Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Allt fler överlever hjärtinfarkten

+
Läs senare
/
  • Cirka 500 patienter med hjärtinfarkt tas varje år omhand på Gävle sjukhus. Möjligheterna att rädda dem till livet har ökat kraftigt, säger Lars Svennberg, hjärtspecialist på Gävle sjukhus. Foto: LASSE HALVARSSON

GÄVLE Allt fler överlever en hjärtinfarkt. De senaste tio åren har dödligheten i sjukdomen under den första månaden efter insjuknandet halverats på Gävle sjukhus. Orsaken är nya, effektiva behandlingsmetoder och en förbättrad uppföljning av resultaten.

Den som råkar ut för en hjärtinfarkt har betydligt större chanser att klara livhanken i dag än förr. Bara under de senaste tio åren har dödligheten i samband med sjukhusvistelsen minskat avsevärt i Sverige.
Det framgår av den senaste årsrapporten från Riks-Hia, det nationella kvalitetsregistret för hjärtintensivvård.

Under 2004 dog sex procent av patienterna inom den första månaden efter insjuknandet. Det är hälften så många som 1995.
- Det har skett stora förändringar inom hjärtsjukvården under de här åren. Vi kan göra mycket mer för patienterna i dag än tidigare, säger Lars Svennberg, hjärtspecialist på Gävle sjukhus.

Följande nämns som viktiga förklaringar till den ökade överlevnaden:
Införandet av EKG och blodproppsupplösande behandling i ambulansen.
Ökad användning av kranskärlsröntgen och ballongvidgning. På tio år har andelen patienter som får tilltäppta kärl vidgade akut ökat från fem till 34 procent.
Ökad användning av läkemedel. Alltfler patienter får behandling med blodproppshämmande, blodförtunnande, blodfettssänkande, hjärtfrekvenssänkande och kärlvidgande läkemedel.
Förbättrade möjligheter för varje sjukhus att följa upp behandlingsresultat och jämföra sig med andra sjukhus.

Ballongvidgning är en metod som på kort tid slagit igenom med full kraft i Sjukvårdssverige. För tio år sedan fanns inte metoden i Gävle. I dag genomgår sex av tio hjärtinfarktpatienter på Gävle sjukhus ballongvidgning. Fyra av tio får behandlingen akut. Tidig behandling gör att igenproppade kärl kan öppnas innan hjärtat hunnit ta så stor skada.
- Vi kan numera dirigera ambulansen direkt till vårt angiografilabb där kranskärlsröntgen och ballongvidgning omedelbart kan inledas, berättar Lars Svennberg.
Utifrån det EKG som tas på patienten i ambulansen och som skickas över till sjukhuset kan en hjärtspecialist bedöma vilken typ av infarkt patienten har och bestämma om ballongvidgning ska göras.

Gävle sjukhus är det enda sjukhus i Gävleborg som kan utföra kranskärlsröntgen och ballongvidgning. Det har inneburit att infarktpatienter från Hälsingland i en allt stridare ström skickas till Gävle för behandling. Det anses så viktigt att patienterna snabbt får den bästa tänkbara behandlingen att det uppväger nackdelen med den ökade transporttiden.
- Upp till två timmars resa är medicinskt acceptabelt, säger Lars Svennberg.
För att möta denna ökade efterfrågan kommer Gävle sjukhus att investera i ny utrustning för kranskärlsröntgen. Det handlar om en kostnad på tio-tolv miljoner kronor.

Tankar finns också på att utöka "öppettiderna". I dag måste patienter under helgerna skickas till Uppsala för ballongvidgning.
- Vi vill kunna driva det här dygnet runt året runt. Det skulle kosta en del inledningsvis, bland annat behöver vi en viss förstärkning på läkarsidan. Men i det långa loppet är det billigare
att sköta behandlingen i egen regi än att köpa den av Uppsala, säger Lars Svennberg.

Jämfört med andra sjukhus i landet ligger Gävle bra till när det gäller användningen av de nya behandlingsmetoderna. Även överlevnadssiffrorna, som tidigare låg lågt, håller i dag en genomsnittlig nivå.
Fortfarande finns dock en hel del att göra för att ytterligare öka överlevnaden i hjärtinfarkt i länet, anser Lars Svennberg.

Det gäller inte minst i uppföljningen av patienterna efter sjukhusvistelsen. I dag vet man för lite om hur de mår efter sin infarkt, om de återfaller i rökning och andra riskfyllda vanor, om de tar den medicin de ordinerats och så vidare.
Det är möjligt att det krävs mer av förebyggande insatser för att undvika att patienterna ska återinsjukna, menar Lars Svennberg.
Han sitter med i styrgruppen för Riks-Hia och ser mycket positivt på den öppna redovisning av vårdinsatser och behandlingsresultat som sker via registret.

- Det är otroligt viktigt att vi mäter resultatet av det vi gör och kan jämföra oss med andra. Det är inget man ska vara rädd för utan en möjlighet att ta vara på för att förbättra de egna behandlingsinsatserna.

Björn Hanérus
026-15 96 34
bjorn.hanerus@gd.se
Vad känner du efter att ha läst denna artikel?
Älska
0
Haha
0
Wow
0
Ledsen
0
Arg
0
Annons
Annons
Annons