Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

300 anmälningar om diskriminering under året – inte en enda ärende har prövats

+
Läs senare
/
  • Sågar nya lagen. Efter ett år med den nya diskrimineringslagen har 300 anmälningar om bristande tillgänglighet kommit in till DO, men inte en enda ärende har tagits vidare.    – Det blir ett moment 22, när den nya lagen aldrig får prövas i domstol, säger Lars-Göran Wadén.

Efter ett år med den nya diskrimineringslagen med fokus på "bristande tillgänglighet" skräder inte rullstolsburne Lars-Göran Wadén orden.
– Lagen borde skrivas om!

Han är en guru i "funktionshinderrörelsen", Lars-Göran Wadén. 2007 bytte han arbetet på Annonsbladet i Sandviken och blev konsult i tillgänglighetsfrågor med idel kurser och föreläsningar på schemat. Han är vice ordförande i DHR:s Gävleavdelning och sitter med i Tillgänglighetsrådet i Gävle kommun. Orädd och full av åsikter kan man följa i hans dagliga inlägg på Facebook. Hans engagemang för att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning är lika äkta som otillgängligheten är stor.

Vi träffas i det julpyntade kedjehuset i Bomhus. En Devon Rex-katt sträcker sig lojt i hans knä när han sågar ett år med den nya diskrimineringslagen:

– 300 anmälningar har kommit in och inte en enda har lett vidare till någonting. Diskrimineringsombudsmannen (DO) har valt att inte ta ett enda ärende vidare till rätten.

Läs mer: "Tillgänglighet är min hjärtefråga!"

I den nya lagen står tillgängligheten i centrum. "Bristande tillgänglighet" blir därmed en ny diskrimineringsgrund. Enligt lagen ska företag, föreningar och myndigheter undanröja hinder, som till exempel höga trösklar, eller bygga ramper för att förbättra tillgängligheten. Men en rad förbehåll har skrivits in som att företag och butiker måste ha minst tio anställda för att en anmälan ska kunna göras överhuvudtaget. Dessutom kräver lagen en rad andra "skälighetsbedömningar", bedömningar som riskerar bli mycket godtyckliga enligt Lars-Göran Wadén.

– Eftersom landets företagande till 90 procent består av företag med under tio anställda bli lagen tandlös. Det finns många lobbyister i det här, som Svensk Handel. Man är rädd för kostnader. Människors okunskap bidrar till otillgänglighet. Medvetenheten om att det faktiskt är olagligt måste öka. Jag hoppas att man vill lära sig att öka tillgängligheten. Det är en mänsklig rättighet.

– Sen förstår jag också att man inte kan kräva det orimliga, att man inte kan sätta en trapplift till en källare där ingen vistas.

Själv har han stått för tre av årets anmälningar. I somras anmälde han hela politikerveckan i Almedalen till DO för bristande tillgänglighet, den avskrevs efter bara två veckor. I en annan anmälan fick han nyligen rätt av DO.

– Jag skulle åka buss till Österfärnebo och hade till och med kollat på bussbolagets hemsida att deras bussar var tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. När bussen kom visade det sig att chauffören inte visste hur man manövrerade trappliften. Föraren var trevlig, men borde inte det ingå i hans arbetsuppgifter att veta det?

I stället fick Lars-Göran Wadén vänta två timmar på nästa – tillgängliga – buss. DO konstaterade i sitt svar att Lars-Göran Wadén troligtvis blivit diskriminerad.

– Men valde ändå inte att gå vidare med ärendet därför att det måste finnas en "varaktighet" mellan kunden och bussbolaget, som i lokaltrafiken och det här var ju en landsortsbuss. Man förklarade att man inte bara vill processa på DO utan verka "förebyggande". Dessutom skrev man att bussbolaget lovat att aldrig mer göra om det.

Lars-Göran Wadén tycker inte att det räcker som svar. Det blir ett moment 22, säger han, när den nya lagen aldrig får prövas i domstol. Ideliga förlikningar på DO gör också att lagen urholkas:

– Det är klart att en ny lag inte är perfekt direkt. Men då får den testas i rättsmaskineriet och sen kanske skrivas om. Den här lagen skulle behöva skrivas om, så man kunde presentera ett nytt lagförslag under våren. Både Stefan Löfven och Alice Bah Kuhnke har uttryckt att den borde ses över, hon sa också att det borde göras snart.

– Och jag har uppmuntrat folk att anmäla, inte för skojs skull och inte för att man alltid kan få rätt, men för att pröva lagen så personer med funktionsnedsättning som diskrimineras kan få sin mänskliga rättighet lyft. Och det är inte en ekonomisk fråga, eventuella skådeståndspengar skulle jag skänka bort.

Tillgängligheten är ett allmängiltigt problem, anser han. Det handlar inte bara om de som sitter i rullstol:

– Tänk bara på den åldrande 40-talistgenerationen. Jag kan se arméer av rullatorer! De kommer inte nöja sig med att sitta inne och inte kunna ta sig fram eller ut och resa.

Diskrimineringslagen har stötts och blötts under årtionden och den nya blev starkt kritiserad redan innan den började gälla.

Du har läst alla 146 sidorna. Hade du inte några förhoppningar alls?

– Jo, lite ändå. Inte när det gällde varor och tjänster, men i kollektivtrafiken och i skolväsendet. Där trodde jag den skulle göra nytta.

Nu funderar han på att ta sin bussanmälan till rätten.

– Man vill inte riskera att bli rättshaverist. Men bussanmälan är jag inte riktigt klar med, först vill jag hitta någon kunnig juridisk person som tror på det här. Sen riskerar jag ju att själv få betala rättegångskostnader vid förlust, men det vore fint att ta det så högt man kan. Så det blev prejudicerande.

Läs mer: Han anmäler Almedalen till DO

Vad känner du efter att ha läst denna artikel?
Älska
0
Haha
0
Wow
0
Ledsen
0
Arg
0
Annons
Annons
Annons