Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bok berättar om trätradition

/
  • Foto: LEIF JÄDERBERGNöjd redaktör. Ingela Boström, byggnadsantikvarie på länsstyrelsen i Gävle, är nöjd med praktverket Tradition i trä som hon varit en av redaktörerna för.

GÄVLEHälsingegårdar förstås, men också rundlogar i Västerbotten, grosshandlarvillor i Stockholms skärgård och radbyar på Öland.Nästan alla sorters svenska trähus finns med i praktverket "Tradition i trä - en resa genom Sverige" som kom ut i våras.

Annons
- Jag tycker själv att boken blev väldigt fin. Det är roligt att vara med i ett projekt som man blir så nöjd med, säger Ingela Broström, Gävle, en av bokens redaktörer.

Bredare bild
Boken har kommit till i syfte att teckna en bredare bild av den svenska träbyggnadstraditionen, skriver Ingela Broström i förordet.
Det lyckas den också med. Vem har till exempel tidigare tänkt på Visby som en trästad?

- Det har jag själv aldrig gjort. Jag tror att folk hoppar till lite extra när man tar med Visby i en bok om trähus. Men det finns faktiskt 500 bulhus, eller skiftesverkshus, i Visby, säger Ingela Broström.

- Det är det som har varit så roligt, att även om man som jag har jobbat med trähus i 14 år så finns det nya saker att lära sig, säger hon.

Just nu är Ingela Broström tillbaka på sitt jobb som byggnadsantikvarie på länsstyrelsen i Gävle. I höst ska hon vara tjänstledig igen för att arbeta för Svenska föreningen för byggnadsvård, där hon är ordförande sedan år 2000.
Det är inom föreningen som idén till boken väcktes.

- Vi hade en konferens i Hjo och där var det någon som påpekade att det var konstigt att det inte fanns någon bra bok om det svenska trähuset. Och eftersom vi gav ut en bok 1998 som heter "Hantverk i gamla hus", och den sålt väldigt bra, blev vi sugna på att göra en till, säger Ingela Broström.

Boken kom till som ett samarbete mellan Svenska föreningen för byggnadsvård, Turistdelegationen och Europeiska turismforskningsinstitutet. Som en av medlemmarna i redaktionskommittén har Ingela Broström kunnat påverka urvalet i boken.

Hur väljer man vilka trähus som ska få vara med?

- Det är jättesvårt. Vi ville teckna en bredare bild av det svenska trähuset än bara den lilla röda stugan som man kanske först tänker på. Och vi ville täcka hela Sverige.

- Själv är jag väldigt nöjd med att vi har med så mycket från Norrland. 50 procent av boken täcker 50 procent av Sverige. Det är inte så vanligt, säger hon.

Ett av hennes egna favoritavsnitt i boken handlar om rundlogarna i Västerbotten och Norrbotten, där säden tröskades med häst och vagn. Ingela Broström, som är från Boträskfors utanför Boden, fascinerades av rundlogarna redan som liten. Ett annat avsnitt handlar om skogssamernas träbyggnader.

- Det avsnittet tycker jag har varit roligt att läsa eftersom skogssamernas byggnader inte är så kända. Min morfar var renägare, så jag är av skogssamesläkt, säger Ingela Broström.

Ingela Broström medverkar inte som författare. Men hon kan ta åt sig äran av att ha fått med det enda kapitel där Gästrikland spelar en viktig roll. Det handlar om fiskarkapellen utmed Norrlandskusten, som ofta har byggts av Gävlefiskare.

- Det är nog de enda kyrkliga byggnader vi har i Sverige som är av europeiskt intresse. De borde vara en mycket större turistattraktion än vad de är, säger Ingela Broström.

Den svenska trähustraditionen är fortfarande lite underskattad bland allmänheten, tycker Ingela Broström.

- Jag tycker att jag ofta stöter på personer som blir förvånade när man berättar vilket fint hus de har. Inte visste jag att det här var så fint, säger de.

Hållbart material
Att trä är ett mycket hållbart byggnadsmaterial i vårt klimat är inte heller särskilt känt.
Men det finns fortfarande mer än hundra träbyggnader i Sverige som är byggda före 1527, kyrkorna oräknade. Det äldsta trähuset är kyrkhärbret i Älvdalen i Dalarna, som byggdes år 1286.

- Jag har varit inne i det och timret är alldeles friskt. Om man bara bygger i heltimmer och med kärnvirke, då håller det. Man behöver inte konservera trät på något sett. De här byggnaderna har förmodligen stått helt obehandlade i många hundra år, säger Ingela Broström.

Själv bor hon också i ett trähus, en tvåfamiljsvilla i Villastan i Gävle, byggd 1934 men i en stil som stämmer bättre med 1920-talet.
Men just den sortens trähus från 1900-talet finns inte alls med i boken Tradition i trä.

- Nej, vi har hållit oss till de traditionella trähusen. Men vi pratade mycket om det. Från 1900-talet finns ju hur mycket som helst som man skulle kunna ta med. Sommarstugorna till exempel. Det finns material till en annan bok, säger Ingela Broström.

I väntan på att den idén ska mogna ska Ingela Broström bli klar med den bok som hon arbetat med sedan trähusboken blev klar. Den boken ska handla om papperstapeter.

- Tapeter är mitt speciella intresse och det väcktes faktiskt i hälsingegårdarna. Man talar ofta om de fina väggmålningar som finns i många hälsingegårdar, men man glömmer att i det finaste rummet hade man dyra franska tapeter, säger Ingela Broström.

INGEGERD SÖRGARD
Annons
Annons
Annons