Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Riv inte ut ditt gamla kök!

+
Läs senare
/
  • De så kallade lantköken har blivit en trend, men de har aldrig existerat i våra kök förr i tiden.
  • Gävlekök från 1953. Den nye ägaren har bestämt sig för att behålla originalinredningen.
  • Till och med det lilla kylskåpet med en fiffig utdragbar hylla under ska få vara kvar.
  • Ulrika Olsson vill få oss att tänka efter innan vi river ut fullt fungerande kök och ersätter dem med nya. Ofta med sämre kvalitet.
  • Efter 1945 kom köksstandardiseringen med den typen av kök som vi har i dag. Då kom också den nya modellen med snedställda skjutluckor.
  • Gävlehus från 1916 hade ett 50-talskök en trappa upp som ägarna ville bevara och flytta ner till bottenplan...
  • ...Det gamla köket kompletterades med nya stommar och nya vitvaror.
  • Infällt bakbord.
  • Typiska 50-talsbeslag finns i nyproduktion.
  • Svart strömbrytare från förr.
  • Erskine-kök i Gästrike-Hammarby.
  • (ettabild)I sitt eget kök från 50-talet. Ulrika Olsson vill få oss att tänka efter innan vi river ut fullt fungerande kök och ersätter dem med nya. Ofta med sämre kvalitet.

Byggnadsvård handlar till stor del om miljötänk och att hushålla med allas våra resurser. Det finns ett växande intresse för återbruk både när det gäller möbler och kläder. Men när vi inreder lantliga kök vill vi helst ha dem sprillans nya. Många gånger i en stil som ligger väldigt långt ifrån hur köken verkligen såg ut förr i tiden. – Nyproducerade gammeldags kök på marknaden är som ett slags hitte-på-kök! säger Ulrika Olsson. Hon är byggnadsantikvarie på Länsmuseet och tar oss med på en kunskapsresa genom det svenska kökets historia.

Om vi ska tro på inredningsmagasinen är köket hemmets härligaste rum där vi bakar surdeg och umgås med våra vänner. Och där det finns gott om plats på bänken för alla tekniska apparater med rätt formgivare.

– Den är en drömvärld som målas upp, säger Ulrika Olsson. Ett stort kök har blivit en statussymbol som signalerar att man har god smak och en fet plånbok. Men i dag när många har en stor miljömedvetenhet och sopsorterar, köper ekologiskt och kör miljöbil, reflekterar ändå inte den breda massan över miljön när de river ut fullt fungerande kök och ersätter med nya. Ofta med sämre kvalitet än de gamla. Jag och mina kollegor skulle vilja få fler att tänka efter.

I mitten på 1800-talet revolutionerades köken när järnspisen kom. Det blev mindre sotigt inne och vi började med gardiner och mattor. Innan dess var det ovanligt med ombonande textilier i köken. Bilder av gamla bondkök med öppen spis, trasmattor och hemvävda gardiner är inredda på senare år.

Men vi lagade inte bara mat i köket, vi hängde tvätt, badade och sov, kökssoffan blev en viktig möbel. I takt med industrialiseringen flyttade många barnfamiljer in till städerna. Där fick de trängas i små och mörka kök.

– Det här var inte bra levnadsförhållanden och myndigheterna insåg att något måste göras, säger Ulrika.

1917 bidrog Centralförbundet för socialt arbete till Hemutställningen på Liljevalchs konsthall i Stockholm. Den arrangerades av Svenska Slöjdföreningen som heter Svensk Form i dag. Flera kök visade upp och de var luftiga med lättstädade ytor och viss förvaring. Men trots det tyckte kvinnorna att köken var opraktiska.

1919 tillsattes den statliga standardiseringskommittén med både manliga och kvinnliga representanter som skulle göra köken mer rationella. De tittade hur USA hade gjort mätningar inom industrin och applicerade metoderna för att utveckla kök i Sverige.

1921 var köksutredningen klar och nu hade köken utrustats med både skafferi och bättre förvaring, elspisar och modern linoleum eller korkmattor på golven. Under slutet av 1920-talet tog HSB fram en ny köksmodell med en pytteliten matlagningsdel som gick att stänga. Den angränsade till ett matrum bakom en glasvägg. Syftet var att köket bara skulle användas till matlagning, inget annat. Sovplatserna skulle bort från köken. I det nya lilla köket fick bara husmodern plats, man och barn fick hålla till i andra rum.

