Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En grönbrun välling sipprar ut

/

GÄVLE/En timme i...sopbilenKrälande, vita, glänsande, centimeterlånga små varelser myllrar runt längs innerväggarna på containern. Fluglarverna är det enda som finns kvar när sopgubben Pierre "Pirre" Larsson med en duns släpper ner den stora stållådan på asfalten igen.

Annons
- Äh, det är inte så farligt. Det var värre förr när vi kånkade på tunnor. På den tiden kryllade det av råttor i och runt soprummen, säger "Pirre" som har varit renhållningsarbetare i 16 år.

Över Gävle strålar solen och sommarvärmen gör att fluglarverna lever och förökar sig bland gamla sopor. När "Pirre" öppnar dörren till sophuset strömmar en tung, sötaktig och kväljande lukt över parkeringen vid ett av husen på Rågångsvägen i Sörby.

Men över Forsbackatippen svävar en odör som är betydligt värre och mer påträngande. När dagens första soplass på 8,5 ton ska lossas är det små andetag som gäller. I vanliga fall tippas hushållssoporna rakt ner i ett hål i en prydlig anläggning på sopstationen för vidare transport till en förbränningsanläggning i Uppsala. Men just nu pågår underhållsarbete runt sopanläggningen så gubbarna får lägga skräpet på hög som man gjorde förr.

Gigantisk måsflock
Via en smal grusväg klättrar Scaniabilen uppför berget där en gigantisk flock måsar kalasar på gamla matrester. Med hjälp av en monitor i förarhytten backar "Pirre" med van hand den stora bilen mot kanten och slänger upp dörren utan att tveka.

- Ska du med ut? frågar han med ett stort leende.
Jag hoppar ut. Stanken slår emot mig. Jag håller andan. Så länge jag kan ...

På utsidan av bilen sitter en panel varifrån "Pirre" manövrerar tömningen av containern. När den väldiga kolossen till sist står på högkant sipprar en grönbrun välling ut ur innandömet innan soppåsarna mödosamt går samma väg. Tydligen är det inte alla som sorterar sina sopor för när kassarna landar på högen klirrar det av glas som krossas.

- Du skulle ha varit med förra veckan. Då var det så här mycket lervälling här på vägen efter allt regnande, säger "Pirre" och måttar upp drygt tre decimeter mellan händerna.
- Då var det inte kul, tillägger han.

I samma ögonblick sveper en välgörande vind in över tippen från öster med frisk, ren luft. Och plötsligt går det att ta ett djupt andetag utan att riskera att frukosten kommer upp.

Vänjer sig
Trots att det svävar en envis doft av sopor inne i förarhytten är lukten ingenting som stör "Pirre".

- Man vänjer sig. Värst är det i surströmmingstider. Då är stanken nästan outhärdlig. Men när arbetsdagen är slut tar man en dusch och då försvinner lukten, säger "Pirre" som trivs med jobbet som sopåkare eftersom det är självständigt.

Ingen bas hänger över axeln för att kolla att jobbet blir gjort. "Pirre" sköter sig själv och har ansvaret för bilen. Det är han som tvättar den både invändigt och utvändigt och utför enklare servicejobb.

Tufft vintertid
-Jag gillar friheten och att jag får vara utomhus. Enda nackdelen är att jag inte har någon att prata med. I bland kan det kännas lite tråkigt. Men jag ser till att äta både frukost och lunch inne på Återvinningscentralen på Sörby Urfjäll för gemenskapens skull med de andra gubbarna, säger han.

Vintertid tycker "Pirre" att jobbet blir tuffare. Snö, is och halka gör att det kan vara svårt att ta sig fram. Följden blir ett mer pressat tidsschema. Detsamma gäller när det är helgdagar i veckorna. Soporna ska tömmas ändå vilket gör att det blir mycket övertid.

- Men jobbet är lättsammare nu än när jag började i branschen på 80-talet. Då var det ett evigt släpande på sopsäckar från källarutrymmen och trånga skrubbar. Det var inte bara tungt utan farligt också. Jag fick ett och annat skrapsår av glas och knivar som folk hade slängt i soporna, säger han.

Knyt ihop påsen
Generellt sett tycker "Pirre" att gävleborna är duktiga på att sortera sitt avfall även om en del slänger grovsopor där de inte hör hemma. Men det finns en sak vi är dåliga på:

- Knyt ihop påsarna! I bland händer det att det rinner ut lösa sopor i huvudet på mig när jag tömmer containern. Det är inte kul att få glas i skallen, säger Pierre "Pirre" Larsson.

ELIZABETH FORSMARK
Annons
Annons
Annons