Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Detta är en annons
Annons

120 cancerfall hittas varje år

GÄVLEVarje år drabbas omkring 5 000 svenskar av cancer i tjocktarmen eller ändtarmen.

Koloskopi är en effektiv metod att upptäcka tumörer och förstadier till tumörer.
Undersökningen är inte det lustigaste man kan vara med om som patient. Men den kan vara en biljett till bot och överlevnad.
- Vi botar 75-80 procent av de patienter som kommer hit i ett tidigt stadium, säger Per Ekström, kirurg och ansvarig för endoskopienheten vid länssjukhuset i Gävle.
Till enheten kommer årligen uppemot 2 400 gästrikar för att genomgå någon form av undersökning i magen. Metoden som används, endoskopi, innebär att man med ett smalt kikarinstrument tittar in i patientens innandömen, antingen via munnen (gastroskopi) eller via analöppningen (koloskopi).
Om det finns misstanke om att patienten har cancer i ändtarmen eller tjocktarmen är koloskopi den vanligaste undersökningsformen. Blod och slem i avföringen är symptom som kan föranleda en sådan undersökning. Blodet kan komma från en tumör eller från en polyp, ett slags vårta i tarmen, som senare kan utvecklas till en tumör.

Tar bort
- De polyper vi hittar tar vi bort samtidigt som vi gör undersökningen. Större cancertumörer däremot måste opereras bort kirurgiskt, säger Per Ekström.
Vid länssjukhusets enskopienhet hittar eller verifierar man 110-120 fall av cancer i ändtarm eller tjocktarm varje år.
Med tanke på hur vanlig den här cancerformen är, och de möjligheter till tidig diagnostik som finns, har idén om screeening - massundersökning - vuxit sig starkare i forskarvärlden. Fler tidiga cancerfall skulle hittas och fler människoliv räddas.
Screeningen skulle kunna gå till på ungefär samma sätt som med mammografi. Alla människor i en viss åldersgrupp, exempelvis 45-80 år, inbjuds att delta. Deltagaren får först får lämna in ett avföringsprov för analys. Om blod kan spåras i provet kallas personen sedan till koloskopiundersökning.

Saknar resurser
Per Ekström tror dock inte att den här typen av allmänna hälsokontroller kan bli verklighet inom den närmaste framtiden. Kostnaderna skulle bli höga och sjukvården saknar resurser, menar han.
Avföringsproven skulle dessutom resultera i många "onödiga" koloskopier. Även om ett prov visar på mikroskopiska mängder blod i avföringen betyder det inte automatiskt att personen har cancer, framhåller Per Ekström.
- Det räcker med att du har börjat blöda vid tandborstningen för att man ska kunna hitta blod i avföringen, säger han.
Annons

Läs mer i appen

Superlokalt. Superenkelt. Ladda ned vår app nu och kom ännu närmare dina nyheter

Ladda ned
Annons
Annons