Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Detta är en annons
Annons

Europa kan komma

940 personer anmält sig varav en tredjedelfrån utlandet. Då är pressen eller övrigamedarbetare inte medräknade.

Hotellen är fullbokade. Omkring 500 personer kommer attåka på studiebesök.

Laila Nordfors är läraren som själv fick gåom en klass, som gjorde karriär och blev både rektorpå Nynässkolan och områdeschef för Bomhusskolområde. Sedan hoppade hon av för att bli chef förEuropahuset i Sandviken.

Det senaste året har hon haft ovanligt mycket att göra.

Hon är nämligen den som hållit i det praktiskakring den 7:e Europeiska konferensen om social ekonomi som lockarnärmare tusen personer till Gävle nästa helg.

Laila har varit projektledare.

Hur fick du det uppdraget?

- Jag halkade in. Det var Britt Åberg som frågademig och eftersom jag gillar internationella kontakter tackadejag ja.

Det ångrar hon inte. Året har varit intressantoch har gett Laila både många nya kontakter och insikteri hur det går till bakom kulisserna, både inom densvenska regeringen, främst näringsdepartementet, ochi Bryssel.

- Jag är imponerad. Jag har lärt mig oerhörtmycket och det har varit intressant att se hur folk tänker,hur det fungerar, säger hon.

Dessutom får hon visa upp sin egen verksamhet. Europahuset,liksom andra organisationer, har en utställning påhögskolan i samband med konferensen.

Social ekonomi, vad är det?

Jo, en tredje sektor som också skulle kunna beskrivassom medborgarekonomi. Det är inte kommuner och staten, inteheller företag utan medlemsnytta och allmännytta därvinsten går tillbaka till verksamheten.

Det är föreningsverksamhet, hushållningssällskap,fackliga organisationer, hembygdsföreningar, folkrörelsearkiv,Röda korset, Rädda barnen. Till exempel.

Att konferensen hamnade just i Gävle beror på attvi i det här länet har många och bra exempel påjust social ekonomi. Sju städer ansökte och i slutomgångenslog vi till exempel ut Göteborg.

Vilken är din förhoppning med konferensen?

- Att vi ska nå målet som är att synliggöravad social ekonomi är. Att göra det mer känt. Attvi ska bli mer delaktiga.

Laila har jobbat bland annat med program för olika studiebesöki hela länet och hon är glad över att såmånga har anmält sig till studiebesöken. Det blirdessutom utställningar och aktiviteter utanför programmet,som även allmänheten är välkomna till.

Deltagarna kommer att få se en hel del av vad Gävlekan erbjuda, konserthuset och högskolan förstås,men även Furuviksparken och Estraden.

Däremot blev den storslagna kulturella manifestationeninte av.

- Det fanns inte pengar till den, säger Laila.

Den här konferensen har inte samma status som de övrigaministerkonferenserna, som hållits i Sverige under de sexmånader som Sverige är ordförandeland i EU.

Men det kommer ministrar även till Gävle, frånBelgien, Frankrike, Tyskland, Norge och även Kanada. VaclavHavel däremot, som skulle komma, är för sjuk. Hanhar lämnat återbud.

Ulrica Messing är ordförande i den nationella kommitténför konferensen.

- Hon är både mycket kunnig, trevlig och vet vadhon vill. Det är härligt, säger Laila.

Vilka problem har hon haft? Vad har varit jobbigt?

- Att inbjudan gick ut så sent så att det blivittidsbrist på slutet.

När vi talas vid har 940 personer anmält sig varaven tredjedel från utlandet. Då är pressen ellerövriga medarbetare inte medräknade.

Hotellen är fullbokade. Omkring 500 personer kommer attåka på studiebesök. Och konserthuset blir förlitet för invigningen. Det problemet löser man med storbilds-tevei Bo Lindesalen.

Konserthuset kommer att vara reserverat för delegaternamedan högskolan med alla utställningar kommer att varaöppet för allmänheten.

Laila är chef för Europahuset i Sandviken som hartill uppgift att informera om Europa, att vara ett nätverk.Det är en ideell förening. Det finns 129 Europahus i30 länder men bara ett i Sverige, och det bildades i Sandvikenpå initiativ av Mats Öström. Han nappade närlärare som varit i Berlin hade sett vad Europahus sysslarmed.

Genom Europahuset kan till exempel ungdomar skickas ut påutbyten, något som ökar förståelsen ochi slutändan är en fredsprocess. Europahusen ordnar konferenseroch förmedlar kontakter.

Europahusen har dock inget med EU att göra utan ärorganiserade under Europarådet.

Så hur ser Laila på EU?

- Jag ser det främst som ett fredsprojekt. Sen ärdet jätteviktigt att vi är med för att kunna påverka.Det skulle vi inte kunna göra om vid stod utanför.

