Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Barn och Ungdom måste spara

GÄVLEBarn- och ungdomsnämnden hotas av ett underskott för nästa år på 21 miljoner kronor.

Annons
Det kommer att leda till kännbara besparingar.
- Men två saker har vi redan bestämt att vi inte ska röra. Vi ska inte minska lärartätheten, och inte öka antalet barn i barngrupperna i förskolan, för det gick vi till val på, lovar Helene Åkerlind, s, ordförande i barn- och ungdomsnämnden.
- Jag tror att vi måste öka samarbetet med andra nämnder för att klara budgeten, säger hon.

Räcker inte till
Omvårdnadsnämnden och Kultur- och fritid har redan varnat för att de ramar de fått för nästa års budget inte räcker. Nu kommer alltså samma besked från Barn- och Ungdom.
- Om vi bara fortsätter som tidigare får vi ett underskott. Jag tror inte att det löser sig med vanlig sparsamhet. Vi borde ta beslut om förändringar som gör att vi kan få loss mer pengar, säger Helene Åkerlind.
På nästa sammanträde ska nämnden diskutera en lista över de tänkbara besparingsalternativ som finns. Helene Åkerlind tror att det kommer att leda till att man tar upp nya diskussioner med tekniska nämnden och med socialnämnden.
- Jag tror till exempel inte att vi ska lägga ner öppna förskolan, för det är det enda vi gör för de riktigt små barnen. Men kanske ska socialnämnden driva dem? Det var faktiskt socialnämnderna som startade öppna förskolor en gång i tiden, säger hon.

Minskat antal barn
En av orsakerna till att det saknas pengar i skolbudgeten är att barnantalet minskar. Det har lett till att nämnden fått 5,6 miljoner kronor mindre i anslag. Resten av underskottet beror på att barn- och ungdom inte fått full täckning för kostnadsökningarna.
- Vi har till exempel fått en procent för att täcka kostnadsökningar för Kost- och städ, men det blev tre procent dyrare. Hyreskostnaderna har ökat med 1,5 procent, men vi har bara fått en procent, säger Helene Åkerlind.
En orsak till att barn- och ungdom fått ökade kostnader är att socialtjänsten blivit mer restriktiv med att placera barn med problem i andra kommuner. Då måste man i stället ordna skolgången för dem i Gävle.
- Bara de senaste två åren har två specialskolor startats och en till är på gång. Det är grupper där det kan vara fem-sex elever på tre vuxna, och det kostar. Socialtjänsten har sparat mycket pengar på det, och jag tror säkert att det är bra för kommunen på sikt, men just nu ger det oss kostnader, säger Helene Åkerlind.

Nya nämnden
Besluten om vilka neddragningar man ska göra kommer inte att tas på decembermötet utan först när den nya barn- och ungdomsnämnden tillträtt efter nyår. Det betyder att Helene Åkerlind, som inte nominerats till någon kommunal nämnd av arbetarekommunens valberedning, kanske inte får vara med och ta beslutet om den nya budgeten.
Att lämna sitt uppdrag med ett sparkrav på 21 miljoner kronor hängande i luften är inte riktigt vad hon tänkt sig. Men Helene Åkerlind försvarar det budgetförslag hon hittills varit med och arbetat fram.
- Det är ändå en stark budget. Det finns nästan 20 miljoner kronor i höjning av lärarlönerna utan att det har går ut över lärartätheten. Den kommer till och med att öka från lite grann, från 7,36 till 7,40. Och barnantalet ligger kvar på 16,5 i barngrupperna. Det är inte tillräckligt bra eftersom vi gick till val på att vi ska ner till 15 barn, men jämfört med andra kommuner har vi ändå små grupper, säger hon.
Att nå rikssnittet i lärartäthet, som var ett annat vallöfte, med årets budgetram är en omöjlighet.
- Vi skulle behöva få 100 miljoner extra av Mats Ågren varje år för att klara det och det tror jag aldrig att vi får. Det är därför jag tror att vi måste börja samarbeta mer med andra nämnder, och sluta skjuta över kostnader på varandra, säger Helene Åkerlind.
Annons
Annons
Annons