Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

På jakt efter billig och effektiv villavärme

+
Läs senare
/
  • - Jag hade gärna sett att kollektorerna monterades stående i tre meter djupa schakt. Det hade varit ännu effektivare, säger Janne Akander.

Bergvärme, solfångare, luftvärmepumpar och värmeväxlare har blivit det stora samtalsämnet bland villaägare de senaste åren.
Kommunernas bygg- och miljöavdelningar hanterar hundratals ansökningar om installationslov varje år.
Och det lär knappast bli färre om oljepriset fortsätter att stiga.

Men finns det effektivare sätt att dra nytta av den nya tekniken?
Det försöker det EU-finansierade projektet Endohousing ta reda på.
Ett par forskare från Högskolan i Gävle arbetar just nu för fullt med att starta en alldeles unik energianläggning i ett hus på Plangatan i Sandviken.

Genom att kombinera befintlig teknik från olika uppvärmningssystem hoppas de kunna skapa ett system som förbrukar mindre el än de som finns på marknaden i dag, samtidigt som det ska gå att installera till en någorlunda rimlig kostnad.
- Det är det som är problemet när forskare är inblandade, konstaterar Bojan Stojanovic, en av doktoranderna som arbetar med projektet.
Vad han menar är att i ett laboratorium går det att uppfinna otroligt energieffektiva system. Problemet är ofta att de skulle bli för dyra för att kunna serietillverkas och användas praktiskt.
Systemet som just nu installeras i det gamla utrymda huset på Plangatan består därför av saker som redan finns på marknaden, fast använda på ett nytt sätt.
- Tanken på ett sånt här system har funnits sedan slutet av 70-talet, säger Bojan Stojanovic.
- Skillnaden är att det nu finns standardkomponenter att använda, vilket gör att priset blir realistiskt, säger kollegan Janne Akander.

Det de försöker skapa är ett system som kombinerar solfångare på taket med markvärme.
- Sommartid ska vi ladda backen med värme via aluminiumprofiler på taket. När det är dags att värma upp huset tar vi upp värmen från marken med en värmepump. Precis på samma sätt som en värmepump i ett borrhål gör, säger Bojan Stojanovic.

Målet är att man ska öka systemets effektivitet genom att ladda marken med värme.
- I ett vanligt borrhål får du ut två, tre grader mer än vad du pumpar ner, max. Det är den temperaturökningen som pumpen använder. Tanken är att kunna få ut mer energi med det här systemet. Då behöver värmepumpen arbeta mindre, och förbrukar därmed mindre "köpt" energi, säger han.
Systemet på taket består inte av vanliga solpaneler. Orsaken är många uppfattar dem som fula.
I stället har man tagit fram en aluminiumpanel som ser ut som helt vanliga takpannor. Skillnaden är att de är uppbyggda av celler där en värmebärande vätska ska strömma fram.
Även vätskan är en nyhet. Den heter Thermera och är baserad på socker vilket gör den miljövänlig.
Liknande system innehåller ofta etanol eller glykol.
Men de vätskorna har nackdelar. Etanol börjar förångas redan vid temperaturer över 30 grader, och glykol är inte bra för miljön.
- Thermera är helt ofarligt. Skulle det bli något läckage skulle det inte göra något, säger Janne Akander.
Nackdelen är att vätskan är dyr eftersom det än så länge bara är en prototyp.

När solen lyser och värmer upp vätskan i systemet på taket växlas den sedan ner i ett nät av slingor som grävts ned i trädgården. Nätet består av ramar av svarta slangar, så kallade kompaktkollektorer som i vanliga fall används i frånluftssystem.
Men i det här fallet är de inte fyllda med luft, utan sockerlösningen Thermera. Och målet är alltså att värma upp marken för att skapa en buffert inför vintern.
- Rent praktiskt borde det här egentligen anslutas under tidig sommar, konstaterar Bojan Stojanovic.
Nu blir det inte så. I stället hoppas man vara klar med anläggningen till den 1 december. Om man lyckas med sin ambition att skapa ett energisnålt system vet man först om ett år.
- EU-projektet pågår egentligen till sista maj nästa år. Men vi får fortsätta här ett tag till, säger projektledaren Thomas Carlsson.
Endohousing-projektet pågår samtidigt på flera olika platser i Europa. Huset i Sandviken är det nordligaste. Sydligast beläget är ett hus på Cypern.
Där är målet det omvända. Att skapa kyla i huset.
Försöksanläggningarna på kontinenten fungerar lite annorlunda än den i Sandviken. Där leds överskottsvärmen från takpanelerna ned i stora ackumulatortankar.
Det systemet övergav man redan från början i Sandviken.
- Tankarna skulle i så fall behöva stå inomhus. Det skulle ta alldeles för stor plats, säger Thomas Carlsson.

Magnus Lundquist
026-15 96 24
magnus.lundquist@gd.se
Vad känner du efter att ha läst denna artikel?
Älska
0
Haha
0
Wow
0
Ledsen
0
Arg
0
Annons
Annons
Annons