Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Detta är en annons
Annons

Flottningsepoken inventeras

/
  • Foto: NICK BLACKMONInventering. I fjorton dagar har arkeologen Ylva Roslund-Forenius följt Testeboån för att dokumentera alla rester av flottningsepoken.

GÄVLEHundratals arbetstimmar måste ha lagts ner på den grävda kanal som går under E4:an en liten bit från Testeboån. En del av timmerskoningen finns fortfarande kvar, men det mesta är borta.

Kanalen är en av de lämningar från flottningsepoken i Testeboån som arkeologen Ylva Roslund-Forenius just nu inventerar.
- Jag hoppas att mitt arbete ska leda till att vi kommer fram till hur lämningarna efter flottningen ska bevaras, säger Ylva Roslund-Forenius, arkeolog och expert på flottningsepoken.
Under fjorton dagar har Ylva Roslund-Forenius traskat bland myggorna på Testeboåns stränder och noterat var det finns kanaler, rännor och stenvallar som flottarna byggt för att timret skulle kunna komma fram i ån. Trots att det snart är 50 år sedan flottningen upphörde finns det fortfarande spår kvar efter flottarnas slit.

Effektivt hinder
Ylva Roslund-Forenius har arbetat i 25 år som arkeolog, inriktad på skogshistoria. Men hon var faktiskt med och arbetade sista året man flottade timmer på Ångermanälven också.
- Jag har stor nytta av det, för det gör att jag vet vilken enorm yrkesskicklighet som flottarna hade, säger hon.
Timret höggs i allmänhet ovanför Lundbosjön och bogserades över sjön. I Oslättfors var dammarna ett effektivt flottningshinder, så i stället var lilla Nyhammarsån flottningsled. Ylva Roslund-Forenius har konstaterar att hela Nyhammarsån är rensad och att man fortfarande kan se var flottarna lade ut länsar.
För att få timret förbi forsarna i Testeboån valde man från början ett annat sätt: man grävde kanaler. Mellan Oslättfors och Södra Åbyggeby finns tre sådana långa kanaler kvar, en från Skålängsholmen rakt söderut över myren, en som går över Rovaholmen och vidare till Svartströmmen, och en som går under E4:an.
Riktigt säker på hur man flottat timret förbi Strömsbro är inte Ylva Roslund-Forenius, innan hon hunnit gå igenom de uppgifter som finns i gamla arkiv:
Men det ser faktiskt ut som om man flottat i i den västra åfåran hela vägen ner. Men ser att den är ordentligt upprensad. Och nedanför spinneriet har stranden varit skodd med pålar hela vägen, säger hon.
Kanalen söder om Skålängsholmen ser man bara början och slutet av.
- Det ser ut som om man plötsligt slutat gräva, kanalen slutar med en jordvägg. Men så är det inte, det är i stället myren som har växt när man slutade underhålla kanaler och rännor, säger Ylva Roslund-Forenius.
Fram till 1940-talet underhölls kanaler och rännor. Men då började man i stället rensa forsarna med traktorer. De gamla anläggningarna övergavs.
- Man hade rensat en del forsar tidigare också, men då hade man gjort det för hand och det ansågs tydligen enklare att gräva kanaler och bygga rännor. Nu kunde man börja skyffla undan stenarna i forsarna på ett annat sätt. De flesta stenvallarna man ser utmed stränderna är sådana som byggts upp med traktorer.

Återinföra vild lax
Anledningen till att Ylva Roslund-Forenius fått länsstyrelsens uppdrag att inventera Testeboån är arbetet med att återinföra den vilda laxen i Testeboån. För laxens skull vill man lägga ut sten i forsarna igen och öppna en del vallar så att fisken kommer in i kvillrarna.
Men fiskevårdsinsatserna i Testeboån innebär inget stort hot mot flottningslämningarna, konstaterar Ylva Roslund-Forenius.
- I till exempel Byske älv vill man riva bort alla flottningslämningar. Här handlar det bara om att flytta vissa stenar och det kommer knappt att synas, säger Ylva Roslund-Forenius.
Ylva Roslund-Forenius håller på med liknande inventeringar också i Västernorrland. Hennes ambition är att hon ska få länsstyrelserna i Norrland att samordna arbetet med att bevara de flottningslämningar som finns kvar.
- Man kan inte bevara allt. En del kan man bara dokumentera och så acceptera att det förstörs av naturens krafter så småningom, även om man inte förstör det medvetet.
- Men man borde välja ut sådana lämningar som är värda att bevara och kanske skapa små kulturreservat av dem som skydd, säger hon.

Inte speciellt dyrt
Att bevara en del av flottningslämningarna skulle inte behöva bli särskilt dyrt.
- Jag har en idé om att skolor skulle kunna bli faddrar för ett reservat med en timmerränna till exempel. En gymnasieskola skulle kunna ha glädje av det, både i byggundervisningen för att lära elever att vårda gamla byggnadsverk, och i historieundervisningen, säger hon.


INGEGERD SÖRGARD
026-15 96 27
ingegerd.sorgard_gd.se
Annons

Läs mer i appen

Superlokalt. Superenkelt. Ladda ned vår app nu och kom ännu närmare dina nyheter

Ladda ned
Annons
Annons