Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Falsklarm för 2,6 miljoner

/
  • Arkivbild I onödan. Ungefär var tredje gång brandmännen kastar sig in i bilarna och rycker ut med \npåslagna sirener brinner det inte.

GÄVLE

Annons
Förra året tjänade brandkåren i Gävle omkring 2 600 000 kronor på falska automatlarm.
De kommunala brandkårerna gör för litet för att minska antalet falska larm, kritiserar Räddningsverket.
För varje falsklarm tjänar brandkåren en hacka. Ju fler falska larm, desto bättre?
- Så är det inte. Pengarna finns med i budgeten, men vi gör allt för att påverka anläggningsägarna att skaffa nyare system, säger Tommy Törling, ställföreträdande räddningchef vid brandkåren i Gävle.
Industrier, förvaltningar, varuhus och sjukhus har oftast installerat så kallade automatlarm. Detektorer tror att det brinner och det börjar pipa hos SOS.
SOS larmar ut brandkåren till den misstänkta branden, som så gott som alltid visar sig vara en felindikering, ett reparationsarbete eller en rykande askkopp.

3 500 kostar larmet
Utryckningen bygger inte på att någon faktiskt sett att det brinner, och brandkårens bilar hinner knappt fram innan de kan vända hemåt.
För varje falskt larm tvingas anläggningsägaren betala 3 500 kronor till brandkåren, som en slags bot. Brandkåren i Gävle ryckte ut på omkring 750 automatlarm under 2002.
Ett 30-tal av larmen handlade om något slags brand, som inte var värre än att man släckt innan brandkåren nådde fram (brand i askkopp, vidbränd mat). En handfull av larmen var berättigade, det vill säga det fanns någon typ av eldsvåda som brandkåren kunde hjälpa till att släcka.
Resten var onödiga utryckningar som gjordes samtidigt som det kunde börja brinna någon annanstans, som i ett bostadshus. Utryckningar som inbringade mångmiljonbelopp till brandkåren i Gävle.
Tommy Törling förnekar kategoriskt att man inte vill att falsklarmen ska minska, och därför inte ligger efter anläggningsägarna att förbättra sina system.
- Så är det inte. Automatlarm är ingenting vi vill hålla på med, säger han.
Räddningschefen framhåller i stället riskerna med de många onödiga utryckningarna.
- Det är inte lätt att prioritera mellan ett automatlarm och det som kan vara ett riktigt larm om brand eller bilolycka, säger Tommy Törling.
Förutom riskerna är det också knappast populärt bland brandmännen att åka omkring som skottspolar när man kunde ägna sig åt att träna för svåra situationer.
- Det blir ett störande moment, säger Tommy Törling, som gärna mister både pengarna och falsklarmen, snarare än tvärtom.

MATS HEDSTRÖM
Annons
Annons
Annons