Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Detta är en annons
Annons

Allt fler väntar på LSS-beslut

GÄVLE
Vid årsskiftet väntade 75 funktionshindrade på att få sina LSS-beslut omsatta i praktiken.
Sedan dess har kön för att få en bostad med särskild service växt.

Några har väntat på att få en kontaktperson eller bostad i flera år.
- Det är klart att vi ska försöka verkställa beslut, säger Ulla Hamrén, chef för handläggarna.
Vid årsskiftet väntade 15 personer på att få en bostad med särskild service, varav tolv hade väntat längre än de tre månader JO tycker är acceptabelt. Tre personer med psykiska funktionshinder som hade bostadsbeslut enligt socialtjänstlagen stod också i kö. Under våren har kön växt till 22 personer med LSS-beslut.
Mellan april och augusti ska nu en person gå igenom kön. Omvårdnad ska också se över den långsiktiga planeringen.
- Vi försöker få igång boendestöd för utvecklingsstörda. Dels är det flera i kön som kan välja det och dels är det ett antal personer i gruppbostäder som kan flytta till eget, säger Helena B Jansson, kvalitetsledare på Omvårdnad.
Boendestöd, hemtjänst, för psykiskt funktionshindrade finns redan.
Orsakerna till att bostad dröjer varierar.
Det kan vara så att personen har tackat nej av någon anledning och väntar på nästa alternativ eller att det inte finns något som passar den som väntar.

Nytt gruppboende
Ett nytt gruppboende är inlagt i investeringsbudgeten för nästa år.
- Vi önskar att det ska bli fler bostäder, säger Lillemor Mälqvist, kassör i Föreningen för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna, FUB.
Hon tycker också att det är viktigt att alla inte ligger på samma ställe utan är utspridda.
51 personer väntade vid årsskiftet på att få kontaktperson och tre på att få en kontaktfamilj. Främsta orsakerna är att kontaktpersoner saknas eller att arbetsbelastning och tidsbrist gjort att förvaltningen inte tillsatt någon.
-Vi behöver män i medelåldern, det är såna vi saknar, säger Ulla Hamrén.
Fler unga anmäler sig, men det har inte funnits resurser att ta hand om dem. Ulla Hamrén efterlyser större aktivitet när det gäller att rekrytera.
Behovet av kontaktpersoner är störst bland de som har psykiska funktionshinder.
- Behovet är stort av att bryta isoleringen, säger Hamrén.
Sex personer har inte fått daglig verksamhet enligt sina beslut. Några provar arbetsplatser och några går fortfarande i skolan.
Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet över kommunerna.
- Vi kan inte tvinga kommunerna att verkställa. Vi vill ha sanktionsmöjligheter mot icke verkställda beslut, säger Christina Markstedt, tf socialdirektör, som ändå tycker att kommunerna försöker.
Hon tycker att rättssäkerheten är det stora problemet.
- De enskilda sitter där med en papperslapp och det har de ingen nytta av.
Hon tror att utvecklingen beror på att ansvaret för biståndsbedömning och resurstilldelning tidigare låg på samma ställe.

ANNA BAGGE
Annons

Läs mer i appen

Superlokalt. Superenkelt. Ladda ned vår app nu och kom ännu närmare dina nyheter

Ladda ned
Annons
Annons