– Här tycker jag att uppdelningen mellan könen i hemmen började. Men på den tiden tyckte säkert kvinnorna att det var skönt att slippa en massa ungar kring benen när de lagade mat.

1930 fick funktionalismen sitt genombrott, men kvinnorna fortsatte stå vid spisen. På 1940-talet gjordes uträkningar som visade att en hemmafru hade tio timmars arbetsdag. Hon gick sju kilometer i hemmet och ägnade fem timmar åt inköp, matlagning och disk. Städning tog tio timmar per vecka, strykning sju timmar per vecka, lagning av kläder sju timmar per vecka och barnvård tio timmar per vecka.

1945 skapades Hemmets forskningsinstitut med två kvinnor som ansvarade för att mäta hur kvinnor rörde sig i sina kök. Utifrån det togs så småningom en köksstandardisering fram. En viktig triangel i köket var hur man rörde sig mellan spisen, vattnet och skafferi/kyl.

Inte förrän efter den här standardiseringen fick vi den funktionella diskbänken med överskåp, ungefär som vi har idag. Vid den tiden kom även modellen med snedställda skåp och skyddande skjutluckor. Det blev inne med utdragbara skärbrädor och de så kallade redalådorna, glaslådor på rad under överskåpen, för bakingredienser och kryddor.

– Här börjar vi känna igen oss i köken, säger Ulrika. Och parallellköken blev vanliga, med arbetsytor på ena sidan och förvaring på den andra. Ofta ett skafferi med ventil mot ytterväggen och en öppen plats i arbetsbänken där husmodern kunde sitta.

Ulrika visar ett bevarat originalkök i en Gävlevilla byggd 1953. Luckorna är målade i en ljusblå kulör, handtagen är rostfria och under det lilla kylskåpet mitt på väggen finns en liten utdragbar hylla.

– Ägaren som köpte huset 2012 har bestämt sig för att behålla originalinredningen. Till och med det lilla kylskåpet.

Man fortsatte uppfinna köksdetaljer, gjorde infällda bakbord och utdragbara skärbrädor. På 60-talet fick vi bostadsbrist och staten bestämde att det skulle byggas en miljon bostäder på tio år, det så kallade Miljonprogrammet. De standardiseringsmått som man hade tagit fram under 1940-talet kunde man även använda på massproducerade kök av billigare spånplattor.

På 1970-talet blev köken större och mer barnvänliga. Barköken kom och kök med nostalgiska allmogeinspirerade furuluckor och luckor i brunt trä matchades med kakel och golvmattor i grönt eller rött. Det kom nya smarta detaljer, som utdragbara stänger för kökshanddukarna bredvid spisen. Ikea började lansera stora kök och blev skickliga på att få oss att känna att "Här vill jag bo".

På 1990- och 2000-talet kom köksöarna och de rena, öppna ytorna. Vi började inreda för samvaro och gemensam matlagning. Slätt och blankt skulle det vara, med stora ytor och skåp utan beslag. Här går estetik ofta före det praktiska, en hypermodern diskbänk utan droppkant gör att diskvattnet får fri väg ut från bänken. Många nya kök har storköken som ideal.

– Ett restauranginspirerat kök kanske ger godare mat, säger Ulrika. Man vet ju aldrig.

Hon visar ett hus byggt 1916 som hade ett 50-talskök bevarat. De nuvarande ägarna ville behålla köket men flytta ner det till bottenplan. De kompletterade med nya platsbyggda stommar och skåp. Diskmaskin och kyl lämnades synliga.

– Det blir en slags ärlig renovering. Många döljer de nya vitvarorna bakom skåpfronter, men det tycker jag inte är nödvändigt.

På senare år har det så kallade "lantköket" blivit en trend. Det är kök som egentligen aldrig har existerat i köken förr. De är påhittade av byggnadsvårdsinriktade firmor under modern tid.

– Jag skulle mycket hellre spara en platsbyggd inredning än montera ett nytt kök med pärlspont överallt, säger Ulrika. På marknaden kallas de för gammeldags kök. Fast egentligen är det hitte-på-kök! Jag undrar hur vi ser på dem om tjugo år? Kanske som vi ser på de furuklädda allmogeköken från 1970-talet i dag.

Vad känner du efter att ha läst denna artikel?
Älska
0
Haha
0
Wow
0
Ledsen
0
Arg
0
Annons
Annons
Annons