Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Vad ska vi med byggnadsvård till?

+
Läs senare
/
  • Länets antikvarier har samlats i det gamla köket på Länsmuseets avdelning Modärna Tider för att prata om byggnadsvård.
  • Joel Ringh har järnets miljöer som specialområde och är projektansvarig för Järnriket. Till exempel hyttan i Forsbacka, ett industriområde som berättar om ett helt samhälle. Han bor i en del av en tjänstebostad i en fastighet byggd 1897 i centrala Gävle. Med sovrum i pigkammaren och 3,20 i takhöjd.
  • Anna Lindgren, chef för kulturmiljöavdelningen och fördjupad i den äldsta bebyggelsen. Har nyligen dokumenterat Hofors bruk, som bok och utställning. Bor i tvåfamiljshus i Gävle som var en arbetarbostad med sex lägenheter 1898, men byggdes om 1912 åt chefen för handelskammaren Malcolm Hamilton. Frun Julia Hamilton var landskapsarkitekt och ritade troligtvis om huset och trädgården.
  • Daniel Olsson, är stationerad i Ljusdal, håller just nu på med ett fiskarkapellprojekt där gamla kapell som Böna kapell och Lövgrunds kapell dokumenteras, det finns elva totalt utmed länskusten. Han bor i ett tvåfamiljshus byggt på 1920-talet i ett äldre kvarter i centrala Ljusdal med kakelugnarna kvar.
  • Ulrika Olsson gör kulturhistoriska skyltningar i Gävle, som på Gammelbron och till våren kommer det åtta nya i stadsträdgården. Jobbar även med Hälsingegårdarna som kan bli världsarv i år. Själv bor hon i en lägenhet på norr i Gävle i ett hus byggt 1936, lägenheten renoverades på 50-talet, karaktären från båda tiderna finns kvar.

På Bygga&Bo har vi skrivit en hel del om byggnadsvård genom åren. Men vad betyder det för vanliga människor och vilken roll kan byggnadsvård ha för dagens moderna bygg-boom?

Går det att renovera gamla hus varsamt och isolera väggar och fönster utan att förändra fastighetens utseende? Är det klokt att byta ut det gamla i original mot nytt som ser gammaldags ut?

Vi träffade fyra antikvarier på länsmuseet Gävleborg som berättar om sitt jobb. Det blev mycket prat om hus, med många glada miner men också med bekymrade veck i pannan. För byggnadsvård är inte bara historia. Det handlar lika mycket om vår framtid.

Många är i dag intresserade av att renovera och underhålla. Kan vanligt folk ha nytta av en byggnadsantikvarie?

Joel: Absolut. Vi har en rådgivningsfunktion där vi svarar på alla möjliga frågor, om till exempel färgsättning. Vi gör också bedömningar om hur kulturhistoriskt värdefullt ett hus är.

Ulrika: Vi kan ta fram historik om ett hus och peka ut vad man bör tänka lite extra på.

Daniel: Antalet frågor via mejlen har ökat. Där är det lätt att skicka med bilder och det underlättar, ibland kan vi svara direkt.

Finns det någon tidsgräns för när ett hus blir värt att bevara?

Anna: Tidigare gick en gräns vid 30-talet men det är helt förändrat. I dag pågår varsamma renoveringar av 80-talshus.

Joel: Det finns så kallade värdebärare från alla tider, man kan fråga sig vad som är speciellt för just den här tiden? Det kan vara svåra frågor men då kan man vända sig till oss!

Anna: Nyligen fick vi yttra oss om ett 70-talsområde med typiska parhus i Andersberg och där tycker vi att det vore positivt med varsamhetsbestämmelser. Om någon bygger till ska det följa karaktären och inte bryta av för mycket. I Gävle har vi en kommunantikvarie som jobbar med de här frågorna och även Ljusdal har en fördel eftersom Daniel är stationerad där.

Om man köper ett orört hus som är byggt i början av 1900-talet och vill renovera det varsamt, går det att få modern standard? Hur gör man för att isolera väggar och fönster utan att förstöra utseendet?

Joel: Det finns en bok som är alldeles lysande, Energiboken av Svenska byggnadsvårdsföreningen. De jobbar bland annat med energifrågorna. Det finns många olika sätt. Gamla fönster kan man renovera varsamt och uppfylla energikraven.

Anna: Ibland räcker det med att isolera bjälklag och täta fönster.

Ulrika: Det beror på varje hus konstruktion vad man kan göra. Man bör utgå från just sitt hus och inte välja standardlösningar.

Daniel: För fönster finns det många lösningar och man behöver sällan byta allt. En variant är att byta ut de inre glasrutorna mot tjockare. Det går att fräsa spåret bredare för glaset och på så sätt bevara själva träramen.

Varför är det viktigt att renovera varsamt?

Anna: Förr pratade man mest om det estetiska och det historiska värdet men i dag är även miljöaspekten en viktig fråga. Varsamt renoverat är miljövänligt och kanske det största argumentet i dag.

Ulrika: Många vill ha en gammeldags stil, men om man byter ut allt det gamla till nyproducerat i gammal stil, går det åt väldigt mycket onödiga pengar. Ofta handlar det bara om rengöring och färg för att det gamla ska se fräscht ut.

Joel: Man kan undra hur det kan ha blivit så att folk tror att de måste byta ut allt. Vilken dubbelmoral med tanke på hållbarhetsidén. Vi accepterar att sopsortera och inte åka bil till jobbet, men tvekar inte att byta ut fullt fungerande kök.

Ulrika: Jag tycker att man ska fråga sig själv hur man vill bo och vilket hus som passar. Om man vill bo modernt kanske man inte ska satsa på ett gammalt hus.

Daniel: Det betyder inte att man behöver frysa eller gå på dass bara för att man bor i ett gammalt hus. Men det ställer lite andra krav.

Ni är alla relativt unga, vad betyder ordet byggnadsvård för er?

Joel: Att inte ha för bråttom. Ingen skulle sätta en Toyotadörr på en T-Ford men det ser vi varje dag, nya dörrar från byggvaruhusen på gamla hus.

Ulrika: Ett varsamt förhållningssätt och hushållning av resurser.

Om ni fick önska er något, vad skulle det vara?

Joel: En större delaktighet i byggloven, vi är ju en resurs.

Ulrika: När vi stöter på något är det oftast för sent. Jag skulle önska mig att det fanns bättre underlag att ta ställning till med relevant information om alla fastigheter.

Daniel: Jag skulle vilja ha en ny inventering där alla hus finns med, även de mellan 30 och 80-talet. Och andra byggnader och miljöer som folkparker, missionshus och moderna byggnader.

Anna: Jag önskar att det fanns aktuella underlag bakom all samhällsplanering. Och att gemene man såg fördelarna med att renovera varsamt.

Joel: Kommunens byggnadsvårdspris är bra.

Daniel: Och kanske ett Rot-avdrag kopplat till byggnadsvård! Om man ökar det kulturhistoriska värdet är det en investering och ingen belastning.

Anna: Mäklarna har ett stort ansvar och byggnadsvård borde vara obligatoriskt i utbildningen. Även skolbarn borde få lära sig mer om hus och arkitektur. Det är konstigt att det är så lite i grundskolan.

Vad känner du efter att ha läst denna artikel?
Älska
0
Haha
0
Wow
0
Ledsen
0
Arg
0
Annons
Annons
Annons