Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Emstedt vädjar om hjälp för svårt sjuka Mirna

+
Läs senare

GÄSTRIKLAND Akut. Det är läget för svårt sjuka och handikappade Mirna och hennes mamma. Mirna sitter inte längre på den madrass där hon tillbringat det senaste halvåret. Nu ligger hon ned.

Att hon plågas och har ont kan omöjligt undgå någon.
- Det är jobbigt. Mamma bara gråter. Jag kommer inte till toaletten.
Mamman har just fått veta att de syskon till Mirna som togs ifrån henne när hon flydde sin man och sin familj i Libanon mer eller mindre har lämnats åt sitt öde.
De pengar som pappan sporadiskt skickade till dem som tagit hand om barnen slutade komma.

För någon dag sedan fick Mirnas mamma veta att pappan har hittats död i Beirut. De personer som inhyst Mirnas syskon vill nu avsäga sig bördan.
När mamman, i desperation över sina övergivna barn i hemlandet, funderade på att riskera allt för att återvända drabbades Mirna av ett sammanbrott.
Advokat Tryggve Emstedt, vädjar nu att Mirna tas in på barnpsyk akut.
- Vi har blivit lovade en akuttid. Det här är oerhört tragiskt, säger han.
Han säger att apatiska barn tycks ha blivit norm i flyktingärenden i Sverige.
- Det är vedervärdigt och inget annat än psykisk misshandel, tortyr. Inget görs förrän bägaren rinner över och det kanske är för sent. Den här bägaren har varit full länge.

Mamman är pressad. Blicken är desperat och vädjande. Hon har hjälp av en tolk, som inte riktigt tycks hinna med alla orden.
- Vad skulle du själv göra om det var dina barn? Det är mycket, mycket svårt. Om jag åker tillbaka så riskerar jag Mirnas liv, om inte så riskerar jag de andras, de yngsta - tvillingarna är tre och ett halvt år. De tror att deras mamma har övergivit dem&

Hon har blivit starkt avrådd från att återvända, dels av de kontakter hon fortfarande har i Libanon, dels av Tryggve Emstedt.
- Om jag tänker med hjärnan vet jag att Libanon inte är något alternativ. Men jag har ett hjärta och barn som behöver en mamma.
Mirna ligger under täcket när hon får besök. Det tar en stund innan hon tittar fram. Hennes gulbleka ansiktet skrynklas ihop av smärta emellanåt.
Hon gömmer ansiktet när mamman drar upp hennes tröja för att visa det svullna, inflammerade ryggslutet. Det är länge sedan hon hade kontakt med sjukvården.
- Jag har mest ont där, i ryggen, säger Mirna.
För ett antal veckor sedan fick hon med hjälp av Asylkommittén remiss till länssjukhuset. Hon väntar fortfarande på en tid. Efter det har hon möjlighet att bli remitterad till specialistvård i Uppsala.

Hennes rullstol gick sönder tidigt i somras. I går fick hon en ny av Asylkommittén.
Många människor har reagerat på Mirnas öde. En hel del pengar har kommit in på det postgirokonto som kommittén öppnat till förmån för henne och hennes mamma.
- Vi vet ännu inte vad hennes sjukvård kommer att kosta eller om hon behöver opereras. Varenda krona kommer säkert till pass.
Mirna ligger hela tiden, inte ens sömn befriar längre.
- Jag tänker inget särskilt. Jag försöker sova, men det är lite svårt& jag är rädd och det är så mörkt och tyst. Jag hör att mamma är ledsen också.

Sofia Öhlander
Vad känner du efter att ha läst denna artikel?
Älska
0
Haha
0
Wow
0
Ledsen
0
Arg
0
Annons
Annons
Annons