Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Detta är en annons
Annons

Konsten att kompostera

/
  • Foto: Helena e Källgren Rester blir jord. Ett av de mest naturliga sätten att fullborda näringscykeln är att kompostera. På så sätt förvandlas vårt avfall till något värdefullt och så småningom kan våra kommunala sopberg minska.

Kompostering har ibland framställts som en komplicerad konst som kräver särskilt engagemang och speciell kunskap och somliga har säkert avskräckts. Men att kompostera behöver inte alls vara krångligt enligt Eva Wirén, Riksförbundet Svensk Trädgård.

- Man kanske inte lyckas direkt, men efter ett tag får man känsla för det.
Många som har en trädgård har en komposthög. Ofta kanske av ren bekvämlighet eftersom det är det enklaste sättet att göra sig av med löven när man krattat. Även om man gör fel med komposten brukar det lösa sig. Naturen sköter nedbrytningen helt på egen hand - det kan bara ta lite längre tid om du inte vet hur du ska sköta om komposten. Men det är inte bara löv som går att kompostera. Hälften av allt hushållsavfall går att kompostera.
- Bara man kommer ihåg att blanda sågspån, torv eller något annat strömaterial i hushållskomposten så brukar det bli en bra balans och komposten hålla sig luktfri, säger Eva Wirén.
Du behöver inte ens ha en trädgård för att kompostera ditt organiska hushållsavfall. Du kan ha en masklåda på balkongen om du bor i lägenhet. Efter ett par månader är det omöjligt att urskilja vad man stoppat ned i behållaren.

Men bara för att det börjar likna jord och inte längre är mat för råttor, betyder det inte attprocessen är färdig. Lägger man kompostjord som inte är mogen i rabatten så fortsätter nedbrytningen där och kompostjorden tar då kväve och syre från växterna.
Det tar minst ett halvår för komposten att mogna, beroende på hur välkomponerad komposten är och hur ofta den rörs om i den. Komposten är färdig när den ser ut som jord, doftar mylla och har samma temperatur som omgivningen.

Trädgårdsavfall läggs enklast i en hög som varken får vara för liten eller för stor. En meter hög och 1, 20 bred är lagom. Det är praktiskt att ha flera fack. Under vår och sommar samlar man allt som ska komposteras i fack ett. Ris och kvistar får man mala ned i en kompostkvarn eller köra till återvinningsstationen. När hösten kommer blandar man hela komposten med lite hönsgödsel. Vattna och täck till sist med halm eller höstlöv. Nästa vår kastar man om komposten igen. Anledningen till att man måste röra om är att nedbrytningen går snabbast längst in i högen. Oftast måste den vila till hösten, men ibland kan delar användas tidigare.

Hushållsavfall då? Man kan kompostera allt avfall som har sitt ursprung i växter och djur. Dock inte för mycket fett eller salt. Komposten blir bättre ju större blandningen är. För att kompostera hushållsavfall måste man veta hur man ska göra. Annars kan man få besök av råttor och andra som är intresserade av matrester.
Man måste ha en tät behållare med ett sex millimeter nät i botten. För att inte komposteringen ska avstanna under vintern är det bra att ha en isolerad behållare - som dock inte stänger ute riktig kyla. 400 liter brukar vara en lagom behållare för en familj även om processen stannar av på vintern. Det är praktiskt om behållaren har två fack, så att man kan fylla på i det ena, medan det andra blir mull. En isolerad behållare kostar mellan 1 000 och 5 000 kronor.

I hushållskomposten ska man tillsätta kolrikt material, det kan vara trädgårdsavfall, jord, sågspån eller gammal kompost som täcker det man just slängt. Ett tips är att använda jorden till gamla plantor som man gör sig av med. Det går också att köpa torv.
Det finns vissa aktivatorer som påskyndar nedbrytningen om du vill sätta fart på processen som gräsklipp, hönsgödsel, vallörtsblad, duvspillning, späda ogräsplantor (inga fleråriga rötter), nässlor, urin och fräken.
Det finns också material som bryts ned långsamt och som bör tillsättas i måttliga mängder som majskolvar (hackas först), kålstjälkar (hackas först), wellpapp, papperspåsar, tomma hushålls- rullar, träaska, höstlöv, vedartade kvistar, sågspån, hyvelspån.
Källor: Riksförbundet Svensk Trädgård, www.tradgard.org och boken "Kompost" av Charlie Ryrie, Valentin förlag (PM)

Helena e Källgren
Annons

Läs mer i appen

Superlokalt. Superenkelt. Ladda ned vår app nu och kom ännu närmare dina nyheter

Ladda ned
Annons
Annons