Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Brist på jourhem för barn i kris

GÄVLEGävle kommun har brist på jourhem. I dag har endast tre familjer skrivit på kontrakt med socialtjänsten.

Annons
- Efterfrågan på jourplaceringar är större än vad vi klarar av. Vi kan inte hjälpa till med alla, säger Margareta Bonde.
Hon är familjehemssekreterare och ansvarar för rekryteringen av jourhem i kommunen. Det är till henne som socialsekreterarna ringer när de behöver hjälp att hitta ett tillfälligt hem till ett barn i kris.
- Eftersom jourhemmen har ett avtal med oss tar de emot barnen om de har möjlighet. Men när de har fullt försöker vi hitta familjehem eller kontaktfamiljer som kan hjälpa till, säger Margareta Bonde.
Jourhem tar hand om akuta placeringar. Det kan vara ungdomar med en trasslig relation till sina föräldrar, barn som blivit misshandlade eller har en mamma eller pappa med missbruksproblem som behöver komma ifrån.

Högst tre månader
Tanken med jourhemmen är att barnen ska bo där i högst tre månader. Därefter ska det vara utrett om flickan eller pojken kan flytta hem igen eller om de ska bli fosterbarn i ett familjehem.
- Men den tiden är svår att hålla. Nu blir de kanske kvar i ett halvår istället, säger Margareta Bonde.
Det råder nämligen även brist på familjehem i kommunen vilket gör att barnen blir kvar på jourplaceringar. Det leder i sin tur till att nya barn som skulle behöva en jourplats inte kan få en.
Enligt Margareta Bonde har det alltid varit svårt att hitta familjer som kan tänka sig att bli jourhem i Gävle. Exakt varför vet hon inte, kanske känner inte människor till hur jourhemsverksamheten ser ut.

Stöd och handledning
- Det som jag tror skrämmer är tanken att de ska bli sittande ensamma med hela ansvaret för barnet. Men det behöver man inte vara rädd för, jourhemmen ingår i en grupp som får mycket stöd och handledning, säger hon.
Vem kan då bli jourfamilj?
- Det ska vara vanliga familjer som har erfarenhet av och ett intresse för barn och ungdomar. Barnen är i kris när de kommer, därför måste familjen kunna känna empati och vara snäll men även sätta gränser. Det behöver de här barnen, säger Margareta Bonde.
Annons
Annons