Laila hade nått så långt i sin lärarkarriäratt hon var områdeschef. Varför hoppar man av ett sådantjobb?

För hennes del handlar det om en längtan efter internationellakontakter. Som skolledare hade hon ansvar för rektorsutbildningi ett utbyte med Lettland.

När hon sedan såg en annons att Europahuset sökteen chef skickade hon in en ansökan. Och fick jobbet.

I början tog hon tjänstledigt.

- Men nu har jag sagt upp mig från Gävle kommun,säger hon.

Det var ett bra val. Hon trivs med det nya jobbet men sägerockså att läraryrket sitter i ryggraden. Det kännerhon när hon pratar för unga grupper. Hon trivdes jumed att vara lärare också.

Laila är Gävleflicka.

Hennes pappa Hugo Nilsson var brandchef och familjen boddei själva brandstationen.

Hon gick på Vasaskolan och tog studenten 1966, efteratt ha gått fem år i realskola och fyraårigtgymnasium. Dessutom gick hon om ett år.

En av skolan många legendariska lärare, tyskläraren"Knacken" Östlund, konstaterade att Laila hade fåttandra intressen än skolan.

Det skrattar Laila åt i dag.

Laila trivdes i skolan och tyckte det var en jätteroligtid.

Att hon själv skulle bli lärare drömde honom ända sedan hon som tioåring hade fröken Tjernlundi skolan.

- Hon var min förebild.

Hon drömde även om att bli flygvärdinnan menvar för dålig i språk för att bli det.

I dag är hennes budskap till ungdomar hur viktigt detär att lära sig språk. Och det räcker intemed bara engelska. Reser man i Europa och vill jobba därär det lika viktigt att kunna även franska, tyska ochspanska.

För den som kan språk och är nyfiken finnsdet i dag helt andra möjligheter att komma ut än tidigare.

Efter studenten gick Laila seminariet i Gävle och utbildadesig till lärare. Det jobbade hon med i elva år innanhon blev först studierektor, därefter rektor i olikaskolor och 1990 områdeschef i Bomhus.

Hon gifte sig ung, fick två söner. Skilde sig ung.Gifte om sig och fick en son. Numera lever hon ensam, sönernahar flyttat hemifrån och hon har skilt sig även enandra gång.

Ledarskap har alltid intresserat Laila och det har hon fåttutöva som lärare, både inför barn och vuxna.

- Det fascinerar mig att jobba med människor i grupp.Att utveckla och påverka.

Lailas måttstock i livet, det hon fick lära avmamma och pappa är att vara ärlig, uppriktig och skötasig.

Hon drömde om att åka utomlands och jobba med något,gärna i en kibbutz eller som volontär med hjälparbeten.

Man hon blev kvar i sin hemstad.

Och här har hon även tagit en annan chans att tillfredsställalusten att jobba med människor i grupp.

Hon har i många år varit guide och visat bådegävlebor och gäster från Sverige och utomlandssin hemstad.

Laila är stolt över Gävle och vill gärnavisa upp vår stad.

Hon började förresten guida redan på 70-talet,men då handlade det om att leda bussresor i Europa, förbåde Perssons resor, A-L och SJ Resebyrå.

- Det var ett dygnet runt-jobb men väldigt intressant.

När sedan Bo88 i Gävle sökte guider anmäldeLaila sig och fick lära sig mycket nytt om Gävle, blandannat vår historia.

- Det blev en helt annat stad för mig. Jag fick upp ögonenför hur mycket det finns här. Alla byggnader och derashistoria och vad som hänt här under olika industriperioder,säger Laila.

Så vad är Gävle för dig?

Laila svarar med att räkna upp en lång lista; Norrlandsäldsta stad, en idrottsstad, en kulturstad, en cirkusstad,en industristad, en cykelstad, en skolstad.

En stad nära havet.

Själv njuter Laila som bäst när hon fårsitta på en sten vid föräldrarnas sommarstugai Utvalnäs och njuta av doften av tång. Då kännerhon både frihet, lugn och ro och naturens kraft.

Där har Laila tillbringat sina somrar sedan 1952 ochhon har minnen av många slag.

Som när hon blev biten i tån av en huggorm.

Det finns gott om huggormar på tomten. Kanske kännerde på sig att pappa Hugo har en speciell känsla fördem. Han brukar visserligen bära bort dem, upp i skogen.

Men ormarna kommer tillbaka. Det vet han eftersom han hartestat och målat dem med falu rödfärg.

Glömde Laila något?

Jo, efter mötet fick jag ett brev.

Gävle är naturligtvis även en konferensstad.Det om något vet Laila nu.
Annons

Läs mer i appen

Superlokalt. Superenkelt. Ladda ned vår app nu och kom ännu närmare dina nyheter

Ladda ned
Annons
Annons