Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Heta plåttak

/

Plåt kan vara riktigt vackert. Det tycker i alla fall byggnadsantikvarien Erika Åberg från Länsmuseet Gävleborg.

– Det är roligt med plåt som kan sitta på så olika byggnader från rostiga skjul till det tjusiga tornet på Rådhuset, säger hon.

Redan på 1500-talet började plåt att läggas som exklusiva tak på våra slott, kyrkor och andra påkostade byggnader. Först smiddes den med en hammare för hand men på 1800-talet började en industriell tillverkning att växa fram.

Man kan se hur gammal takplåten är genom att titta på skarvarna. Mellan 1700-talet och fram till 1800-talet knackades plåtarna ut för hand och det gick inte att göra alltför stora bitar. Därför fogades de ihop som ett lapptäcke och lades i ett rutmönster. I och med industrialiseringen började man valsa i maskiner och då kunde plåtarna bli större. Efter 1920-talet började man lägga med förskjuten skarv, främst av funktionella skäl. Efter 1940 kom en storskalig industritillverkning av bandplåt igång på allvar och taken kunde läggas med längre bitar.

Men plåt används inte bara till tak. Spegeln i Gävle har en plåtfasad från 50-talet som är unik. Den består av emaljerade plåtkassetter i olika färger. Huset ritades av dåvarande stadsplanearkitekten Per Olof Lefvert och mönstret skapades av konstnären Ole Jensen.

– Här är hela fasaden ett konstverk, säger Erika Åberg.

1. De flesta magasinen på Alderholmen har plåttak. Där kan man tydligt se vilka olika uttryck de kan få. Fyra plåttak med olika ålder syns på rad bakom varandra. De närmaste taken är rostiga och har inte underhållits på länge. Precis som en husfasad måste ett plåttak behandlas emellanåt för att klara av väder och vind. Nästa tak har målats med en grå kulör och det blanka taket längst bort är antagligen nylagt.

2. Dalapalatset har olika tekniskt avancerade arbeten på sitt tak. Där finns runda och koniska former i tornen och mönsterläggningar av småplåt som liknar drakfjäll. De runda miniatyrtornen är gjorda av kopparplåt som är mjuk, lätt att forma och ett exklusivt material. Resten av taket är av järnplåt, vackert diagonalrutigt lagt med mönster som dekorativa spetskanter. Här har man nyligen kostat på sig en ommålning med grönt, för en känsla av ärgad kopparplåt. Dalapalatset byggdes 1896.

3. Polishuset har mycket plåt på sin fasad men här kan till och med en byggnadsantikvarie bli osäker. ”Jag väntar fortfarande på att kunna se det kulturhistoriska värdet här”, erkänner Erika. ”Men det är svårt”. Fastigheten har formen av en låda som betyder funkis och plåt har vi sett kan vara väldigt intressant. Ändå är det något som ger motstånd. Kan minnesbilden av det rivna Murénska badhuset ligga i vägen? Associerar men till 2000-talets köplador utanför stan? Eller är det saknaden av samhörighet med husen omkring? Huset ritades av arkitektkontoret ELLT 1971, med en helt annan brunsvart corténplåt från början. Den hade inte tillräckligt bra kvalitet och byttes 1997 till den grå-blå som är nu. Kanske en mörk, brunrostig plåt hade gjort sig bättre mot det tegelfärgade museet?

4. Spegeln har en fasad av emaljerade plåtkassetter och här tycker nog de flesta att plåten är vacker. ”Den passar så bra på en biograf”, säger Erika. ”Den ger ett glatt och inbjudande intryck och signalerar nöje”. Det var Per Olof Lefvert, dåvarande stadsplanearkitekt i Gävle, som ritade byggnaden 1957. Gävlekonstnären Ole Jensen gjorde det tidstypiska mönstret och färgsättningen. Det var en viktig byggnad som uppfördes innan det var vanligt med teve och därför det enda sättet för de flesta att konsumera film. Plåten har hållit i alla år och färgerna är intakt. De går i typiska lite dämpade 50-talsnyanser av blått och grönt kombinerat med svart som ger en tuffare grafisk känsla. På senare tid har här varit kafé och konsertscen. Men nu har kaféet stängt och framtiden är oviss.

5. Gevaliapalatset har stora skärmtak av kopparplåt i markplan. De sitter som plåtmarkiser över varje skyltfönster och skyddar för både ljus och regn så att förbipasserande kan stå och titta på skyltade varor utan att bli blöta. Det är riktiga lyxmarkiser i koppar med en rund parasollliknande form och utstansade cirklar som spetsmönster i kanten. Huset var det första av Gävles tre centralpalats, en helt ny typ av byggnad med affärer i markplan och bostäder ovanför. Gevaliapalatset byggdes 1890-92.

6. Kvarteret Rudan har en annan typ av skärmtak till entréerna på sina hus. Fastigheterna har en enklare funkisstil, men skärmtaken skiljer sig. De är nätta, nästan lite gulliga i den finaste kopparplåten och utformade med en känsla av cirkus. Tyvärr har träportarna i original blivit utbytta mot aluminium, precis som vissa av balkongernas räcken. Men inåt gården finns originalräckena kvar. De cirkusinspirerade skärmtaken piggar upp sin fasad. De ger kanske inte så mycket till regnskydd utan fungerar mest som dekor. Byggåret ser ut att vara på 50-talet.

7. Nobelhuset vid Gävles norra infart har stora balkonger med böjda plåträcken. Den typen av vågformade profiler kallas sinuskorrugerad plåt. Det är den äldsta typen av korrugering, som är smäcker och ger liten skuggverkan. Nu för tiden finns även trapetskorrugerad plåt, den är veckad med skarpare kanter och har blivit vanligare. Men den sinuskorrugerade plåten finns fortfarande att köpa. Nobelhuset ritades av arkitekten Hans Y Skoglund och byggdes 1946. Det är ett utpräglat funkishus med sina rundade hörnor, takfoten som sticker ut och balkongerna som böjer sig mjukt runt gavelhörnen. Huset har en fri placering för att släppa in maximalt med sol och ljus.

8. En moské har flyttat in i en frikyrkobyggnad på Söder. Med en kupol i guldlackerad plåt ovanför entrén har byggnaden bytt karaktär. ”Jag tycker att det är snyggt gjort”, säger Erika. ”Man har ändrat symboliken i byggnaden på ett lätt och varsamt sätt”. Korset har tagits bort och nu lyser kupolen som ett brinnande eldklot och skiner ikapp med höstlöven omkring. Symboliken är mäktig och vi associerar till himlavalvet och solens upp- och ner gång. Plåtkupolen har gett en helt ny attityd till byggnaden.

Vad känner du efter att ha läst denna artikel?
Älska
0
Haha
0
Wow
0
Ledsen
0
Arg
0
Annons

Läs mer i appen

Superlokalt. Superenkelt. Ladda ned vår app nu och kom ännu närmare dina nyheter

Ladda ned
Annons
Annons