Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Detta är en annons
Annons

Fler levande donatorer efterlyses

GÄVLEOm Sverige haft lika många njurdonatorer per invånare som Cypern hade man inte behövt göra njurtransplantationer från döda människor.

Det framgick när ämnet donation från levande givare avhandlades vid det nyligen avslutade regionmötet i njurmedicin i Gävle.

Levande givare
I två dagar har njurläkare och njursjuksköterskor från stora delar av landet varit samlade i Gävle konserthus. Totalt var 225 personer anmälda.
Mötet, som är ett årligt evenemang inom Uppsala-Örebro-regionen och som i år arrangerades av Länssjukhuset i Gävle-Sandviken, bestod bland annat av föredrag kring aktuella njurmedicinska frågor. Även representanter för industrin fanns på plats för att visa upp det senaste inom den medicinska tekniken. Bland annat presenterades för första gången en helt ny typ av dialysapparat.
Ingela Fehrman-Ekholm, njurläkare vid Huddinge universitetssjukhus och Sophiahemmet, berättade om sin forskning kring njurdonationer från levande givare. Hon konstaterade att det fanns stora skillnader mellan olika länder när det gäller den här typen av donation. Cypern ligger i topp. Sverige skulle behöva öka antalet donationer från levande givare med 450 per år för att komma upp i det landets nivå.

Löper ingen större risk
Det blir svårt, tror Ingela Fehrman-Ekholm. Hon ser det ändå som mycket angeläget att Sverige får fram fler människor som är beredda att donera en njure. Förutsättningarna för att transplantationen ska lyckas och mottagaren överleva är bättre om njuren kommer från en levande människa än från en död.
Den som donerar en njure löper heller ingen större risk. Njurdonatorer lever lika länge som andra. Komplikationer - till exempel smärta från ärret - uppträder i 15-20 procent av fallen.
Det vanligaste är att donationen sker inom familjen, till exempel att en far skänker sin dotter en njure. Numera är det även tillåtet donera en njure till en vän. Men den typen av donation är fortfarande relativt ovanlig.
- Vänner som vill donera blir ofta ifrågasatta och nästan övertalade att avstå. De tas inte på allvar, säger Ingela Fehrman-Ekholm.
Donatorerna känner ofta en stor tacksamhet över att ha kunnat hjälpa en medmänniska. Detta kan Ingela Fehrman-Ekholm själv vittna om. Hon är nämligen själv njurdonator. För åtta år sedan skänkte hon sin ena njure till sin njursjuke make. Om detta har hon berättat i en bok.
BJÖRN HANÉRUS
Annons

Läs mer i appen

Superlokalt. Superenkelt. Ladda ned vår app nu och kom ännu närmare dina nyheter

Ladda ned
Annons
Annons