Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Annette och Per berättar om seriekrocken

+
Läs senare
/

I tisdags blev Annette Wheeler och Per Zackrisson inblandade i en seriekrock på E4.
En 39-årig kvinna misstänks nu för drograttfylleri efter att ha orsakat olyckan som kunde ha slutat så mycket värre.
– Vi hade verkligen änglavakt, säger Annette Wheeler.

Annette Wheeler tar emot i sommarstugan i Jädraås. Det har gått några dagar sedan olyckan och hon börjar allt mer förstå vad hon varit med om. Några blåmärken på armarna vittnar om seriekrocken och sjukhusvistelsen som följde. Annars syns det inte utanpå vad hon varit med om. Men det känns – inuti.

– Jag känner mig liksom urlakad, tömd på energi, säger hon och berättar att hon också har ont i ryggen.

Allt började när hon var på väg från hemmet i Stockholm till sommarstugan under tisdagseftermiddagen. Plötsligt blir hon omkörd av en förare som vinglar märkbart över körfältet på E4:an.

– Hon körde först ut mot väggrenen och sedan in mot mitten. Jag tänkte att det säkert var någon som sms:ade medan den körde. Jag blev ganska sur, vi körde ju trots allt i cirka 100 kilometer i timmen.

Annette Wheeler ville inte ligga bakom utan körde om.

– Då tutade jag och tittade på henne – men hon såg bara rakt fram på vägen.

Efter det tänkte hon inte så mycket mer på den vingliga föraren utan fortsatte färden mot stugan – lyckligt ovetandes om vad hon snart skulle råka ut för.

På vägen befann sig också Per Zackrisson. Även han skulle bli inblandad i krocken.

Han var på väg hem från jobbet i Tierp och suckade över köerna som bildats och tänkte att det skulle ta tid att ta sig hem den här eftermiddagen.

Vid påfarten till Sandviken hade köerna tvingat både Annette Per att sänka farten. De berättar att de körde i cirka 30-40 kilometer i timmen på motorvägen.

– Jag saktade helt enkelt ned och ställde mig i ledet, säger Anette Wheeler.

Sedan smällde det plötsligt till.

En bil körde in i sidan på Annettes bil och dörren till förarsätet trycktes in. Först gick den inte att öppna. Men efter att ha sparkat upp den med foten lyckades hon ta sig ut och fick sedan hjälp av tjej på plats. Där någonstans hade Annette redan halat upp telefonen för att ringa 112.

– Kanske beror det på de amerikanska actionfilmer man sett – men det kändes viktigt att komma ut från bilen så snabbt som möjligt ifall det skulle explodera, berättar hon.

Bland det första larmoperatören frågade var också om det runnit ut olja från någon av bilarna. För det var nämligen inte bara hennes bil som blivit påkörd.

Kvinnan hade också kört in i Per Zackrisson. Han berättar att det smällde till rejält.

– Det kändes som att bli påkörd av en lastbil, så kraftig var smällen.

Annette sitter i soffan i stugan och berättar att både Pers och den 39-åriga kvinnans bil blev totaltförstörd. Kvinnan fick till och med skäras ut från sin.

Kontrasten mellan olycksplatsen och det gröna vardagsrummet är stor.

Annette berättar att hon får lust att säga till kvinnan att det faktiskt kunnat gå åt helvete – på riktigt.

– Jag känner mig förbannad och ledsen samtidigt som det känns som att jag hade änglavakt.

Hon berättar att det luktade bränt gummi på platsen – men att lukten troligtvis inte kom från den andra kvinnans bil.

– Det fanns inga bromsspår alls, berättar Annette Wheeler.

Både Per och Annette tror att kvinnan måste ha hållit hög fart. Han säger att det kan ha rört sig om 80 kilometer i timmen.

Men allt gick så fort. Och det var nog först när både Annette och Per fick sitta på vägräcket medan vårdare stabiliserade deras nackar som åtminstone Annette förstod att hon varit med om en krock.

Efter det lades hon ner på marken och spändes fast på en bår innan färden bar av mot Gävle sjukhus.

– Jag började frysa och kallsvettas när jag kände asfalten mot händerna. Samtidigt såg och hörde jag hur folk sprang omkring mig, berättar hon.

Just känslan av att det trots allt var så många som brydde sig och ville hjälpa till är något hon bär med sig.

– Det var nog ändå det jag fascinerades mest av, säger hon.

Alla tre fördes till akutmottagningen. Per kunde åka hem samma kväll. Men han har ont i nacken efter att en flisa från en kota släppt. Annette fick stanna ett dygn på grund av chock och ojämna hjärtslag. Den andra kvinnan klarade sig och kunde lämna sjukhuset.

I dag känner sig Annette trots allt lättad och glad över att det ändå gick bra. Men att se bilen på verkstaden blev verkligen ett uppvaknande.

– Jag tänkte ju att det hade gått bra – men den var verkligen helt förstörd i bak. Det fick mig att förstå vilken tur jag haft.

Den andra kvinnan är nu misstänkt för vårdslöshet i trafiken, drograttfylleri och ringa narkotikabrott. Annette Wheeler säger att det känns viktigt att berätta om hur det kan gå om man kör påverkad.

– Om det nu var så att hon inte var sjuk, utan faktiskt var påverkad av något, så känns det såklart inte bra. Tänk om mina barn hade varit med i bilen – vad hade kunnat hända då?

Vad känner du efter att ha läst denna artikel?
Älska
0
Haha
0
Wow
0
Ledsen
0
Arg
0
Annons
Annons
Annons