Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Falsklarm ger halv miljon i intäkt

+
Läs senare

GÄVLEVar tredje larm som landets räddningstjänster åker ut på är falskt.Enligt Räddningsverket skulle de onödiga utryckningarna kunna minska. Men eftersom räddningstjänsterna varje år får stora intäkter på grund av falsklarmen så gör de inget åt problemet.

- Jag håller inte med, säger Mats Granat, chef för Gästrike Räddningstjänst, som är besviken över påståendet.

Det är chefen för Räddningsverkets olycksförebyggande enhet, Mette Lindahl-Olsson, som i en rapport har granskat fjolårets utryckningar i landets kommuner.
Det har visat sig att var tredje utryckning är onödig. Boven i dramat är till största del de automatiska brandlarm som installeras i skolor, industrier och på sjukhus.
I Gästrikland har 450 anläggningar sådana brandlarm. Tillsammans larmade dessa 699 gånger i fjol. I endast fyra procent av fallen brann det på riktigt.

Halv miljon per år
För Gästrike Räddningstjänsts del betyder de falska larmen en extra intäkt på mellan 500 000 och 600 000 kronor varje år, eftersom larminnehavaren debiteras om utryckningen var onödig.

Intäkten räknas in i budgeten och det är kanske därför som viljan att komma till rätta med problemet inte är så stark, misstänker Mette Lindahl-Olsson. Ett påstående som Mats Granat fnyser åt:
- Syftet att debitera dem är inte att tjäna pengar utan att få dem att inse att de borde lägga pengar på att underhålla larmutrustningen istället.

Enligt honom står inte Gästrike Räddningstjänst och faller med de intäkter som falsklarmen ger varje år.
- En halv miljon mindre är ingen katastrof för oss. Det är inte ens en procent av vår totala nettodriftsbudget, säger han.

Försöker minska antalet
Det är larminnehavarna som har ansvaret för utrustningen, men enligt Mette Lindahl-Olsson borde det även ligga i räddningstjänsternas intresse att minska antalet falsklarm.

Enligt Mats Granat är det precis vad räddningstjänsten gör redan i dag.
- Vi försöker få företagen eller skolorna att teckna avtal med firmor som sköter om utrustningen. Dessutom påpekar vi att de bör stänga av utrustningen om de ska svetsa i ett visst rum, säger han.
- Ingen skulle bli gladare än vi inom räddningstjänsten om det blev en ändring.

För det första skulle risken att brandkåren befinner sig på ett falsklarm när de egentligen behövs på en riktig brand minska. Dessutom skulle brandmännen få mer tid över till övningar och service av sin utrustning.

ANNA HÖGLUND
Vad känner du efter att ha läst denna artikel?
Älska
0
Haha
0
Wow
0
Ledsen
0
Arg
0
Annons
Annons
Annons