Annons

Följ Björklund!

Under årtionden hade Sverige det i särklass starkaste försvaret bland Europas mindre stater. Tidvis världens fjärde största flygvapen.

Åtminstone på papperet kunde Sverige mobilisera ett försvar om 850 000 personer. Inget annat mindre land hade så stor försvarsindustri, fler flygplan, ytstridsfartyg, ubåtar, stridsfordon, trängfordon, artilleri och delvis också robotar.

Anledningen var alliansfriheten, som ansågs kräva ett försvar utan luckor.

Från 70-talet blev det alltmer uppenbart att försvaret hade stora obalanser, främst genom en gigantisk armé med stora kvalitativa brister. Men ÖB och arméledningen motsatte sig varje tanke på strukturomvandling,

När de till slut gav med sig 1987 leddes motståndet mot modernisering av den då nye moderatledaren Carl Bildt. Hans två försvarsprinciper, som han basunerade ut på torg, var att inget regemente fick läggas ner och inga förändringar fick göras i värnplikten.

Efter Berlinmurens fall 1989 fanns möjlighet att i ordnade former göra om försvaret, men Bildt som statsminister och Anders Björk som försvarsminister saboterade detta genom att 1992 driva igenom en större organisation än som rymdes i ekonomin.

Dock valde de ut I14 i Gävle för nedläggning. Följden blev ett försvar som inget parti kände sig delaktigt i.

Den närmast panikartade rasering som sedan följde har förbluffat svenska folket, försvarets personal och omvärlden.

Sveriges försvar är i dag svagare än Finlands, Norges och Danmarks. Konstigt hur man kan få ut så lite effekt av så mycket pengar, 40 miljarder om året. Soldater har utbildas men sedan inte placerats, materielprojekt missköts. Det har sagts att försvaret inriktades enbart för internationella insatser, men det borde i så fall ha kunnat göras mycket billigare.

Nyligen berättade ÖB att om allt går bra kan vi stärka försvaret så att det om några år kan hålla ut i en vecka på ett av de fem ställena Stockholm, Gotland, övre Norrland, Skåne eller Göteborg.

Det räcker, tycker statsminister Reinfeldt, finansminister Anders Borg, hjärnan bakom dagens försvar, samt förre försvarsministern Sten Tolgfors, som skröt över hur bra allt blivit under hans tid, och hans efterträdare Karin Enström. Moderaterna vill styra försvaret utan insyn från andra. Moderaten Mikael Odenberg avgick som försvarsminister i protest mot Borgs försvarspolitik.

FP-ledaren Jan Björklund pekar på upprustningen i Ryssland när folkpartiet tillsätter en arbetsgrupp för att analysera försvaret inför nästa försvarsbeslut.

Det borde också andra partier göra. Hur kan vi ha ett nästan försvarslöst Gotland i den strategiskt viktiga Östersjön? Danmark skulle inte göra så med Bornholm.

Svenskt försvar de senaste 20 år kan fungera som varnande exempel på vanskötsel i offentlig sektor. Huvudorsak? Brist på politiskt ledarskap.

Hans Lindblad

Krönikör

Annons
Dela
  • +1 Intressant!
Annons
För att kunna se bubblare behöver du skapa ett konto.
Du får även tillgång till:
  • Spara artiklar i din personliga läslista.
  • Kommentera vårt innehåll.
  • Få lokala erbjudanden.
Skapa konto
Annons
Annons