kvar och anseratt husen är arkitektoniskt viktiga och socialt- och kulturhistorisktvärdefulla. Hela området är klassat som riksintresse.Själv håller Ralph på med ett förslag hurman ska kunna bygga om hemmet till vanliga lägenheter.

Frågan är bara om det finns något underlagför nya hyresgäster.

Hypermodernt

Villa Nilsson i Storvik måste ha uppfattatssom hypermodernt när det byggdes i slutet av 40-talet, mittbland alla traditionellt rödmålade hus med vita knutar.

Det var platschefen Elof Nilsson som beställde villanav Erskine och det blev det första Erskine-ritade huset sombyggdes i Gästrikland.

Än i dag är det ett modernt och speciellt hus, medinbyggd vinterträdgård.

Sedan 1983 har Henry Pettersson bott där och han ärmycket stolt över sitt hus, även om han gjorde misstagetatt måla de höga vita skorstenarna med fel sorts färg,som nu flagnar.

Det är ett stort hus, på 198 kvadratmeter, medinbyggda skåp, hyllor och garderober och en eldstad somär som en skulptur.

Henry tror att Ralph Erskine kanske har inspirerats av denamerikanske arkitekten Frank Lloyd-Whites stil och visar en bildav hans Falling Water som byggdes i Pittsburgh 1937. Men Erskinesjälv har förnekat det sambandet.

Även här är det fullt med finurliga detaljer,som att askan från eldstaden ramlar rakt ner under huset.Och draget är prima.

- Rena blåslampan, säger Henry, som är änkemanoch numera bor ensam i det stora huset.

KERSTIN MONK
Annons
Annons
Annons